Nyheter

4.11.2025 07:55 ・ Uppdaterad: 4.11.2025 08:05

Henrik Helenius 75 år: ”Man ska aldrig säga aldrig”

Topi Lappalainen
Henrik Helenius i Hagnäs i Helsingfors med Folkets hus i bakgrunden.

Henrik Helenius fyller 75 år den 4 november 2025. Han firade märkesdagen med ett kalas i Brages festsal den 1 november där han kombinerade firandet av 70- och 75-årsdagen. Det blev nämligen ingen större fest då han fyllde 70 på grund av coronaviruspandemin.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

– Man ska aldrig säga aldrig, är hur Helenius ser på livet. FSD-veteranen som gjorde en lång karriär på Metallförbundet citerar Yrjö Kallinens tankar ur Tässä ja nyt (Här och nu): ”Det som hände igår kan vi inte längre ändra på och det som händer imorgon vet vi ingenting om och det är bäst att leva här och nu”.

– Livet börjar vid 70, tänker jag nu, men kanske börjar livet vid 80 eller 90. Jag reser, håller föredrag och skriver i Arbetarbladet. I mogen ålder fick jag en ny start i livet tack vare vännerna i Bhutan.

Sedan sju år tillbaka bor Helenius i Ekenäs.

– Min far Harry Helenius var från Snappertuna och han var släkt med byggnadsarbetaren Herman Bergström. Det var hans morbror.

Fadern Harry arbetade som rektor vid Norsen och köpte en stuga i Barösund.

Tehilla Liukkonen har forskat i hans bakgrund. Pappas morbröder, två av sju syskon, var beväpnade rödgardister. Pappas morfar Karl Bergström var född på 1860-talet och han var fängslad, precis som två av papps morbröder. En av dessa morbröder dog i fånglägret i Dragsvik. För några år sedan har jag fått reda på släkthistoria som gäller inbördeskriget 1918.

– Jag har hållit föredrag om mina resor och kåserat på Socialdemokratiskt Forums möten i Helsingfors. Ibland brukar Odd Fellows be att jag håller föredrag på deras möten. Jag gick med i Odd Fellows år 1991. Min pappa som dog år 1987 hade varit med om att grunda Odd Fellows-loge nummer fyra i Sveaborg år 1951.

Odd Fellows grundades den 27 april 1819 i Baltimore i Maryland i USA. Grundaren Thomas Wildey var vagnssmed och han var inflyttad i USA från England.

– Huset där Odd Fellows grundades finns inte kvar men jag har besökt platsen och där finns en staty över Thomas Wildey.

I Wildeys yrke ser Helenius en koppling till hans egen bana i Metallförbundets tjänst, medan det finns inslag i Odd Fellows lära som för hans tankar till buddhismen.

– Bhutan är ett buddhistiskt land och de senaste tio åren har jag hållit tät kontakt med mina bhutanska vänner. Helenius träffade syskonparet Kinly Om och Sithup Karsel Dawa år 2015 när han reste till Bhutan för första gången. Det har blivit ytterligare två besök till Bhutan, 2019 och 2023.

– Arvet från Yrjö Kallinen var viktigt när det gäller mitt intresse för buddhismen. Jag hörde honom tala för första och enda gången den 10 december 1969 i Hämäläisten talo på Kampgatan som numera heter Urho Kekkonens gata.

– Kallinen var en fantastisk talarbegåvning. Först förstod jag att jag ingenting förstod och hans budskap förstod jag först långt senare. Ju mer jag förstår av buddhisternas livsåskåding, desto mer förstår jag hur lite jag tidigare förstod. Det här liknar Odd Fellows utvecklingstanke där man utvecklas i olika grader.

När det gäller buddhistiska lärare har Chökyi Nyima Rinpoche som reser jorden runt betytt mycket för Helenius. Chökyi Nyima föddes i Tibet år 1951 och kom 1959 till Nepal som flykting när Kina invaderade Tibet. Honom har Helenius träffat år 2003 i Katmandu och på nytt år 2019 i Århus i Danmark.

– Österlänningarna är bra på paradoxer. Varje gång förstår jag hur lite jag tidigare förstod och det finns säkert massor att förstå i framtiden också. Det fanns en lång kö av människor som ville prata med Chökyi Nyima men man fick prata med honom en stund. Den kända finlandssvenska buddhistiska konstnären JO Mallander har konstaterat att tibetanska buddhister ger beprövade och effektiva metoder för att nå insikt i våra livsproblem och befrias från dem. Där har han träffat mitt i prick.

