Nyheter

Johan Kvarnström kommenterar de kommande budgetförhandlingarna

Foto: Jukka-Pekka Flander
Johan Kvarnström anser att finansministeriets förslag till statsbudget 2023 är en bra grund, men att den kunde förbättras.

Finansministeriets förslag till statsbudget 2023 lades fram 5.8 och 31.8 inleder regeringen sina budgetförhandlingar. Arbetarbladet ringde upp riksdagsledamot Johan Kvarnström för att höra vad han har att säga om den inkommande budgetmanglingen, där den stora frågan kommer att vara de stigande levnadskostnaderna.

Jonatan Wikström

Arbetarbladet

 

Vad tycker du om finansministeriets budgetförslag?

– Det är ju exceptionella tider och med det syns det att säkerheten och gränsbevakningen nu får ett ordentligt tilläggsanslag. Dessutom är det den första budgeten där social- och hälsovårdsreformen är beaktad, vilket syns i att en stor andel av budgeten flyttas från kommunerna till staten.

– Det är en ganska bra grund, men den behöver förbättras. Grundtanken är klar; att man ska återskapa tillit och värna om säkerhet i bred mening. Det som jag saknar är en starkare satsning på en rättvis grön omställning. Det hänger ihop med att återskapa människornas förtroende för ekonomin och att återställa köpkraften.

Kvarnström anser att det behövs mera incitament för att minska på koldioxidavtrycket.

– Det är bra att den här budgeten håller fast i de bidrag som uppmuntrar bland annat hushåll att byta bort oljepannan eller att köra mer energisnåla fordon, men jag tycker ändå att det behövs mera sådana morötter som både hjälper medborgarna att hantera de stigande kostnaderna samtidigt som det minskar på vår klimatpåverkan. En sak vi kunde göra är att ta exempel av Tyskland, där de införde en månads kollektivtrafikbiljett för 9 euro. Vi kan kanske inte göra exakt likadant. Men någon finsk motsvarighet kunde fungera.

 

Vad borde göras för att stöda finländare när levnadskostnaderna stiger?

– Det finns bra saker med i budgeten, som resekostnadsavdrag för arbetsresor, men vi måste se på helheten. Vi kan till exempel inte bara sänka momsen på varor och förvänta oss att det löser problemen. Det är som att ösa vatten ur en sjunkande båt. Först måste man se till att täppa till hålen där det läcker. De stigande priserna på varor hör ihop med de ökade bränslekostnaderna. Där kunde vi till exempel se till att få ner transportkostnaderna genom att satsa fullt ut på alternativa bränslen.

– Det hjälper inte tillräckligt mycket om vi bara gör några små satsningar här och där. Det behövs ett helt paket med ordentliga satsningar som gör det lättare för dem som drabbas hårdast av stigande kostnader.

 

Kvarnström påpekar att resurserna är begränsade som vanligt och han vill att åtgärderna riktas till dem som behöver dem mest.

– Idén om att alla skulle få ett extra barnbidrag skulle vara konstigt med tanke på ekonomin. Jag är en stark försvarare av det universella barnbidraget, men som lösning på försämrad köpkraft tycker jag inte att det är rätt att tilläggsbidraget ska gå till sådana i min inkomstklass och uppåt. Det ska ju gå till dom som på riktigt har nöd nu.

 

Tycker du att det behövs skattelättnader just nu?

– Jag utesluter ingenting kategoriskt, men man måste vara noggrann med vad man går in för att göra skattelättnader. Momsskatten på matvaror kan till exempel sänkas om man samtidigt ser till att åtgärda orsaken till de höjda priserna.

Kvarnström värmer inte för Samlingspartiets förslag om en allmän sänkning av inkomstskatterna.

– En sänkning av inkomstbeskattningen för alla inkomstgrupper skulle vara katastrofal för ekonomin och det skulle troligen förvärra inflationen. Det finns ett stort utgiftsbehov och att då skära ner på inkomsterna skulle skada hela ekonomin och samhället.

 

Vad tycker du om förslaget om regional studielånskompensation?

– Jag utesluter det inte om det är en del av en större helhetslösning, men som enskild åtgärd är jag skeptisk till förslaget. Det låter nämligen som konstgjord andning. Det lindrar symptomen men det löser inte ett livskraftsproblem för en region.

– Den regionala rättvisan behövs och är viktig. Det är till exempel i hela landets intresse att värna om östra Finlands livskraft. Situationen där är mycket allvarlig, men problemen måste lösas som en större helhet och inte som enskilda åtgärder.

 

Sanna Marin utesluter inte pristak på el. Håller du med?

– Jo. Det är jag helt öppen för. Det finns ju redan ett pristak men det behöver justeras. Det är dock inte så enkelt som det låter. Det som görs på nationell nivå behöver koordineras med det som görs på europeisk nivå.

– Vissa länder har infört så kallad windfall-beskattning på energibolag som alltså begränsar hur mycket vinst energibolagen får göra på oförtjänta ökningar i efterfrågan. Någonting behöver vi också göra för att begränsa hur mycket konsumentpriserna på energi får stiga på en gång.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE