Christer Lindholm är nationalekonom och han är känd för att slå hål på myter om marknadsekonomin.

– En stat kan inte gå i konkurs och finska staten kan till och med låna till negativ ränta, påpekar Lindholm och menar att det fungerar inte så för privata hushåll.

Till frågan när staten ska låna pengar svarar Lindholm att åtminstone i en sådan här krissituation.

– Att låna är det minst onda alternativet, säger Lindholm med tanke på läget som Finland är i med tanke på coronakrisen.

Christer Lindholm är nationalekonom och gästar Proggispoddens sextonde avsnitt.

Lindholm menar att det viktiga i statlig skuldsättning är hur mycket lån man tar i jämförelse med andra motsvarande länder. Just nu är Finlands skuldsättning ungefär 70 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, medan resten av EU har 100 procent i medeltal.

– Det är sällsynt att stater betalar tillbaka hela sin skuld. De tar nya lån för att betala de gamla och det är bara Norge med stora oljepengar som kommer nära till att betala tillbaka sin skuld, säger Lindholm.

Enligt Lindholm ska man undvika att skära ned i forskning och utbildning med tanke på de resultat man brukar få när man investerar i den sektorn.

– Sedan är hälsovård något man inte ska skära ned i om man ser på medborgarnas välfärd. Vi har vårdskuld när sjukvårdens resurser går åt att behandla coronapatienter, konstaterar Lindholm.

Om man vill öka sysselsättningen, rekommenderar Lindholm att man ska satsa på arbetsförmedling och handledning på samma sätt som man har gjort i Danmark.

– Varje anställd i arbetsförmedlingen i Finland har ungefär tio gånger så många kunder som i Danmark, jämför Lindholm.

Storbjörk håller med Lindholm i att staten behöver låna pengar i en krissituation.

– En familj måste dra åt bältet men en stat kan inte göra det på samma sätt, säger Storbjörk.

Åkers menar att jämförelsen mellan stat och hushåll bygger på ett missförstånd.

– Bostadslån och studielån betalar man tillbaka.

Enligt Storbjörk är det inte alltid bra om en stat lånar pengar.

– Det beror på vad man använder pengarna till. Om man lånar pengar för att ge stora skattesänkningar till de rika för att få bättre sysselsättning, fungerar det inte så bra.

Storbjörk menar också att det är bra att försöka få statsfinanserna i balans när det är goda tider.

Åkers betonar att räntenivån beror på statens kreditvärdighet.

– Fast vi gör nedskärningar kan kreditvärdigheten sjunka och då kan räntorna stiga, påminner Åkers.

Storbjörk varnar för inflationsrisken längre fram och pekar åt USA där sedelpressarna går hårt.

Åkers tar upp jämförelsen med andra nordiska länder och konstaterar att Finland har högre skuldsättning i den jämförelsen men inte om man jämför med Frankrike eller USA.

– Vi måste lära av 90-talskrisen, säger Storbjörk som tror att man nu har blivit klokare av erfarenhet.

– Vi har en gemensam valuta i EU och vi rör oss på outforskade vatten ekonomiskt, poängterar Åkers och menar att det kan vara svårt att förutse framtiden när omständigheterna är annorlunda.

– Höger- och vänsterekonomer har helt olika åsikter om vad man kan och borde göra. Man måste kunna förstå det och dra sina egna slutsatser, säger Åkers.

Både Storbjörk och Åkers tror att den förlängda läroplikten kommer att gynna sysselsättningen.

I samband med regeringens ramförhandlingar betonade Centern att återuppbyggnaden finansieras med jobb och inte med lån.

– Företagen behöver stöd, poängterar Åkers som menar att pengar som staten lånar faktiskt tryggar jobben när man undviker konkurser.

Åkers är kritisk för hur krisen i Grekland sköttes med tanke på vilka nedskärningar som genomfördes som sedan försämrade landets förmåga att återhämta sig.

”Den som är satt i skuld är icke fri” är en truism från svensk ekonomisk historia men Proggispoddens värdar är skeptiska när det gäller påståendets sanningshalt i pandemisituationen.

– Den som gör stora nedskärningar i välfärden är inte fri, omformulerar Storbjörk påståendet med tanke på det nuvarande läget.