Under de senaste decennierna har Japans befolkning trots allt åldrats i snabb takt och den minskar också. Hur påverkar det här landets geopolitiska status? Trots flera orosmoln på himlen tror forskare att Japan även i framtiden är en stormakt i Asien och även globalt.

Bart Gaens är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors. Han är sakkunnig vad beträffar Japan och har bott i landet. När Arbetarbladet frågar honom hur han skulle beskriva aktuella trender i det japanska samhället lyfter han genast fram den åldrande befolkningen.

– Den japanska befolkningen är den snabbast åldrande i hela världen. Men Japans befolkning krymper också. Det här betyder att Japan kommer att ha en mycket mindre befolkning i framtiden.

Forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors Bart Gaens tror Japan även i framtiden kan vara ett betydelsefullt politiskt land globalt sätt. ”Under de närmaste decennierna kommer ingen drastisk förändring att ske”. (Foto: Privat)

Japan har 125 miljoner invånare idag. Förutom en åldrande och krympande befolkning har landet en mycket låg invandring. Att befolkningen minskar är förstås något som inte enbart drabbar Japan. Även i Europa finns det flera länder med en åldrande befolkning. Enligt Gaens är Italien tvåa och Finland trea när det gäller länder där befolkningen åldras snabbast.

Mitsuru Suzuki, japansk nationalekonom bosatt i Sverige, tillägger att japanerna lever allt längre. Han säger också att antalet japanska barn som föds per år är idag mycket litet.

– I år kommer färre än 800 000 barn att födas medan dödstalet kommer att vara omkring 1,5 miljoner. Det är ett för litet antal för att man i framtiden ska kunna säkerställa att samma mängd tjänster och varor finns till förfogande i Japan. Andelen japaner som är över 65 år är redan närmare 30 procent, säger Suzuki.

Starkt självförsvar

Bart Gaens anser att Japans geopolitiska betydelse ändå inte kommer att försvagas avsevärt trots lägre födelsetal och åldrande befolkning. Han klassificerar ändå inte Japan som en stormakt.

– Japan är en så kallad “middle power”, varken en särskilt stark stat eller en svag sådan. Landet har en stor militär personal, som man av historiska orsaker kallar självförsvarsstyrka i stället för en armé. Japan avser att öka sin försvarsbudget avsevärt under de närmaste åren.

Den japanska försvarsbudgeten ska uppgå till 46 miljarder dollar. Landet skulle i så fall ha den sjunde största försvarsbudgeten i hela världen.

Men en minskande befolkning betyder att ett mindre antal människor är tillgängliga för försvaret. Gaens säger att Japan försöker lösa det här på olika sätt.

– Till exempel försöker Japan rekrytera flera kvinnor till militären, vilket också Suzuki lyfter fram.

Gaens nämner också det nära internationella samarbetet med USA, landets främsta allierade. I Asien är även Sydkorea en viktig allierad för både Japan och USA.

– Axeln USA-Japan bildar en stark motpol mot Kina vars geopolitiska status växt i flera decennier.

Till skillnad från Japan och Sydkorea har USA en relativt ung befolkning. Japan och dess allierade försöker knyta vänskapsband till länder i vilka befolkningen är ung, som till exempel Indien och Indonesien.

Det här är även något som Bart Gaens noterar.

– Japan och USA försöker hitta nya samarbetspartners i regionen för att skapa en allt starkare motvikt till Kina.

USA, Japan, Australien och Indien formade år 2007 gemenskapen “Quad-gruppen”, en så kallad fyrsidig säkerhetsdialog. Gruppen arbetar också närmare europeiska länder som Frankrike idag jämfört med tidigare.

Mitsuru Suzuki, japansk nationalekonom, tycker Japan allt för mycket följer USA:s önskan. ”De japanska politikerna borde agera mera självständigt”. (Foto: Privat)

Mitsuru Suzuki anser å sin sida att Japan är alltför inställsamt mot vad USA önskar. Suzuki anser att Japan borde agera mera självständigt.

– Japan följer USA:s vilja allt för starkt. Jag önskar att de japanska politikerna skulle agera mera självständigt.

Kina, Nordkorea och Ryssland

Kinas ekonomiska ställning och geopolitiska status har ökat enormt i betydelse under de senaste decennierna. Men i tiden var Japan faktiskt starkare än Kina i fråga om såväl ekonomisk status som militär styrka. Under andra världskriget ockuperade japanerna nordöstra delen av dagens Kina, Manchuriet. Kinas utveckling till stormakt fick sin början efter krigsslutet – först under ledning av kommunistpartiets grundare Mao Zedong, sedan Deng Xiaoping och numera Xi Jinping.

Det är också Kinas växande makt som gjort att Japans ledning har valt att låta försvarsbudgeten växa. Men Kina har även egna utmaningar.

– Liksom Japans befolkning minskar även Kinas, säger Bart Gaens.

Kina har 1,45 miljarder invånare. Landets befolkning förväntas minska på grund av den låga nativiteten, vilket även gäller för Japan. Indien, som däremot har en mycket yngre befolkning än Kina och Japan, har 1,41 miljarder och förväntas gå om Kina som världens folkrikaste land inom några år.

Suzuki anser att Kinas geopolitiska status är så betydelsefull att Japan är tvungen att föra samtal med landet. Kina är för tillfället världens näst största ekonomi efter USA.

– Kina har en klart starkare geopolitisk status än vad Japan har idag. Kinas ekonomi har kraftigt växt under de senaste decennierna, vilket har gett landet mera politisk makt. Japan måste samarbeta med Kina inom handel.

Teppo Turkki har arbetat som diplomat och forskare i Asien säger att det är svårt att jämföra Japan och Kina trots att båda ländernas befolkning åldras i rask takt. Han säger att Kina kommer att ha fler än 400 miljoner invånare som är över 65 år gamla år 2055.

