Kultur

Sommarboken 2022 del 2 – Simon Bergman läser gärna biografi

Foto: Topi Lappalainen
Simon Bergman med sin Hasselbladkamera.

ABL fortsätter serien där de intervjuade får berätta om sin sommarläsning. I den första delen var det innovationsekonomi och fantasy som gällde, del två handlar om biografi och i detta fall även svensk företagshistoria.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

FSD:s organisationssekreterare Simon Bergman har biografi som favoritgenre och han har läst den andra reviderade upplagan av Victor Hasselblad – mannen bakom kameran. Med sig har Bergman en Hasselbladkamera som ett tecken på fotointresse. Boken har skrivits av Sören Gunnarsson och den utkom för första gången 2006. År 2016 utkom både en översättning till engelska av David Jeffery och en reviderad upplaga av det svenska originalet.

– Dels tycker jag om biografier och böcker där någon reflekterar om tillvaron, dels har jag ett stort fotointresse. När jag såg boken på bibban tänkte jag att den måste jag ta, berättar Bergman.

– Jag har fotat mycket med digital kamera och sedan har jag lite fotograferat med film och Hasselblad är ett ganska okänt fenomen för mig. Den här har jag skaffat under våren och har inte ännu fotat med den, säger Bergman som är intresserad av att testa hur kameran fungerar nu när han har läst boken om Victor Hasselblad.

Bergman betonar att Hasselblad är ett känt namn i fotovärlden och han har känt till kamerorna länge.

– Det är egentligen ett lyxmärke inom kameror och det har alltid varit ganska dyrt både att köpa en Hasselbladkamera och att fota med en Hasselbladkamera för att den går på mellanformatsfilm och det är inte helt billigt att hålla på med.

Bergman tyckte att det var intressant att bekanta sig med hur företaget har utvecklats och upplevde det lärorikt att läsa om industrins utveckling i Göteborgstrakten, något som gjorde det möjligt att tillverka en kamera där. Göteborg har han aldrig besökt, det närmaste har varit ett besök till Saabfestivalen i Trollhättan.

– Göteborg är inte på det sättet bekant när jag inte har varit där men jag blev nyfiken, säger Bergman.

– Victor Hasselblads farfars far hade grundat det första bolaget som hette Hasselblad, ett grossistbolag. Farfadern fick en agentur för Kodaks produkter för Sverige och det var på den vägen som släkten kom in på kameror, berättar Bergman om Hasselblads förmögna familjebakgrund. Agenturen hade varit en rätt så stabil inkomstkälla.

Bergman berättar att det var mycket drama i familjen i och med att Victor Hasselblads pappa tog avstånd från honom.

– Därför grundade han en egen liten fotofirma som sålde fotoprylar. Det var inte en del av koncernen utan helt fristående. Han hade själv ett stort fotointresse, fotograferade fåglar. Inspirationen att utveckla en kamera kom från fågelfotografin. Det var hans stora ambition att göra en sådan kamera, säger Bergman.

Med kameran i handen illustrerar han tidsperspektivet och säger att för Victor Hasselblad gällde det att tillverka en kamera som skulle vara lätt att bära. På den tiden var kamerorna större och nuförtiden ter sig kameran som då var liten som ganska stor och otymplig.

– På sin tid var det en relativt liten kamera. Det var hans mål och det var hans stora livsverk att utveckla kameran. Det var länge en förlustbringande verksamhet. Han köpte upp sin pappas företag som han inte fick i arv. Hans styvmor ärvde hela företaget, berättar Bergman.

En skröna som Bergman har svårt att tro på gäller hur företagsköpet gick till. Victor Hasselblad saknade nämligen kapital och det påstås att personen som finansierade företagsköpet var någon Hasselblad träffade samma dag som köpetiden gick ut och de skulle ha dykt upp på banken bara några minuter innan affären skulle stänga.

– I och med att han hade det företaget under sin kontroll, kunde han använda vinsterna från de andra delarna av företaget för att satsa på kameran som länge var ett förlustprojekt. Utvecklingen började i början på 1940-talet i och med att han fick en beställning från svenska Försvaret att göra en spaningskamera till deras flygplan. Det var ett litet team, kanske 10-15 personer som jobbade på verkstaden med kamerorna och det var därifrån inspirationen att utveckla en handhållen kamera för hobbybruk kom.

Dessutom berättar Bergman att det fanns en koppling till Finland, eftersom prototypen till kameran testades under fortsättningskriget.

– I och med att jag själv var så intresserad av ämnet, så för mig var boken lättläst. Det är sällan jag sträckläser böcker men jag sträckläste den. Den beskriver Victor Hasselblad mycket som person, hur han var och kommer ganska nära honom egentligen. Han var en stor affärsman. Tills Ingvar Kamprad kom igång var han Sveriges förmögnaste man och han reste runt i världen, säger Bergman.

USA var av stor vikt för hans företagsverksamhet. Bergman påpekar dessutom att Victor Hasselblad hade bostäder på olika håll i världen, till exempel i Schweiz. Kontakten med Kodak var viktig och en av tidens främsta fotografer Ansel Adams hjälpte med produktutvecklingen.

– Adams gav feedback på vad som kunde göras bättre, speciellt på 1950-talet.

Boken rekommenderar Bergman till alla fotointresserade.

– Som boktips skulle jag tipsa om biografier inom ett område som man själv kan relatera till på något sätt, konstaterar Bergman och menar att man kan ha svårt att få behållning av boken om Victor Hasselblad om man inte alls är fotointresserad.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE