Proggispodden
25.3.2021 07:01 ・ Uppdaterad: 25.3.2021 07:01
Proggispodden avsnitt 13: Finns det risk för korruption i Svenskfinland?
I Proggispoddens trettonde avsnitt diskuterar Jacob Storbjörk och Rebecca Åkers korruption. De nordiska länderna associeras med transparens och tillit. Finns det ändå risk för korruption i Finland och också i Svenskfinland?
Gästerna för avsnittet är statsvetaren Fredrik Malmberg som forskar i korruption i Svenskfinland vid Åbo Akademi och Viktor Kock som är tidigare ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater och har erfarenhet av kommunalpolitiken i Pedersöre.
– Missbruk av förtroendeställning för privat nytta, är en definition med vilken Malmberg svarar på frågan om vad som egentligen är korruption.
Politisk korruption kan också definieras som missbruk av offentlig ställning eller offentlig makt. Malmberg påpekar att traditionell korruption har inneburit lojalitet mot makthavaren.
– Korruption är en fråga om rättvisa och jämlikhet, menar Malmberg eftersom vissa grupper blir uteslutna i korrumperade system.
– Korruption missgynnar dem som saknar makt, ojämlikheten ökar och korruptionen eroderar det sociala kapitalet, fortsätter Malmberg som poängterar att den ekonomiska tillväxten kan drabbas och dessutom påverkas hur mycket skatter regeringen lyckas samla in.
Till frågan om bäste broder-nätverk svarar Malmberg att korruption är inte likadant i rika demokratier som i fattiga länder. Mutor hör främst ihop med fattigare länder, medan valfinansiering och lobbying förknippas med korruptionen i rika demokratier. Det handlar inte om att direkt muta någon utan man köper inflytande. Michael Johnston har begreppet influence market corruption om marknaden för inflytande. Ett sätt att råda bot på korruption är bruket av deliberativa medborgarforum.
– Man diskuterar sinsemellan och med beslutsfattare. Det ska vara ett slumpmässigt urval som är så representativt som möjligt, beskriver Malmberg inslaget av deliberativ demokrati som ett tänkbart botemedel.
Viktor Kock tror att det ofta rör sig om omedveten korruption. Det aktuella fallet i Pohjola-Norden har med ett sammanhang att göra där kända politiker rör sig.
– Kan det vara att de har litat för mycket på personalen? undrar Kock.
Åkers anser att media har en stor roll i att granska makthavare.
– Har de tillräckligt med resurser och vågar de göra det?
Storbjörk anser att man borde se över lagstiftningen som gäller aktiebolag för att öka offentligheten.
Åkers är av den åsikten att i kommunalpolitiken kan det lätt uppstå missbruk av makt i misstag.
– Svenskfinland är i en utsatt position när det är ett parti som är i majoritet och styr i många kommuner, påpekar Storbjörk.
Anonyma rekryteringar är något som panelen tror på att minskar på korruptionen.
Som bevis tar Åkers upp en rapport som tyder på att även tonåringar anställs av kommuner för sommarjobb tack vare sina kontakter.
– Tänk om du kommer från ett annat land, frågar Åkers.
– Nätverk är otroligt viktiga på gott och ont, konstaterar Kock som tänker att alla känner varandra när det gäller högre poster i Svenskfinland.
– Vi borde bli bättre på att kritisera och ta kritik, föreslår Kock som tycker om omröstningar och ser det som hälsosamt att kunna meddela en avvikande åsikt.
Deliberativ demokrati är något som delar åsikterna. Kock tar upp motståndarna till vindkraft i Pedersöre som ett exempel att det kan vara svårt att avgöra vem som ska få bestämma om man ordnar en folkomröstning. De som kräver folkomröstning i det aktuella fallet säger att bara de som bor inom tre kilometers avstånd från området det gäller borde få rösta.
– Är det inte en fördel att ha demokratiforum? Vi gjorde det i Korsholm när vi diskuterade fusionsförslaget, berättar Åkers.
Ett representativt medborgarforum kan enligt Åkers öka demokratin med tanke på att kvinnor, invandare och unga är underrepresenterade i fullmäktige, åtminstone i Österbotten.
– Medicinen får inte vara värre än problemet, lyfter Storbjörk fram som en fungerande princip och syftar specifikt på problemen med offentlig upphandling.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.