Tack bästa ordförande, ärade riksdagsgruppsordförande och partiledarkandidat,

Bästa vänner,

Fint att se er alla här idag i dessa spännande tider. Valet är över och jag vill direkt också från min sida rikta ett varmt tack till er alla för era insatser i kampanjen. Vi stod för en bedrift som parti. Det räckte inte hela vägen fram, men att få ökat understöd och fler platser i riksdagen efter en period med statsministeransvar är strongt. Alla FSD-kandidaters kampanjer var också starka och en glädje att följa med. Bra jobbat allesammans! Vi är fantastiska då vi kämpar tillsammans och våra värderingar behövs verkligen.

Första maj kommer i år dessvärre att firas i ett Finland med en klar högermajoritet i riksdagen och i ett land där högerpartierna försöker bilda regering. En väldigt konservativ regering, den mest högersinnade vi kan minnas.

Kontrasten till regeringen Rinne och regeringen Marin blir minst sagt skarp om Orpo lyckas i sitt försök.

Av de partier som nu går från opposition till att förhandla i Ständerhuset var det exempelvis inget som inför riksdagsvalet 2019 ville utvidga läroplikten. Samtliga i oppositionen motsatte sig reformen. Regeringen Marin drev igenom den, pandemin till trots. Och det var rätt och välkommet. Det är en förbättring som konkret hjälper unga och deras familjer i vardagen, som stärker sysselsättningen på sikt.

Med undantag för SFP stod högerpartierna alltså än en gång på fel sida av historien. I tiderna var de emot att införa grundskolan, bara för att senare försöka profilera sig som dess stolta försvarare. Nu vill de lyckligtvis inte riva upp reformen med avgiftsfri utbildning på andra stadiet, för de vet att reformen var nödvändig och vettig. De vet att folket skulle protestera högljutt. De vet att de röstade fel som röstade emot den. För de är rädda att gå framåt i jämlik riktning, rädda att satsa och investera i välfärden. Det är inte vi.

Bästa vänner,

I den ekonomiska diskussionen har det kastats fram förslag som skulle göra utbildningen sämre och dyrare. Sådana måste vi alltid avfärda resolut. Vi ska inte ha terminsavgifter för våra högskolestuderande. Vi ska inte ta bort ett helt år av yrkesutbildningen. Vi ska inte skära i kommunernas statsandelar då det skulle drabba småbarnspedagogik och skolor hårt.

Samlingspartiet säger i sitt valprogram att de inte skär “ner på på utbildnings- och kulturutgifter”, att de “sätter grundskolan i skick” och “ökar finansieringen av forskning, utveckling och innovation till 4 procent av BNP senast år 2030”. Det är bra saker, men går de ihop med deras anpassningsplaner på sex miljarder euro denna period, en summa som växer av planerade skattelättnader och en del ökade utgifter som alla är eniga om att är nödvändiga?

Bryr sig Samlingspartiet verkligen mer om att ta från de mest utsatta, än att göra klimatpolitiken mer ambitiös? Bryr de sig verkligen mer om att ta från de utsatta, än om att göra arbetslivet mer rättvist? Bryr de sig verkligen mer om att ta från de utsatta, än att stärka mänskliga rättigheter?

Och hur ska de lösa vårdsektorns kris, om vården får mindre pengar samtidigt som behovet växer? Tror de fortfarande att privatiseringar är en mirakelmedicin då det de facto handlar om att sälja ut vår gemensamma välfärd. Den välfärden står vi upp för och försvarar.

Bästa vänner,

Vi vet ännu inte resultatet av regeringsförhandlingarna. Men vi vet att politiken byter riktning, att det blåser kyligt från höger, vårt fina valresultat till trots.

Att Finland får en funktionsduglig regering inom rimlig tid skulle i sig ha ett egenvärde i dessa tider med krig i Europa och eskalerande konflikter på flera håll i världen, inte minst Sudan. Just i ett allvarligt läge borde värderingar väga tungt.

Vi måste fortsätta stödja Ukraina och göra allt som tänkas kan för fred även om det känns utsiktslöst. Finland och EU behöver fortsättningsvis en mer medmänsklig asyl- och flyktingpolitik, inte en mer åtstramad.

Det drunknar fortsättningsvis dagligen människor i Medelhavet då de försöker ta sig till Europa den farliga vägen som för många tyvärr är den enda vägen. Vi kan bättre. Solidariteten får aldrig slockna. Det måste finnas de som vågar vara de röstlösas röst.

Bästa distriktsfullmäktige,

Vår partiordförande Sanna Marin har meddelat att hon inte ställer upp för omval vid partikongressen i höst. Vi har väldigt, väldigt mycket att tacka henne för. Hennes insats är historisk – och den har vi skäl att återkomma till flera gånger.

Det sägs att vi har luft i vårt väljarstöd, att det rymmer taktikröster och en Sanna Marin-effekt.

Och ja, det mest avgörande i vårens val var utfallet i toppstriden, det kan vi hålla fast vid ännu i efterhand.

Och ja, vi har haft en exceptionellt populär partiledare och statsminister. Ingendera saken ligger oss till last, tvärtom. Vi har kraft och inspiration av de senaste årens politik. Vi inser vår avgörande roll för landets riktning. Vi kommer fortsätta verka för en socialdemokrati i tiden. För att välfärdssamhället ska utvecklas, inte avvecklas under täckmantel av ekonomisk räddningsoperation.

Vi vet redan, i och med Antti Lindtmans besked, att vi har en utmärkt och på alla sätt kompetent ordförandekandidat, som redan har brett stöd inom partiet i stort och också inom FSD.

Vårt politiska program ska också förnyas i höst och vi ska konkretisera hur vi vill utveckla samhället, Finland och EU i hållbar och mer rättvis riktning. Tillsammans.

Avslutningsvis, bästa kamrater,

Om det nu går så, att högern lyckas bilda regering och vi blir oppositionsparti ska vi akta oss för att falla i fällan där vi bara skäller på regeringen och glömmer vårt egna alternativ och vårt långsiktiga arbete. Vi behöver i så fall visa att oppositionspolitik kan vara konstruktiv till stilen och saklig till innehållet. Och i framtida val går vi för seger igen. Kampen fortsätter!

Tack