– Jag började den 15 februari och är fortfarande i ett skede där man funderar vad allt som ingår i uppdraget. Tanken är att främja ett hållbart Finland där alla hålls med.

Korhonen berättar att han studerade till diplomingenjör och miljötematiken började intressera honom på allvar när han var med om att starta en formgivningsbyrå.

– Då funderade vi på hur särskilja oss från andra små formgivningsbyråer. År 2007 var klimatförändringsfrågan mycket på tapeten. Vi kom fram till att profilera oss som miljövänliga och ville främja hållbar utveckling. Ingen av oss var expert på området till att börja med.

Sedan när Korhonen bekantade sig med problematiken insåg han hur stor fråga det gällde och framför allt hur viktigt det var med tanke på framtiden.

– Då insåg jag att man måste ha energisystemet i skick. Hur vi producerar energi multipliceras i all annan verksamhet.

År 2010 började Korhonen arbeta med sin doktorsavhandling vid Aalto-universitetets handelshögskola med professor Liisa Välikangas som handledare. Han var speciellt intresserad av frågan hur mycket det går att lita på teknologin.

– Många tror fortfarande att man kan lösa de här problemen enbart med hjälp av teknologi.

Korhonen kom fram till att problemet inte är av teknisk natur när man går till botten. Han menar att man vet hurdana gränser som borde sättas med tanke på planeten och ändå har man inte kunnat sätta de nödvändiga gränserna.

– Det kan man man inte lösa med hjälp av teknologi. Man kan producera mer och bättre saker av en viss mängd materia och energi med hjälp av teknologin.

Korhonen anser att problemet finns i konkurrensen där de svagaste arterna och svagaste människorna går under om man inte gör någonting.

– Man kan hålla på en viss tid men en dag kommer man att ha nått vägs ände. Det skulle vara bättre för alla om man kunde komma överens om de nödvändiga gränserna på ett lugnt och demokratiskt sätt. Det här är hur jag har kommit hit. Jag skrev under tiden ett par böcker om energisystem där jag försvarade kärnkraftens roll.

Enligt Korhonen har kärnkraften potential när det gäller att eftersträva kolneutralitet men utbyggnaden av kärnkraften är inte alls så enkelt som många tror.

– Att man inte har byggt ut kärnkraften i större skala är inte för att det har funnits så mycket motstånd. Det är en stor vanföreställning att motståndet spelade en avgörande roll.

Enligt Korhonen handlade det helt enkelt om en fri elmarknad där det inte var lönsamt att bygga ut kärnkraften.

– Jag tänkte länge att jag skulle fortsätta som forskare, men problemet är inte att det skulle saknas information.

Att förmedla information till beslutsfattare är var det enligt Korhonen brister och därför har han hittat vägen till en tankesmedja.

– I universitetsvärlden är det i värsta fall något man tolererar om man förmedlar information i offentligheten, men incitamenten finns någon annanstans.

Korhonen menar att det finns mycket kunniga experter i universitetsvärlden men de har vanligtvis inte tid att förmedla information till politiska beslutsfattare.

– Jag är övertygad om att ett samhälle som lyckas med att sätta gränserna är ett sådant samhälle där alla är med. Fast det skulle vara något slags konkurrenssamhälle, får inte följderna av att man förlorar i konkurrensen vara oskäliga. Det gäller att trygga ett människovärdigt liv. Belöningarna får inte heller vara överdrivet stora. Om incitamenten att vinna i konkurrensen är för stora, blir det svårt att förhindra att man letar efter kryphål från alla bestämmelser och sedan fäller dem genom lobbyverksamhet.

Korhonen tror inte att mänskligheten går under i den närmaste framtiden, om man inte startar ett allt förintande krig.

– Jag tror att de samhällen som klarar sig och överlever till 2100-talet är mer eller mindre sådana som vi idag kallar socialdemokratiska samhällen. Den nordiska modellen som bygger på en blandekonomi och en skälig jämlikhet bjuder på de bästa förutsättningarna att bygga ett hållbart samhälle.

Enligt Korhonen kan den nordiska modellen förbättras på många sätt men den erbjuder den bästa grunden. Om den första orsaken att söka sig till Kalevi Sorsa-stiftelsen var möjligheten att syssla med att förmedla information till offentligheten, var den andra samhällssynen där han ser den nordiska socialdemokratin som lösningen på många av tidens utmaningar.

– Jag har aldrig varit med i något parti och har röstat på olika partier, men det finns empiriska bevis på att en striktare lagstiftning är möjlig i ett mer jämlikt samhälle. Då är mekanismen där man sätter sig emot alla begränsningar inte så stark.

Korhonen betonar vikten av att komma med sådana begränsningar som verkligen har betydelse för miljön. I ett samhälle med hänsynslös konkurrens kan följderna rätt vara drastiska och han menar att USA är ett exempel på ett sådant samhälle där väldigt många människor har goda skäl att vara emot alla slags begränsningar.

– Då blir det svårare för den enskilda individen att klara sig, menar Korhonen som eftersträvar ett jämlikt samhälle där det är lättare dels för individerna att klara sig, dels för samhället att komma överens om miljöskydd.