Internationellt

Mary Peltola besegrade Sarah Palin i fyllnadsvalet i Alaska

Foto: Wikimedia Commons
Mary Peltola 2018.

Republikanerna har varit det dominerande partiet i Alaska sedan länge och delstatens enda mandat i representanthuset innehades av republikanen Don Young sedan 1973 tills han dog den 18 mars. Demokraten Mary Peltola segrade ändå i fyllnadsvalet där man testade preferensval för första gången i Alaskas historia. Hon vann knappt mot en särdeles polariserande kandidat, ex-guvernören Sarah Palin.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Fyllnadsvalet i Alaska gällde slutet av Youngs mandatperiod. Peltola får nu sitta i kongressen från och med den 13 september till och med den 3 januari. I samband med kongressvalet i november avgörs huruvida hon får fortsätta i en hel mandatperiod, dvs i två år till.

I och med att valet gäller en synnerligen kort period var inte segern på något sätt avgörande. Alla fyra kandidater som avancerade till den avgörande omgången i november är fortfarande med i spelet, trots att Peltola nu kommer att kunna kandidera som sittande kongressledamot.

I primärvalet var Sarah Palin mycket stark. Hon var en klar etta och en annan republikan, Nick Begich III, en lika klar tvåa. Oberoende kandidaten Al Gross var trea och demokraten Mary Peltola fyra i det skedet. Hade det inte varit för det säregna nya valsystemet och Palins polariserande verkan, skulle Peltola ha varit chanslös i valet som hon till sist vann.

Det som hjälpte Peltola ytterligare var att Al Gross som kom trea i primärvalet beslöt den 20 juni att dra tillbaka sin kandidatur. I fyllnadsvalet där det skulle ha varit fyra kandidater fanns slutligen bara tre, två republikaner och en demokrat. De som röstade på Begich fick sina röster fördelade mellan Palin och Peltola som andrahandsval, eftersom de båda fick fler röster än Begich. Därför kunde man ha två valomgångar på en gång och hitta en vinnare som stöddes av majoriteten av dem som röstade. Peltola fick 51,5 procent av rösterna och Palin 48,5 procent.

I valet i november möter Peltola Palin och Begich på nytt, medan fiskeguiden och libertarianen Chris Bye kommer att vara det fjärde alternativet i det ordinarie valet.

Palin var förstås mycket nära att få en majoritet bakom sig. En svaghet var att hon hade hållit sig såpass länge utanför politiken och framträtt som kommentator och realitystjärna. Att hon är polariserande gjorde henne extra sårbar. På det sättet påminner hennes förlust om förlusten av Donald Trump mot Joe Biden i presidentvalet 2020.

I presidentvalet 2008 blev Palin känd för hela det amerikanska folket som John McCains vicepresidentkandidat. Följande år avgick hon som guvernör mitt i mandatperioden, vilket kan anses att vara ett taktiskt fel med tanke på den fortsatta politiska karriären och först nu valde hon att kandidera i ett val på nytt.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att det är lättare för väljare som vanligtvis röstar på det dominerande partiet att välja en kandidat från det andra partiet i ett fyllnadsval snarare än i ett ordinarie val. Valet av Peltola kan mycket väl vara en tillfällig protest mot det republikanska etablissemanget i Alaska. Också valdeltagandet kan vara ett annat i november än vad det var nu.

För Mary Peltola är fyllnadsvalet hur som helst ett stort genombrott, inte minst för att det hände i ett val som intresserade människor världen över på grund av Sarah Palins kändisskap.

Peltola hette Sattler i flicknamn och hon hör till ursprungsfolket yup’ik. Hon är gift för tredje gången och hennes man Gene Peltola är verksam i Alaska som direktör för den regionala branschen av byrån för indianärenden.

Peltola var ledamot av Alaskas representanthus mellan 1999 och 2009. I valet 1998 var hon 26 år gammal och gift för första gången men behöll då flicknamnet Sattler och var känd som Mary Sattler i delstatspolitiken. Mellan 2011 och 2013 var hon fullmäktigeledamot i Bethel som är den största staden i västra Alaska och åttonde största i hela delstaten. Bethel är en småstad med drygt 6 000 invånare. Palins hemstad Wasilla är delstatens fjärde största med 9 000 invånare.

Palin kritiserade det nya valsystemet som konfunderande och orättvist. Hennes valbudget var fyra gånger större än Peltolas och hon kunde stoltsera med stöd från Donald Trump som vann klart i Alaska i presidentvalet 2020.

Ingen kvinna har tidigare representerat Alaska i USA:s representanthus och Peltola är också den första företrädaren för ett ursprungsfolk som representerar Alaska. Att det inte har funnits särskilt mycket variation är inte så konstigt eftersom efter 1973 var republikanen Don Young hela Alaskas delegation till representanthuset i 49 år. Kvinnor har haft framträdande roller i Alaska under senare år. Sarah Palin var guvernör mellan 2006 och 2009 och Lisa Murkowski har varit senator sedan 2002. Murkowski representerar en familjedynasti och utnämndes till senaten av fadern, Palins företrädare som guvernör Frank Murkowski, som sadlade om från senator till guvernör 2002.

Både Sarah Palin och Mary Peltola har gått framåt i politiken med egna meriter och spräckt glastak. Politiskt har de rätt så olika åsikter, inte minst i den brännheta frågan om aborträtt. Frågan är högaktuell efter Högsta domstolens beslut att riva upp Roe mot Wade som etablerade rätten till fri abort i hela USA år 1973. Förlusten av aborträtten på federal nivå var något som hände mitt i valrörelsen och ökade polariseringen. Peltola hade försvaret av aborträtten som en av sina profilfrågor och det kan ha haft betydelse speciellt för kvinnliga väljare i den nya situationen.

Palin och Peltola känner varandra från tiden som de båda var aktiva i delstatspolitiken. De råkade vara gravida samtidigt och Palin var på den tiden gift med Todd Palin som hör till samma ursprungsfolk som Peltola. Palin är 58 och Peltola 49.

Med tanke på att Peltola kom på fjärde plats i primärvalet, såg antagligen inte Palin henne som det primära hotet i fyllnadsvalet. De två kvinnorna har en bakgrund av vänskap och ingendera av dem gick till fräna personliga angrepp mot den andra i det här skedet. Palin var tvärtom giftig mot den andra republikanen Nick Begich III. Det kan ha påverkat en del av dem som stödde Begich att inte ge sin andrahandsröst åt Palin, trots att det andra alternativet kom från ett annat parti.

Kampanjen skulle ha varit mycket annorlunda om det hade funnits tid för väljarna att omorientera sig för en avgörande omgång mellan två kandidater. Att ge en andrahandsröst i det fallet att den egna kandidaten inte är bland de två främsta är inte nödvändigtvis något som väljaren tänker på. Väljarna i Alaska saknade dessutom erfarenhet av preferensval. Nu har de fått öva i hur man gör. Speciellt de som röstade på Begich fick se den egna kandidaten sluta trea trots att han hade varit en av de två största favoriterna i början av kampanjen. Andrahandsrösten kan i ett preferensval bli aktuell också för sådana väljare som tänker att deras kandidat kommer att sluta åtminstone tvåa och därför behöver man inte fundera så noga på den saken.

Peltola vann med en positiv kampanj och hon hjälptes åt att den negativa tonen i kampanjen var huvudsakligen mellan de två republikanerna Palin och Begich. Republikanerna i Alaska har varit så dominerande att de inte riktigt förstod att en demokrat kan vinna valet. En annan sak är att i och med att fyllnadsvalet ändå gällde bara några månader i representanthuset, kan tongångarna mot Peltola hårdna inför valet i november. Trots att Peltola nu har åstadkommit en världssensation, var fyllnadsvalet ändå en generalrepetition inför det ordinarie valet.

Peltola fick flest förstahandsröster och skulle förstås med det ha vunnit också i ett sådant val där det räcker med en pluralitet av rösterna. Nu splittrade dock Palin och Begich de republikanska rösterna och i ett val med det gamla systemet hade det varit Peltola mot en enda republikan. Den konstellationen är betydligt svårare om man representerar ett parti i klar minoritet i ett tvåpartisystem. Men resultatet är hur som helst ett styrkeprov med tanke på att Peltola låg långt bakom både Palin och Begich efter primärvalet och ändå slutade etta, både efter förstahandsrösterna och dessutom efter de avgörande andrahandsrösterna, vilket är en stor chock för republikanerna i Alaska.

Sarah Palin 2021. (Foto: Gage Skidmore/Wikimedia Commons)

Helt diametralt motsatta var Palins och Peltolas kampanjer ändå inte. Även Peltola talade varmt för rätten att bära vapen, något som åtnjuter extra stor popularitet i Alaska med tanke på den traditionella jaktnäringen. Republikanernas motstånd mot aborträtten är inte på samma sätt populärt, även om det är en viktig källa för finansiering för republikanska kandidater. I det här skedet hjälptes dock inte Palin av att hon hade fyra gånger så mycket pengar till sitt förfogande som Peltola hade. Peltola är inte heller emot utnyttjandet av Alaskas olje- och gasfyndigheter, trots att hon annars talar mycket om miljöfrågor, speciellt om vattenskydd.

Republikanerna har två månader tid på sig att fokusera sin formidabla negativa energi på demokraten Peltola så att de inte tar ut varandra en gång till. Valkampen i Alaska kommer att vara ytterst intressant, också ur ett internationellt perspektiv, i två månader till. Dels följer man långköraren om Sarah Palin, dels finns det ett intresse för vilken utgång preferensval som system producerar när man har en ny omgång med ungefär samma kandidater inom loppet av en kort tid. Fyllnadsvalets resultat är alltså en stor seger för demokraterna och en chock för republikanerna, men nu gäller det för båda partierna att ta allt från början och samla sig inför avgörandet i november. Libertarianen Chris Bye har knappast någon större chans då men en fjärde kandidat gör förstås preferensvalet något mer komplicerat med ytterligare en faktor i ekvationen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE