Internationellt

Kroatien anslöt sig till eurozonen

Europeiska folkpartiet/Wikimedia Commons
Kroatiens premiärminister Andrej Plenković på Europeiska folkpartiets möte i Bryssel den 15 december 2022. Plenković har varit premiärminister sedan 2016.

Från årsskiftet är Kroatien med i eurozonen. Kroatien är det tjugonde EU-landet som har tagit den gemensamma valutan i bruk. Samtidigt har Kroatien anslutit sig till Schengenområdet.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Efter Kroatiens inträde är sju EU-länder fortfarande utanför eurozonen, nämligen Bulgarien, Danmark, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern. Bulgarien, Cypern, Irland och Rumänien är de fyra EU-länderna som blir kvar utanför Schengenområdet.

– Jag är verkligen glad över att vår eurofamilj växer, sade ECB-chefen Christine Lagarde om Kroatiens inträde i sin julhälsning.

Kroatien hoppas på att få bukt med inflationen och ett ekonomiskt lyft med tanke på både transporter och turism i och med att väntetiderna vid gränsen försvinner.

Kuna blev Kroatiens officiella valuta den 30 maj 1994 och gällde till 1 januari 2023. På kroatiska betyder kuna ”mård” och namnet syftar på det medeltida bruket av mårdpälsar som valuta. Efter Kroatiens självständighet 1991 ersattes den jugoslaviska dinaren av den kroatiska dinaren och 1994 bytte man sedan valuta till kuna. En kuna delades upp i 100 lipa. Ordet lipa betyder ”lind” på kroatiska.

50 kuna, en kroatisk sedel från 1941 som utfärdades av den Ustaša-ledda lydstaten Oberoende staten Kroatien. (Foto: Wikimedia Commons)

Oberoende staten Kroatien hade också kuna som valuta mellan 1941 och 1945. Då var Kroatien en lydstat till Nazityskland och en enpartistat där det enda partiet var fascistiska Ustaša.

Kroatien gick med i EU den 1 juli 2013 och fick ta den gemensamma valutan i bruk efter nästan tio års väntetid. En euro motsvarar 7,5345 kuna och båda valutorna är i bruk i Kroatien under de två första veckorna i januari.

För att högtidlighålla Kroatiens inträde i Schengenområdet och bruket av euro som gemensam valuta möttes Kroatiens premiärminister Andrej Plenković, Sloveniens president Nataša Pirc Musar och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid en gränsövergång mellan Slovenien och Kroatien. Plenković talade om ett ”historiskt ögonblick” och von der Leyen på samma sätt om en ”dag för historieböckerna”. Mötet i Obrežje vid gränsen till Kroatien kom bara en dryg vecka efter att Sloveniens första kvinnliga president Pirc Musar hade tillträtt sitt ämbete.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE