ABL intervjuade Peltola om hur tanken om förkortad arbetstid har tagits emot i Finland. Peltolas rapport är en fortsättning på hans nyligen publicerade rapport om experiment med förkortad arbetstid i Finland i slutet av 1990-talet.

En forskargrupp vid Jyväskylä universitet undersökte hur den så kallade 6+6 modellen tillämpades mellan 1996 och 1999. Några företag hade redan 1995 självständigt möjliggjort en sextimmarsdag med full lön. Elva företag deltog i experimentet som gällde över 2 000 personer.

6 + 6 modellen innebar arbete i två skift på sex timmar i stället för en åtta timmars skift. Också fyradagarsveckan testades och längre ledigheter, lediga veckor.

– Det var mycket effektivt med 6+6 modellen, lika lönande för företagen som åttatimmarsdagen. Fyratimmarsdagen med full lön innebar däremot ökade kostnader men arbetarna var nöjda. Regeringen och EU subventionerade experimentet, berättar Peltola.

Enligt Peltola är fyradagarsveckan den mest populära modellen för förkortad arbetstid. På 1990-talet var arbetsgivarna för det mesta negativt inställda och arbetarna var först tveksamma.

– Det var ändå en succé på samma sätt som de isländska experimenten har visat sig senare. Människorna var nöjda och det betydde mycket ekonomiskt att de kunde göra någonting hemma som sparar pengar, fast baka bullar, nämner Peltola.

Det gick inte att fortsätta experimenten med statligt stöd efter 1999 trots att EU kunde ha haft intresse för saken.

Peltola minns att på 1990-talet var statsministrarna Esko Aho och Paavo Lipponen negativt inställda till tanken om förkortad arbetstid, medan arbetsminister Liisa Jaakonsaari var uppmuntrande till en början. På arbetsgivarsidan visade Georg Ehrnrooth intresse för saken men alla andra var bestämt emot tanken.

– Sanna Marin hade mod att ta upp saken. Nu är inte regeringschefen emot och det har en stor betydelse, säger Peltola optimistiskt när det gäller framtida experiment med förkortad arbetstid i Finland.

– Ett nytt experiment måste vara flexibelt, betonar Peltola.

En viktig faktor för lyckade experiment är att arbetstagarna engageras från första början. Peltola är övertygad om att de som utför arbetet är experter på vad de gör och hur de bäst klarar sitt arbete.

– Omorganiseringen av arbetet ökar produktiviteten och det blir alltid mer effektivt.

ABL intervjuade också Anna Kuokkanen och Samuli Sinisalo på Kalevi Sorsa-stiftelsen om förkortad arbetsdag och speciellt de ekologiska aspekterna i frågan.

– Planeten belastas alltför mycket och den ekologiska krisen blir bara värre. Om människorna gör lite mindre, belastas miljön också lite mindre. Den ökade produktiviteten har länge kanaliserats i löneförhöjningar men då ökar konsumtionen. Om arbetstiden förkortas, har man mer tid på att tänka på de ekologiska aspekterna och satsa på livskvaliteten, kommenterade Kuokkanen som är kommunikationsexpert.

Samuli Sinisalo har skrivit en rapport om de ekologiska följderna av förkortad arbetstid som publicerades 2020. Att minska konsumtionen och öka fritiden har en betydelse för miljön.

– Om arbetarrörelsen menar allvar med miljöfrågor, då gäller det att komma överens om arbetsvillkoren så att man kan förkorta arbetstiden.

Enligt Sinisalo har facket en stor möjlighet att använda sig av sin kärnkompetens i förhandlingarna på ett sätt som är miljön till gagn.