Minister Lintilä påbörjade sin genomgång av situationen med att påpeka att ett energikrig har pågått i Europa längre än Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

– Ryssland levererade inte tillräckligt med naturgas för att centraleuropeiska länder skulle ha kunnat fylla på reserven, konstaterade Lintilä om leveranserna före invasionen som motsvarade ett minimum av vad som hade överenskommits.

Enligt Lintilä är läget kritiskt i Ukraina när det gäller landets egna energiproduktion, speciellt när det gäller tillgången till elektricitet under vintern.

– Ukraina har dessutom svarat för Moldaviens energiproduktion, påpekade Lintilä och underströk att den kommande vinterns läge med energikrisen kommer att vara mycket allvarligt i både Ukraina och Moldavien som följd av kriget. Moldavien kommer att vara beroende av Rumänien när Ukraina inte kommer att kunna förse landets behov av energi.

– Energisituationen för med sig svåra mänskliga kriser i våra närområden.

När det gäller EU:s svar på energikrisen, noterade Lintilä att förhandlingarna om ett tekniskt pristak har inte avancerat.

– Många EU-länder är emot pristak och Rysslands strategi är att få EU-länderna att gräla med varandra.

Energirådet, mötet för EU-ländernas energiministrar, kommer att ha ett extra möte den 24 november.

– Naturgasförråden i Europa är ganska fulla men den följande vintern kan bli svår, sade Lintilä om nuläget.

Elräkningar är dagens stora samtalsämne och regeringens svar på den stigande prisnivån har varit sänkningen av moms på el till 10 procent, elavdrag och elstöd för privatpersoner. Att stöda företag är inte självklart i detta fall då läget är ett annat än med coronakrisen där regeringen begränsade näringsfriheten. Enligt Lintilä gäller det att följa med effekterna på landets konkurrenskraft och hur läget är i jämförelseländerna.

– LNG-skeppet kommer direkt till Ingå i december, påpekade Lintilä samt nämnde utmaningar med tillförseln av pelletter men konstaterade att man försöker få tillgång till pelletter från Nordamerika.

– Läget i Sverige och Norge kommer att påverka elpriset, nämnde Lintilä och sade att Tyskland satsar på brunkol för att klara vintern.

Enligt näringsministern är Finlands styrka en mångsidig energipalett.

– Finlands linje har varit bra oberoende av regeringsbas, konstaterade Lintilä och såg speciellt beslutet att ge tillstånd för Olkiluoto 3 som en viktig investering som kommer att vara till hjälp i den nuvarande krissituationen. Han nämnde också framtida möjligheter till småskaliga kärnkraftverk som ett sätt att komplettera energitillförseln. Också den kraftiga utbyggnaden av vindkraft är en viktig del av helheten.

Lintilä var också mycket nöjd med kampanjen Snäppet svalare och hänvisade till siffror från Fingrid som intygar att elkonsumtionen i Finland sjönk med 8 procent i oktober jämfört med motsvarande period år 2021.

– Siffran motsvarar energikonsumtionen av Vasa stad, konstaterade ministern stolt.

Om det uppstår hot av elavbrott under vintern, är sparkampanjen enligt Lintilä helt avgörande för hur man kommer att klara undan utan elavbrott.

Ministern medgav att energibolagens vinster höjer på blodtrycket.

– Det handlar om gemensamt ansvar. Frågan gäller företagens rykteshantering, sade Lintilä och varnade för att dela ut betydande bonusar åt företagsledningen om vinsterna kommer som en följd av kriget i Ukraina.

Lintilä hade träffat USA:s klimatsändebud John Kerry i samband med ett möte i Pittsburgh där han också träffade Ukrainas energiminister. Småskaliga kärnkraftverk är en viktig fråga när man diskuterar energisamarbete mellan Finland och USA.

Behovet av att bekämpa klimatförändringen försvinner ingenstans men det behövs en kortvarig omorientering på grund av den aktuella krisen. Lintilä menade att klimatåtgärderna kommer att vara ännu starkare än förr efter att man har kommit över det värsta.

Avslutningsvis nämnde Lintilä hotet av stagflation, en stagnerande ekonomi i anslutning till den stegrande prisnivån som oroar ministern alldeles speciellt.

Till ABL:s följdfråga gällande inflationen underströk Lintilä betydelsen av ECB:s räntepolitik. I Finland är inflationen 8,3 %, medan i Estland är motsvarande siffra 25 %. Lintilä nämnde behovet av att komma åt de största pristopparna och sedan påpekade han löneförhandlingarnas roll i det hela, något som regeringen inte är en part i.