– Litterär turism, blue humanities, arkivalisk vändning och queer är bara några av de ämnen och perspektiv som visar på nya spår i Historiska och litteraturhistoriska studier under de senare åren, säger Anna Biström, som tillsammans med Julia Dahlberg är redaktör för HLS. Arbetet med jubileumsnumret har samtidigt synliggjort linjer av tradition genom årtiondena – som att J.L. Runeberg allt emellanåt dyker upp, ibland helt konkret under en tapet.

I numret ingår texter av 18 skribenter. John Strömberg och Agneta Rahikainen tar en närmare titt på HLS historia, medan Petra Hakala granskar SLS arkiv. Spänningen mellan tradition och förnyelse återkommer i Lotta Westerlunds essä om Akademiska Sångföreningen, samt i Mats Wickströms artikel om begreppet folkstam i en finlandssvensk kontext. Johanna Slotte Dufva lyfter fram ålderdom som ett tema i Merete Mazzarellas verk, Evelina Wilson belyser upplevelser av åldrande i ståndsfamiljer i 1800-talets Finland och Mari Tossavainen granskar skulptören Walter Runebergs sista levnadsår. I två essäer får vi historiska perspektiv på festkultur: Kaisa Kyläkoski studerar festbelysning och Johanna Wassholm undersöker sekeljubileet 1909 av Finlands inkorporering i det ryska imperiet.

J.L. Runeberg är både på – och under – tapeten. Saija Isomaas och Outi Leskeläs artikel behandlar Runebergskällan i Ruovesi i spänningsfältet mellan landskapsekologi och poesi, medan Pia Forssells essä uppmärksammar ett manuskriptfynd i Viborg. Nyare författarskap behandlas genom Hannele Sands artikel om den kollektiva upplevelsen i Johanna Holmströms roman Själarnas ö och Carola Envalls essä om Kristusgestaltning i en dikt av Solveig von Schoultz. I Julia Tidigs essä analyseras flerspråkighet i finlandssvensk litteratur i ett längre tidsperspektiv. Kristiina Kalleinens essä presenterar den kvinnliga brukspatronen Virginia af Forselles. I numret ingår även Peter Englunds festtal från SLS 140-årsjubileum om historiska tider förr – och nu.

HLS 100 omslag. (Illustration: Ulla Donner/SLS)