Nyheter

1.4.2025 15:43 ・ Uppdaterad: 1.4.2025 15:43

Finland inleder förberedelser för att lämna Ottawafördraget

Wikimedia Commons
Nazitysk varningsskylt för truppminor från andra världskriget i Norge i Lofoten Krigsminnemuseum. I Norra Finland fick hundratals människor sätta livet till efter andra världskrigets slut på grund av tyska minor och röjningen av dem.

Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott har fastställt att Finland inleder förberedelser för att lämna Ottawafördraget som förbjuder alla truppminor.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

– Jag vill betona att Finland och finländarna inte är i nöd. Det är tryggt i Finland. Med de här besluten försäkrar vi att Finlands försvar är i skick också under de kommande åren, sade statsminister Petteri Orpo vid en presskonferens.

Försvarsministrarna i Natoländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen har i mars 2025 kommit med ett gemensamt uttalande att de rekommenderar till sina regeringar att länderna lämnar Ottawafördraget. Precis som Finland gränsar de alla till Ryssland. Litauen har anslutit sig till fördraget år 2003, Estland år 2004, Lettland år 2005, medan Finland och Polen har varit med sedan år 2012. Fördraget godkändes i Finlands riksdag den 25 november 2011 med rösterna 111-47. Sannfinländarnas alla närvarande ledamöter och elva centerpartister röstade emot. Danmark, Sverige och Norge hörde till de länder som anslöt sig till fördraget redan år 1998, medan Island gjorde det år 1999.

Formellt heter Ottawafördraget Konvention om förhindrande av användning, lagring, produktion och omplacering av truppminor och om deras förstörelse. 165 länder har ratificerat fördraget. Bland de som inte har gjort det finns USA, Kina, Ryssland, Indien och Pakistan.

Organisationen som var pådrivande i frågan, International Campaign to Ban Landmines (ICBL), samt dess koordinator Jody Williams från USA, tilldelades Nobels fredspris år 1997.

Fördraget blev bindande och trädde i kraft mellan de 40 första länderna som ratificerade det den 1 mars 1999. Initiativtagare till fördraget var Kanadas dåvarande utrikesminister Lloyd Axworthy år 1996.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU