Enligt en ny internationell undersökning av SD Worx, ett företag med fokus på lösningar inom HR och arbetslivsfrågor, skulle nästan 42% av finländska arbetstagare vara mycket intresserade av en fyra dagars arbetsvecka. Detta är markant högre än i resten av Europa, där stödet i medeltal ligger på 34%. Undersökningen täckte mer än 5000 företag och 18 000 anställda i 18 europeiska länder.

En kortare arbetsvecka med samma lön har väckt starkt politiskt intresse runt om i Europa och världen, speciellt efter lovande resultat från ett brittiskt pilotprogram 2022, där 89% av de 61 organisationerna som deltog har fortsatt med ändringen i över ett år. I Finland blev en fyra dagars arbetsveckan en valfråga 2023, då Sanna Marins valkampanj förhöll sig positivt till ett mer heltäckande försök på en förkortad arbetsvecka. Samlingspartiets kampanj och senare regering har motstått förslaget och hänvisat speciellt till Finlands låga sysselsättningsnivå och tillväxt som hinder för att en sådan reform skulle ha en positiv inverkan på nationalekonomin. Trots att det inte finns offentliga planer på att göra ett utbrett försök på en förkortad arbetsvecka har initiativet haft fortsatt popularitet bland enskilda företagare och arbetstagare, vilket instämmer med undersökningen av SD Worx.

Undersökningen avslöjar också skillnader i den sortens ledigheter och bisysslor som finländare drar nytta av. Finländare tar bland annat ut mer obetald ledighet än resten av Europa. Nästan fyra av tio finländare (38,4%) har tagit ut obetald ledighet, jämfört med en dryg fjärdedel (25,5%) i Europa överlag. I Finland är det också vanligare att söka sig till en traditionell karriär. Till exempel så håller 38,4% av finländare inte alls med om att egenföretagande som ett extrajobb skulle vara ett lämpligt alternativ, till skillnad från den europeiska baslinjen på 29%.

I Grekland har regeringen utvecklat arbetsveckan åt motsatt håll

Den första juli trädde en ny arbetstidslag i kraft i Grekland, efter att ha godkänts i september av det regerande partiet Ny demokrati. Premiärministern Kyriakos Mitsotakis har presenterat lagen som ett frivilligt initiativ för privat industri som erbjuder service dygnet runt, för att motverka arbetskraftsbristen i landet. Samtidigt hoppas Mitsotakis att lagen minskar på oanmäld övertid, eftersom den erbjuder möjligheten för arbetstagare att jobba extra timmar i utbyte mot högre lön.

Ny demokrati vann valet 2019 och har sedan dess skildrat borgerlig politik, i hopp om att dra den grekiska ekonomin ur en långsam tillväxt som härstammar från krisen 2010. Grekland lider, precis som många andra länder i Europa, av en åldrande befolkning, låg sysselsättning och utvandring av arbetskraft. Sedan 2010 har 500 000 greker lämnat landet, enligt Eurostat. Medelåldern har under samma period ökat från ungefär 40,5 till 45,8.

Trots de ovannämnda fördelarna för både arbetstagare som får högre lön och arbetsgivare som har tillgång till ökad arbetskraft, har lagen inte undkommit kritik. Flera fackföreningar har kritiserat lagen för att den främjar ohållbara arbetsvanor, speciellt med tanke på bristfälliga förvaltningsmedel som skulle hindra arbetsgivare från att utnyttja de nya arbetsvillkoren. Därtill så har lagförslaget sammanfallit med protester i landet över låga inkomster och höga levnadskostnader, vilket även syns i det sjunkande väljarstödet för Ny Demokrati sedan valet 2023. Oppositionspartierna Syriza och kommunisterna (KKE) har anklagat Ny demokrati för att ha misslyckats i att föra en effektiv dialog med arbetstagare och fackföreningar kring lagförslaget, innan det trädde i kraft.

Det kvarblir många oklara detaljer kring de konsekvenser som en förkortad arbetsvecka har i länder som lider av låg sysselsättning och tillväxt. Samtidigt som Belgien och Singapore experimenterar med en kortare arbetsvecka, ser länder som Grekland ut att öka sysselsättningen genom att erbjuda flera arbetstimmar åt befolkningen. Även privata företag som Samsung har betonat behovet för en sex dagars arbetsvecka i Sydkorea för att återhämta företaget från underprestation de senaste kvartalen. Då frågor kring demografiska förändringar, överbelastade välfärdssystem och låg tillväxt blir mer relevanta, kan regerande partier styra oss mot motsatta håll. Det som kan förbli är stora klyftor mellan det som arbetstagare längtar efter och det politiker i hemlandet anser att krävs.