Gäst för avsnittet är arbetsmarknadsforskare Mika Helander som hjälper med att få klarhet i den komplicerade frågan om plattformsekonomin.

– Det handlar om nya begrepp men gamla verksamhetsformer, säger Helander.

Enligt forskaren har man länge utbytit tjänster och som ett exempel nämner han situationen med två personer, ett strykjärn och en gräsklippare. Man kan låna åt varandra så att båda inte behöver skaffa sig strykjärn och gräsklippare.

– Delningsekonomi handlar om arbetsdelning och fungerar i urbana samhällen där man är mycket specialiserade.

Plattformsekonomi syftar på digitala plattformer.

– Med hjälp av plattformer kommer människor i kontakt med varandra. Plattformen är förutsättningen för att människor hittar varandra, förklarar Helander.

Uber och Lyft har skapat turbulens inom taxibranschen. Ett annat exempel på plattformsekonomi som nämns är Wolt och Foodora.

–Det var tidigare ovanligt att man levererade restaurangmat till folk, nämner Helander som påpekar att coronaviruspandemin  har påskyndat förändringen.

– Arbetsmarknaden består av många olika segment, säger Helander.

Sedan tar man upp frågan om gig-ekonomi, tillfälliga jobb.

– Gig-ekonomin är ytterst flexibel och dynamisk. Det finns inga förväntningar om stabilitet, påpekar Helander.

Mika Helander är arbetsmarknadsforskare.

Invandrarnas situation är en central fråga när man diskuterar gig-ekonomin.

– Det är svårare för invandrare att avancera. Inträdesyrkena blir sådana som det inte finns utträde ur, säger Helander.

Att ständigt vara i beredskap att rycka in och att ha treskiftsarbete kan vara mycket tungt. Helander tar dessutom upp att det kan handla om att man inte är arbetstagare i regelrätt bemäkelse.

– Det kan innebära att man saknar grundtrygghetsfaktorer som sjukförsäkring och pension och man är utanför kollektivavtal. Tiden går snabbt och så småningom måste man fundera på sin pension.

Helander nämner att det är skillnad mellan arbetsmarknaderna i de nordiska länderna och i länder som Storbritannien och USA där flexibilitet och dynamik prioriteras.

– Där hör det till att man har en sekundär arbetsmarknad för invandrare som jobbar med sämre arbetsvillkor.

I Danmark, Norge och Sverige befinner sig matbuden inom kollektivavtal.

Diskussionen kring plattformsekonomin belyser fenomenet ur olika synvinklar.

– Du har inte garanterade inkomster, du får inte skydd om du är sjuk. Du måste klä dig som företaget vill att du klär dig, listar Åkers nackdelar med plattformsekonomin.

– Vågar folk köpa hus? Vågar man bilda familj? undrar Storbjörk med tanke på dem som försörjer sig på tillfälliga jobb.

– Förr var arbetarskydd något osexigt och ointressant. Man talade om ergonomi och inneluft. Nu är det andra frågor som kommer upp, som att skydda fritiden. I intellektuella jobb finns det sådana som jobbar dygnet runt, påpekar Helander.

Många av dem som jobbar inom plattformsekonomin i Finland är nyfinländare. Frågan om språkkunskaper blir en tröskel för dem som kan förhindra från att få annan slags jobb trots att det kan handla om utbildade människor.

– Man kan lära sig under sin arbetskarriär, kommenterar Storbjörk kravet på språkkunskaper.

– Många arbetsmöjligheter har försvunnit. Jobb är ett bra sätt att integrera människor, säger Helander.

Panelisterna är ense om att kollektivavtal för till exempel matbud är något som förbättrar situationen. Systemet med dricks upplevs som problematiskt i den nordiska kontexten.

– Dricks är uppskattat innom restaurangbranschen där jag har jobbat men det fungerar inte alltid så bra. På en lugn dag kan man ge bättre service och när man har det väldigt stressigt hinner man inte ge lika bra service. Man jobbar hårdare och får sämre dricks, berättar Åkers.

Helander berättar om Juice Leskinen och hur det gick till när han grundade sitt företag efter att han blev osäker på sin situation när Love Records gick i konkurs och visste inte vad som skulle hända med rättigheterna som ägdes av skivbolaget.

Åkers påpekar att det är just från musikbranschen som begreppet gig kommer från.

Recensioner är en sak som också kommer upp i diskussionen, att den som jobbar för Uber kan ha hårda prestationskrav på varje körning.

Panelisterna tror att plattformsekonomin är här för att stanna men att kunna reglera den kan trygga arbetstagarnas ställning.

– Det är skäl att göra smidigheten tryggare genom kollektivavtal, säger Storbjörk.