Helenius påminner om att han lärde sig mycket av Hilkka Lindfors från Pyttis på den tiden som han var med i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen.

– Det var hon som rekommenderade Hälinää ja hiljaisuutta (Larm och stillhet) av Yrjö Kallinen och Stäppvargen av Hermann Hesse.

En viktig tid för Helenius var civiltjänstgöringen vid Malmska kretssjukhuset i Jakobstad från december 1976 och till december 1977. Där läste han bland annat Hesse, Kallinen, Karl Jaspers, Arthur Schopenhauer och Søren Kierkegaard.

– Filosofen Jaspers var tysk och han flyttade till Schweiz precis som Hesse. Jaspers verkade i Basel medan Hesse har kombinerat sina intryck från Zürich och Basel i Stäppvargen.

Helenius besökte Schweiz och Liechtenstein år 1986.

– Den finlandssvenska Schweizexperten Torsten Almqvist ordnade ett fantastiskt program i Bern och Zürich. I Bern fick jag besöka den socialdemokratiska tidningen Berner Tagewacht och i Zürich de platser som finns nämnda i Stäppvargen.

När det gäller Schopenhauer och Kierkegaard, var det den före detta riksdagsledamoten och Arbetarbladets tidigare chefredaktör Atos Wirtanen som tipsade om dem.

– Wirtanen var påverkad av dem i sina aforismer. Jag lärde känna honom på Helsingfors socialdemokratiska ungdomsklubbs möte år 1969.

– Också K-A Fagerholm påverkade mitt liv. Jag intervjuade honom flera gånger för Arbetarbladet och han ringde till redaktionen flera gånger när jag arbetade där. Jacob Söderman sade att K-A Fagerholm älskar Arbetarbladet. Han hade stränga kommentarer om man hade slarvat med någonting. Fagerholm var frisör och han hade varit aktiv i ungdomsklubben men den politiska karriären började på allvar när han var andreman på Arbetarbladet. Han skrev otroligt välskrivna arbetsplatsreportage, bland annat från Billnäs.

– Det var 1969 som jag träffade Fagerholm för första gången personligen på ungdomsklubbens möte, i december 1969 i 22:an.

När Fagerholm ville diskutera, bjöd han Helenius hem till sig till Tempelgatan.

– Än idag när jag medarbetar aktivt i Arbetarbladet känner jag att jag gör Fagerholms jobb, för hans journalistiska arv vidare och det gäller också Atos Wirtanen. Ungdomsklubben var viktig för där fick jag möjligheten att träffa veteranpolitikerna Wirtanen och Fagerholm för första gången.

På den tiden fick alltså Helenius även höra Yrjö Kallinen tala för första gången även om det var i ett annat sammanhang.

Henrik von Bonsdorff som var chefredaktör för Nya Pressen i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet menade att Fagerholm och Kallinen var två mycket olika personligheter.

Helenius reste till Oslo i november 1970. Det var hans första utlandsresa i den socialdemokratiska ungdomsrörelsens tjänst och hans första flygresa.

Ralf Friberg frågade om det var mitt första internationella uppdrag i rörelsens tjänst. Det var det. Jag fick ett minne för livet och vänner som jag fortfarande håller kontakt med.

Helenius är en engagerad nordist och i synnerhet en Norgevän och han har fått riddartecken av 1:a klass av Norges kung Harald V för de insatser han har gjort för vänskapen mellan Finland och Norge.

Förutom för gamla ungdomsklubbister är de nordiska metallredaktörer han lärde känna under åren på Metallförbundet ett viktigt sammanhang för Helenius. Hallgeir Westrum och Vidar Hansen Grønli från Norge kom till Helsingfors för Helenius fest.

– I Oslo är mitt stamställe Dovrehallen som påminner om Juttutupa, där kan man ta en pils.

– I min ålder förväntas man blicka tillbaka och leva i minnenas värld. I min vildaste fantasi hade jag inte kunnat tänka om något sådant som Bhutan.

En positiv attityd är viktig för Helenius. En gång läste han att ”en timmes promenad om dagen kan förlänga livet med elva år” och sådana saker tror han att kan göra en stor skillnad.

– Det nordiska socialdemokratiska välfärdssamhället innebär att vi har en sådan här trygghet i ålderdomen. Vi har möjligheter till aktiviteter och föreningsliv. Jag är med i Ekenäs Socialdemokrater men tar inte emot några uppdrag. Jag är också med i Ekenäs Pensionstagare.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU