Norden

Norge går till val

Foto: Magnus Fröderberg/Wikimedia Commons
Jonas Gahr Støre som Norges utrikesminister 2006.

Stortingsvalet i Norge hålls idag den 13 september och Arbeiderpartiet utmanar Høyre som har innehaft statsministerposten i åtta år nu. Efter åtta år av Erna Solberg som statsminister kan det äntligen vara dags för Jonas Gahr Støre.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Det finns inga garantier att Arbeiderpartiet (Ap) lyckas få en majoritet tillsammans med Senterpartiet (Sp) och Sosialistisk Venstreparti (SV). Därför är en minoritetsregering ledd av Jonas Gahr Støre en fullt möjlig konstellation.

 

Miljøpartiet De Grønne (MDG) och Rødt (R) har chansen att bli tungan på vågen. Att det talas så mycket om mitten-vänsterpartier och deras ibland svåra inbördes relationer har med det att göra att i år verkar inte högerpopulistiska Fremskrittspartiet (FrP) göra ett väldigt starkt val. Partiet lämnade regeringen 2020 men populisternas väljare tycks inte helt ha glömt regeringsansvaret och de kompromisser som en långvarig regeringsmedverkan kräver. FrP har också bytt partiledare nyligen. Siv Jensen som var finansminister 2013–2020 har trätt åt sidan och den mer kontroversiella och högerradikala Sylvi Listhaug har tagit över. 43-åriga Listhaug hann inneha en rad olika ministerposter under FrP:s regeringsmedverkan, senast var hon olje- och energiminister när FrP lämnade regeringen i januari 2020. Hon har inte haft tillräckligt lång tid på sig att etablera partiets nya profil och FrP har inte varit utanför regeringen tillräckligt länge för att väljarna igen skulle uppfatta dem som en proteströst mot systemet.

 

Att protestera gör man antagligen genom att rösta på antingen MDG eller R. MDG:s ståndpunkt gällande en gradvis avveckling av oljeindustrin, vad partiet kallar att ”ge oljeäventyret ett lyckligt slut”, kan innebära att det inte blir några gröna ministrar efter stortingsvalet. Rødt vill inte ens vara med i en regering men de vill göra något slags avtal om sina kärnfrågor om en ny regering skulle vara beroende av deras stöd. Att medverka direkt i en regering skulle enligt R betyda att administrera ett kapitalistiskt system och fullfölja de krav som Norges medlemskap i EES och Nato innebär. Som stödparti tänker de att de inte skulle behöva ta ansvar för ett system som de motsätter sig. De eftersträvar en övergång från ett kapitalistiskt till ett socialistiskt system, enligt partiprogrammet det som ”Karl Marx kallade kommunism”. Varken Ap eller Sp vill ha R som stödparti men det blir intressant att se att vem som kan bilda en majoritet och med stöd av vilka partier.

 

Støre, 61, har lett Arbeiderpartiet sedan 2014. Under Jens Stoltenberg var Støre bland annat utrikesminister 2005–2012. Det är svårt att tänka en mer erfaren politiker vid rodret, även om alternativet är förstås Norges sittande statsminister Solberg, 60, som har innehaft posten sedan 2013 och lett Høyre sedan 2004. Det är två giganter i norsk politik som möts och det är fullt möjligt att det blir en minoritetsregering.

 

Regeringen Solberg är redan minoritetsregering för tillfället, även om Solberg tidigare har regerat med borgerlig majoritet. I januari 2020 fick högerpopulistiska FrP nog, eftersom de inte kunde godkänna att en IS-kvinna hämtades till Norge från Al-Hol-lägret i Syrien. Då lämnade alla sju högerpopulistiska ministrar regeringen.

 

Solberg har sedan 2020 regerat tillsammans med det socialliberala partiet Venstre (V) och det kristdemokratiska Kristelig Folkeparti (KrF). De främsta borgerliga ledarna i Norge är kvinnor, förutom för Solberg och Listhaug leds Venstre sedan 2020 av Guri Melby, 40. Också före Melby leddes V av en kvinna i tio år, Trine Skei Grande. KrF leds dock av en man, Kjell Ingolf Ropstad, liksom Sp, ett parti som helst samarbetar med Arbeiderpartiet men kan ha det svårt med andra partier till vänster. Senterpartiet som leds av Trygve Slagsvold Vedum ligger något till vänster från motsvarande partier i Sverige och i Finland men är som namnet utlovar ett mittenparti till skillnad från Venstre som inte är ett vänsterparti utan ett borgerligt socialliberalt parti, dock med en stark miljöpolitisk profil.

 

Den starkaste miljöpolitiska profilen har alltså MDG som leds av Une Aina Bastholm, 35. Partiet hade två nationella talespersoner fram till år 2020, ett system som motsvarar språkrör i systerpartiet i Sverige. Men sedan 2020 har MDG en ledare precis som De Gröna i Finland.

 

MDG är det enda undantaget med en kvinnlig ledare bland de-icke borgerliga partierna i stortingsvalet 2021. Man kan kanske kalla dem ett icke-borgerligt parti även om MDG:s ståndpunkt är att motsättningen mellan rött och blått inte spelar så stor roll som motsättningen mellan grått och grönt. Sosialistisk Venstreparti leds hur som helst av en man, av Audun Lysbakken, 43, och Rødt av Bjørnar Moxnes, 39 samt Arbeiderpartiet av Støre. Norge har sedan 2013 haft en borgerlig regering där kvinnliga ministrar har haft en dominerande ställning, medan det nu kan bli en mitten-vänsterregering med manliga ministrar på de tyngsta posterna, ifall Støre (Ap), Lysbakken (SV) och Vedum (Sp) lyckas bilda en regering tillsammans. Valresultatet avgör om det blir en minoritets- eller majoritetsregering och vem som alls kan bilda en regering. Det kan bli lika komplicerat som i Sverige om det inte blir ett tydligt resultat.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE