Av den bestämda åsikten är Anneli Böckerman i Karis.

Vad hon då speciellt hänvisar till är att priserna på både el, mat och kläder kraftigt stiger.

– Men det gör inte pensionerna. Får man till exempel i månaden åtta euro till i handen på sin pension märks det ingenstans, konstaterar hon uppgivet.

Böckerman minns den tid då hon själv var i arbetslivet.

Då fick man regelbundet påökt. Så är det inte mera. Själv hade jag tidigare bil. Men den hamnade jag att sälja.

Böckerman har en hälsning till Finlands regering och riksdag.

– Ni bryr er inte om att klyftorna mellan rika och fattiga växer. Så borde det inte få vara. Det här är i allra högsta grad en rättvisefråga.

Så hon har också en hälsning till alla pensionärer och pensionärsorganisationer i Finland.

– Vi måste stå på oss mera och inte huka oss.

I över tjugo år arbetade Anneli Böckerman i telefonväxeln i Hangö stad där hon också var bosatt.

– Då kände alla Hangöbor mig på rösten men jag kände ingen. Det var nämligen innan man på mobilen kunde se vem man talar med.

Under sin tid i växeln fick hon på allvar uppleva datoriseringen.

– De tekniska förändringarna genomfördes egentligen i två etapper, men jag klarade nog av dem.

Hon gick också på kurs.

– Den bästa kursen som jag deltog i gällde arbetarskydd och den räckte två veckor. Kursen arrangerades av Kommunalfacket KAT.

Efter sin pensionering flyttade Anneli Böckerman till Karis där hon blev aktiv inom Karis svenska pensionstagare vars styrelse hon tillhörde i över tio år. Som tack för det tilldelades hon en silvermedalj av Pensionstagarnas centralförbund PCF.

Anneli Böckermans stora fritidsintresse heter hundar.

– När jag bodde i Hangö sysslade jag med att skola hundar så att de ska kunna bete sig. Hunden lär sig nog oberoende om den är ung eller gammal. Allt beror på hundägarens sätt att skola hunden. Det är nämligen sällan fel på hunden.

När Böckerman bodde i Hangö hade hon tre hundar som hon regelbundet gick med i skogen. Det var samtidigt bra motion.

Som pensionär bor hon på Alingsåsgatan mitt i Karis.

– Fast ska man till Karis centrum så måste man antingen gå över järnvägsbron eller genom tunneln under järnvägen.

Anneli Böckerman med katt. (Foto: Erik Ekman)

Hon menar nog att åldern börjar ta ut sin rätt. Därför har hon inga hundar mer. Men djurvän som hon är har hon istället hittat en annan lösning.

– När jag inte orkar med en hund har jag skaffat en katt. Den katten har jag uppfostrat som en hund. Så när jag ropar kommer katten precis som en hund, berättar Anneli Böckerman.

Henrik Helenius