– Japans totala befolkning är mycket mindre än Kinas. Kina har sammanlagt över en miljard, tio gånger större än Japans. Därför är det vanskligt att jämföra länderna enbart på basis av utvecklingen mot en allt äldre befolkning.

Teppo Turkki har arbetat som diplomat och forskare i Asien. Han anser inte att Japans stormaktsstatus påverkas av landets befolkning. ”Japan måste vara innovativt för att vara ett betydelsefullt land även i framtiden”. (Foto: Privat)

Bart Gaens säger att Kina alltid har varit Japans främsta motståndare. En aktuell konflikt mellan länderna är om Senkaku-öarna i östkinesiska havet.

– Japans ledning och många vanliga medborgare känner absolut en viss oro över Kinas ökade inflytelse både i Asien och globalt. Nordkorea ses också som en fiende och man följer noga med raketskjutningarna därifrån.

Nordkorea skjuter med jämna mellanrum olika typer av missiler över Japan och i det japanska havet.

Ryssland upplevs däremot inte som ett lika stort hot som de två tidigare nämnda länderna. Japan har för övrigt besegrat Ryssland i ett krig mellan länderna åren 1904-05. Vid den här tidpunkten var Finland en del av Ryssland och den ryska förlusten fick även konsekvenser för finländarna.

Även Suzuki lyfter fram Nordkorea och landets avfyrande av missiler. Han konstaterar att Japan måste kunna försvara sig mot anfall.

– Japanerna köper för ansenliga belopp vapen av USA för att stärka sitt försvar. Men trots att länderna samarbetar tätt tror jag inte att USA kommer till undsättning om Nordkorea skulle anfalla Japan.

Svaga regeringar

Flera av Japans senaste regeringar har haft ett lågt förtroende bland befolkningen. Det här har inte kommit som en överraskning för Bart Gaens.

– Sedan andra världskrigets slut har de flesta japanska regeringar haft en låg popularitet bland befolkningen. Det här beror även på att det inte finns flera klara alternativ till regeringarna. Oppositionen är svag, säger Gaens. Turkki konstaterar detsamma.

Det parti som för det mesta har innehaft premiärministerposten är LDP, till vilket den nuvarande premiärministern Fumio Kishida tillhör. Tidningen Japan Times anger att under hösten 2022 var stödet för Kishidas regering 40 procent. Enligt Suzuki har stödet sjunkit ner till 25 procent.

Även Shinzo Abe, som blev mördad i somras, tillhörde LDP. Abe är Japans längst sittande premiärminister, i tjänst i totalt 9 år.

– Politiska skandaler av olika slag har oftast varit orsaken till premiärministrarnas fall, säger Gaens.

I Japans regeringskabinett ingår även partiet Komeito, ett konservativt parti. Det liberala LDP är Japans överlägset största parti med 283 ledamöter i underhuset. Komeito har däremot endast 29. Det största oppositionspartiet består av en koalition mellan det socialliberala så kallade “konstitutionsdemokraterna” och Socialdemokraterna (112). Kommunisterna är det näst största med 12 ledamöter.

I överhuset har LDP och Komeito däremot en starkare ställning gentemot oppositionen.

Stormakt i framtiden?

Med tanke på Japans snabbt åldrande befolkning kan man ifrågasätta huruvida landet även i framtiden kan kallas för en stormakt. Kommer Japan alltså att anses vara en stormakt även framöver? De tre personer som Arbetarbladet intervjuar är alla av något olika åsikter.

– Japan är och kommer att vara ett viktigt politiskt land i Asien och resten av världen även i framtiden. Trots att befolkningen minskar kommer ingen drastisk förändring att ske under de närmaste decennierna, säger Bart Gaens.

Mitsuru Suzuki ser däremot flera orosmoln på himlen för Japans del. Bland annat måste inkomstfördelningen mellan japanerna bli mer rättvis. Suzuki anser att i nuläget får de som har mycket allt mer och de fattiga allt mindre.

– Nativiteten i landet måste gå upp, men också möjligheten till en säker och skälig inkomst för var och en till folket måste garanteras. Flera unga japaner har ingen fast anställning utan endast tillfälliga jobb. Det här är illa för den japanska ekonomin.

Han tillägger även att Japan är bra på att skapa teknologiska produkter men landet måste bli bättre på att sälja dem utomlands. Suzuki nämner Taiwan och Sydkorea som exempel.

– Titta bara på de teknologiska produkter som Sydkorea och Taiwan skapar. De lyckas sälja dem med större framgång till omvärlden än vad Japan gör, säger Mitsuru Suzuki.

I Taiwan finns bolaget TSMC, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, världsledande inom tillverkande av integrerade kretsar, så kallade chipp. Sydkorea har å sin sida biltillverkare som Hyundai och Kia samt Samsung, som producerar diverse elektronikprodukter. Suzuki lyfter ändå fram japanska bolag som Sony och Honda som han ser som framgångsrika.

Teppo Turkki lyfter å sin sida fram att Japan trots allt är världens tredje största ekonomi. Japans BNP är något större än 5 biljoner amerikanska dollar medan Tysklands, världens fjärde största ekonomi, är 4 biljoner. USA och Kina är på en helt annan nivå i och med att USA:s BNP är 23 biljoner och Kinas 17.

– Det gäller för Japan att vara innovativt, tänka i nya banor och skapa nya produkter för att hålla uppe ekonomin. Hur många människor ett land har är inte i dagens läge en avgörande faktor för om landet kan vara en stormakt eller inte. Om Japan lyckas vara innovativt kommer landet fortsättningsvis att vara betydelsefullt i både Asien men också i resten av världen, säger Teppo Turkki.