Efter Sovjetunionens sönderfall år 1991 tog det inte länge innan landet åter var i en diktatur. Den dåvarande 40 år gamla Aleksandr Lukasjenko vann presidentvalet år 1994 och har sedan dess suttit vid makten. Som president har han förtryckt oppositionen mot honom. Efter det senaste presidentvalet hösten 2020 utbröt stora protester mot Lukasjenkos styre och hans främsta motkandidat i valet, Svjatlana Tsichanouskaja, gick i landsflykt för att inte hamna i fängelse. Lukasjenko hävdar att han vann valet, men många anser att resultatet är riggat. Därmed fortsätter han att kontrollera landet.

Arkady Moshes, programdirektör för studier av EU:s östra grannländer och Ryssland vid Utrikespolitiska institutet, säger att den politiska situationen i Belarus är turbulent och beskriver den som ett nedslag av det civila samhället.

– I Belarus finns runt 500 politiska fångar. Den statliga säkerhetstjänsten KGB har i stor grad slagit ned regimkritiska demonstrationer. Till och med Ryssland uppfattas som ett mer liberalt land än Belarus, säger Arkady Moshes.

– Jag ser likheter mellan KGB:s nedslagningar av demonstranterna i Belarus och en latinamerikansk militärjuntas agerande.

Moshes tillägger att en stor del av folket i Belarus inte accepterar Lukasjenkos regim, men vill inte motsätta sig hans styre. Det här beror på att belarusierna är rädda för destabilisering och att arbete försvinner från landet.

– Men belarusierna har levt med det här systemet så länge. Arbetarna har en garanterad lön och är därför motvilliga att fälla regimen. Liknande tendenser gentemot makthavarna finns i Ryssland, säger Moshes.

Landet blir allt mer auktoritärt

Men hur upplever belarusier som bor i landet den rådande politiska situationen?

Arbetarbladet ringer Pavel Sviardlou som är nyhetschef vid radiokanalen European Radio for Belarus (Euroradio) för att få svar på det. Radiokanalen har sitt säte i landets huvudstad Minsk. Han säger att den politiska situationen i Belarus är ansträngd och berättar liksom Arkady Moshes att landet har många politiska fångar.

– Lukasjenko har orienterat Belarus i en allt mer auktoritär riktning. Demonstranter blir allvarligt skadade av säkerhetspolisen, säger journalisten Pavel Sviardlou.

– Det vi upplever nu i Belarus kan jämföras med Stalins styre i Sovjetunionen under 1930-talet.

Georgiern Josef Stalin var Sovjetunionens ledare åren 1922–1953 och under 1930-talet fängslade han hundratusentals så kallade “oppositionella mot arbetarklassen”. I slutet av årtiondet hade Stalin full kontroll över den sovjetiska statsapparaten.

Sviardlou tror att 493 personer är för tillfället i fängelse och deras arresterande är politiskt motiverade.

Han tillägger att Lukasjenko och hans regim för en propaganda som målar upp det demokratiska samhället som instabilt och att kaos kommer att bryta ut i Belarus ifall landet väljer att orientera sig åt det hållet.

– Regimens propaganda har fungerat bra med tanke på hur länge Lukasjenko har varit vid makten.

Du arbetar som journalist i Belarus. Är det inte farligt med tanke på att Belarus är en auktoritär stat?

– Ja, det kan man säga, men vi måste göra vårt jobb, säger Sviardlou.

– När vi skickar en reporter för att bevaka ett evenemang eller en händelse har vi ingen aning om han eller hon kommer tillbaka till redaktionen. Reportern kan ha blivit arresterad av polisen bara för att hen gör sitt jobb.

Han tillägger att polisen har gjort flera räder mot medier i Belarus. Sviardlou menar att journalisterna på radiokanalen har ingen aning om de är följande media som polisen besöker.

Hur stark är oppositionen?

Efter förra årets presidentval i Belarus flydde Lukasjenkos motkandidat Svjatlana Tsichanouskaja för att inte bli arresterad av polisen. Hon anses av många, främst västerländska länder och organisationer, leda den belarusiska oppositionen. Men Sviardlou anser att oppositionen inte är tillräckligt stark för att utmana Lukasjenko.

– Oppositionen är splittrad. Den har inte heller en ledare i landet som kan förena dem. Tsichanouskaja ses av många som en ledarfigur, men hon är bara en hustru till en fängslad politiker.

– Inte heller den fängslade journalisten Raman Pratasevitj kan klassas som en ledarfigur för den belarusiska oppositionen.

