Den regionala regeringen i Katalonien förklarade sig oberoende från Spanien genom en folkomröstning för fyra år sedan. I omröstningen gav över 90 procent av deltagarna sin röst för en separation från Spanien men endast 40 procent av de röstberättigade i Katalonien gick till valurnorna. Försöket till självständighet misslyckades och de separatistvänliga politikerna tvingades fly landet. Carles Puigdemont, den kanske allra kändaste av dem alla, bor idag i exil i Belgien. Kan hans parti Junts per Catalunya leda Katalonien till självständighet?

Arbetarbladet tar kontakt med den spanska ambassaden i Finland för att höra hur de ser på situationen. Ambassaden är inte intresserad av att delta i en intervju men berättar att ett möte mellan Spaniens premiärminister Pedro Sanchez (Socialdemokraterna) och Pere Aragonès (Republikanska vänstern i Katalonien), regionpresidenten för Katalonien, har hållits i Barcelona i september för att diskutera en lösning på situationen.

– Det är viktigt att vi för en dialog med katalanerna i ärendet, säger Sanchez i pressmeddelandet som Arbetarbladet tar del av.

I Kataloniens regionalparlament är PSC (en lokal gren av moderpartiet, nationella PSOE), det socialistiska partiet i Katalonien, jämte Esquerra Republicana (Republikanska vänstern i Katalonien) de två största partierna. Båda har 33 ledamöter av 135. Socialdemokraterna försökte bilda en regering för att styra Katalonien, men misslyckades. Istället är det Republikanska vänsterns Pere Aragonès som leder den regionala regeringen.

Socialdemokraterna är emot att Katalonien lösgör sig från Spanien medan Republikanska vänstern vill se ett självständigt Katalonien. Partierna för självständighet har sammanlagt 74 mandat i parlamentet medan partierna emot har 53. Ett rödgrönt parti, En Comú Podem, är varken för eller emot en katalansk självständighet, men stödjer en ny folkomröstning.

Självständighetsivern inte lika stor numera

Niklas Bremberg är forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Sverige. Han säger att den politiska situationen i Katalonien är mindre spänd numera än vad den var för fyra år sedan.

– Det uppstår färre protester mot det spanska styret men ivern för självständighet finns fortfarande kvar hos en del av den katalanska befolkningen, säger Bremberg.

Han tillägger att i de allmänna valen till regionalparlamentet har det högerradikala partiet Vox, som nått framgång i andra delar av Spanien, gjort sämre valresultat i Katalonien. Partiet är endast det fjärde största och har bara elva av 135 mandat i Kataloniens regonalparlament.

– Samtidigt har självständighetsfrågan stampat på stället sedan folkomröstningen för fyra år sedan. Det är flera partier som vill se ett självständigt Katalonien men de är oense om hur man ska gå till väga, säger han.

Av partierna som förespråkar självständighet är Republikanska vänstern det största medan det liberala partiet Junts per Catalunya (Tillsammans för Katalonien), till vilket den kände katalanska självständighetsivraren Carles Puigdemont tillhör, är tätt bakom med ett mandat mindre (32) i det regionala parlamentet. Ett tredje parti för katalansk självständighet, vänsterideologiska Cup, finns också med i parlamentet men har endast nio mandat.

– Republikanska vänstern vill skapa en dialog med spanska centralregeringen för att få till stånd en ny folkomröstning om självständighet medan Junts per Catalunya vill inte vänta lika länge, säger Bremberg.

Han tillägger att det är osäkert om en majoritet av katalanerna stöder självständighetstanken. Däremot måste en ny folkomröstning kungöras på ett annat sätt än den som förrättades år 2017.

– Folkomröstningen som hölls för fyra år sedan var ensidigt utlyst av den dåvarande katalanska regeringen. För att en ny, legitim folkomröstning om självständighet ska kunna hållas måste centralregeringen i Madrid också acceptera omröstningen, säger han och tillägger:

– Men det är svårt att se att centralregeringen skulle göra det. För att en ny folkomröstning ska äga rum måste den spanska grundlagen först ändras.

Även forskare Teemu Tammikko vid Utrikespolitiska Institutet i Finland, sakkunnig om spansk politik, skriver i en artikel på institutets webbplats att katalansk självständighet från Spanien är osannolik inom den närmaste framtiden.