Pratsevitjs fängslande har uppmärksammats mycket i medierna runt om i Europa. Men det är inte första gången som den 26-åriga regimkritikern sitter bakom galler.

– Han blev arresterad första gången som 16-åring och efter det flyttade han utomlands för att studera, säger Sviardlou som tillägger att han har träffat Pratasevitj för några år sedan.

Sviardlou benämner Pratasevitj främst som en social media-aktivist och fotograf. Förutom för Euroradio har han arbetat för den belarusiska internetmedian Nexta News.

Bland annat EU och USA har utfärdat sanktioner mot Belarus för gripandet av Pratasevitj.

Efter kidnappningen av Pratasevitj har flera västländer fördömt händelsen, men vilka länder har Belarus ännu samarbete med?

– Ryssland är alltid en självskriven samarbetspartner i internationell politik. Utan Lukasjenko skulle Belarus eventuellt orientera sig västerut och det vill Vladimir Putin och Ryssland verkligen inte, säger Sviardlou.

– Andra länder som stöder den belarusiska regimen är Kina och Serbien.

Kina och Serbien har också nära relationer med Ryssland. Serberna ses till och med som ryssarnas “brödrafolk” på Balkanhalvön, eftersom folkslagen har en gemensam slavisk bakgrund.

Arkady Moshes är programdirektör vid Utrikespolitiska institutet. Han anser att Lukasjenko påminner allt mer om Stalin i sin roll som president: “Liksom Stalin ville i Sovjet på 1930-talet vill Lukasjenko i Belarus nu göra det omöjligt för opposition att verka i landet.” (Foto: Utrikespolitiska institutet)

Arkady Moshes säger också att Ryssland och Kina är Belarus främsta allierade. Han anser att Kina uttrycker sitt stöd till landet mera försiktigt än Ryssland.

– Samarbetet med Kina handlar mest om att Kina vill tjäna pengar i Belarus, medan Kreml ger Lukasjenko både politiskt stöd och kolossala ekonomiska subventioner.

Moshes tillägger att Lukasjenko, trots att Putin inte är en närmare vän till honom, är en garant för fortsatt samarbete mellan Belarus och Ryssland av flera olika skäl.

– Lukasjenko är en falskspelare som ljuger och håller inte sina löften som han lovar Putin. Men Putin tycker däremot att Lukasjenkos mantra som han säger till sitt eget folk, att väst är fienden, är bra.

Han tillägger att förutom Ryssland och Kina samarbetar Belarus med länder som Azerbajdjan och Venezuela, men i mycket mindre skala.

När faller Lukasjenko?

Lukasjenko har suttit som president i 27 år. Flera generationer i landet har inte upplevt ett annat styre än hans. Men Moshes påpekar att det kommer att räcka länge innan demokrati råder i Belarus.

– Man måste komma ihåg att Belarus har varit en diktatur i över 100 år. Först löd landet under Sovjetunionen och nu under Lukasjenko. Endast åren 1991–1994 fanns en begränsad form av parlamentarism och demokrati i Belarus, som Lukasjenko snabbt nedmonterade.

Han tillägger att Belarus ändå, liksom resten av världen, förändras. De senaste tjugo åren har landet upplevt en samhällsförändring där allt färre stöder Lukasjenko. Moshes anser att det är svårt att uppskatta hur stort stöd presidenten har bland befolkningen.

– Jag tror att färre än hälften av belarusierna stöder honom, kanske en tredjedel. Hans svaga åtgärder mot covid-19 och misstro på en jämställdhet i samhället har förargat många.

Moshes säger att det kan ta flera år innan Lukasjenko faller från makten, men inte decennier. Han anser också att dagens protester mot regimen är starkare än de som ägt rum för flera år sedan.

– Lukasjenko är rädd för att folket ska få makten och bli ersatt. Jag tycker också att regimen ser allt mer osäker ut i sitt agerande.

Pavel Sviardlou är av samma åsikt. Befolkningen i Belarus kan påverka Lukasjenkos position vid makten.

– Vid presidentvalet förra året tog många människor del av nyheterna som vi producerade vid Euroradio. Många har också en smarttelefon som de kan filma säkerhetspolisens agerande med.

– Men eftersom Lukasjenko kväser oppositionen mot honom är det svårt att se att han faller inom en snar framtid, säger Pavel Sviardlou.

John Eriksson

Tillägg: Enligt de senaste uppgifterna sitter Pratasevitj i husarrest, inte längre i fängelse.