– De separatistvänliga politikerna har svårt att få med sig en majoritet av det katalanska folket, skriver Tammikko i artikeln.

Ett självständigt Katalonien som en del av Europa

Republikanska vänsterns Jordi Solé är en av partiets två EU-parlamentariker. Han vill däremot att Katalonien lösgör sig från Spanien. ”Vi vill också vara en del av den europeiska gemenskapen”.

Arbetarbladet når Republikanska vänsterns EU-parlamentariker Jordi Solé som berättar att han hoppas på att få se ett självständigt Katalonien. Solé sitter som en av partiets två parlamentariker i gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen.

– Vårt parti vill skapa ett självständigt Katalonien som är en del av den europeiska gemenskapen, säger Jordi Solé.

Huruvida en majoritet av katalanerna är för självständighet är oklart. Solé berättar att det däremot finns ett stöd bland majoriteten av befolkningen i Katalonien att hålla en ny självständighetsomröstning.

– Republikanska vänstern arbetar för att skapa en fredlig, internationellt erkänd och bindande omröstning om självständighet för Katalonien, säger han.

Solé säger att den spanska centralregeringen och den katalanska regionalregeringen möttes onsdagen den 15 september för att diskutera självständighetskonflikten.

– Att Pere Aragonès och Pedro Sanchez träffades var en viktig startpunkt, speciellt med tanke på att den tidigare spanska premiärministern Mariano Rajoy vägrade att erkänna den politiska konflikten som finns i Katalonien, säger Solé.

Kort efter att Carles Puigdemont förklarade Katalonien självständigt år 2017, lät Mariano Rajoy (som tillhör borgerliga Partido Popular) med parlamentets godkännande verkställa Artikel 155, som innebär att åsidosätta regionalregeringen och centralregeringen i Madrid styrde Katalonien. Regeringen i huvudstaden avsatte enväldigt separatistpolitiker, inklusive Puigdemont.

Solé poängterar att Sanchez och Aragonès står långt ifrån varandra i diskussionen. Katalanerna vill ha en ny folkomröstning om självbestämmande och amnesti för alla personer som står åtalade i samband med den pågående självständighetskampanjen.

– De här kraven avvisar den spanska centralregeringen, säger han.

Inte det minsta för självständighet

Esther Niubo är medlem i det socialdemokratiska partiet PSC. Hon säger att de separatistvänliga politikerna har försämrat Kataloniens rykte internationellt. ”Vi vill inte att Katalonien blir självständigt. Istället borde vi ägna tid åt utbildningspolitik, social inkludering och befolkningens hälsa”.

Esther Niubo är däremot av en helt annan åsikt än Solé i frågan om självständighet. Hon är aktiv inom det socialdemokratiska partiet PSC och arbetar som talesperson inom partiets utbildningskommitté. Hon har varit partimedlem i 20 år och har en klar ståndpunkt i frågan om katalansk separation från Spanien.

– Vi vill under inga omständigheter se ett självständigt Katalonien, säger Niubo.

Partiet vill istället att regionen satsar på en starkare socialpolitik där landet investerar i befolkningens hälsa, utbildning och arbetsvillkor.

– Socialdemokraterna ser också fram emot ett utvecklande av federalism inom EU, säger hon.

Liksom Niklas Bremberg tycker Niubo att den politiska situationen i Katalonien är något lugnare än för fyra år sedan, men det finns ännu problem som inte är lösta. Enligt Niubo är det katalanska samhället mer uppdelat i olika sociala grupper numera än före självständighetsomröstningen år 2017.

– Kataloniens ekonomi har blivit sämre under de senaste åren och regionen har fått uppleva en prestigeförlust i internationella sammanhang, säger Niubo och fortsätter:

– Katalonien har, liksom andra regioner i landet, en hög grad av autonomi.  Men på grund av de självständighetsvänliga regionala regeringarna har Kataloniens rykte blivit sämre runt om i världen. De bröt mot den katalanska stadgan om autonomi och den spanska konstitutionen, säger Niubo.

Liksom Solé lyfter Esther Niubo upp mötet mellan Pedro Sanchez och Pere Aragonès. Niubo hoppas att parterna ska hitta förtroende för varandra.

– Vi har förlorat flera år av samhällsutveckling på grund av de separatistvänligas politik. Nu måste det ske en förändring, säger Esther Niubo.

John Eriksson