Om ungdomsteater görs för tonåringar, kunde man tala om medelåldersteater för en publik med femtioårskris? Oavsett hur bred pjäsens potentiella publik är, kan man åtminstone konstatera att Blå band lyckas med att göra underhållande och samtidigt seriös teater av sådana tankar som uppstår i samband med en ålderskris.

Det finns en stark känsla av spontanitet som bär hela pjäsen igenom. Det beror på att texten har skapats av arbetsgruppen kollektivt genom improvisation. Det blir nästan så att man upplever höjdpunkterna av vad improvisationsteater kunde vara som bäst, samtidigt som man bevittnar en pjäs som är en tät helhet tematiskt sett.

Blå band är en pjäs som handlar om skapandet av pjäsen Blå band. För åskådaren är Nicken-scenen, så kallad efter en legendarisk teaterchef, Nicken Rönngren, själva estraden. Inom pjäsens fiktiva ramar är Nicken-scenen trions replokal, där de musicerar och improviserar fram pjäsen. Handlingen går ut på att de har fått låna scenen av Riko Eklundh, som förresten gjorde en cameoroll i premiären, alltså spelande sig själv. Huruvida han dyker upp eller inte i övriga föreställningar är ett överraskningsmoment, men han hör inte till pjäsens fasta rollbesättning.

Trion består av tre medelålders skådespelare som spelar medelålders skådespelare i precis samma ålder som de själva är, födda 1965, 1966 och 1967. Vad de vill skapa tillsammans är en skilsmässomusikal. Det är ett koncept som möjliggör både lättsam komedi och djupt reflekterande samtal. Pjäsen blir något terapeutisk, samtidigt som den i huvudsak är lättsam och underhållande. Gestalterna är bosatta i Helsingfors, Karis och Malax, vilket möjliggör att en viktig dimension är reflektioner kring hur liv i olika delar av Svenskfinland skiljer sig från varandra. Den nyktra alkoholisten spelad av Niklas Häggblom har genomgått rehabiliteringsvård i Malax och blivit bosatt på orten efter tillnyktrandet. Hans gestalt Nils kommer också med idéer som har med färjan över Kvarken och Umeå att göra.

Som teaterupplevelse är Blå band mysig och bärs från början till slut av tre kunniga skådespelare. Pjäsen är en samproduktion mellan Teater Mars och Svenska Teatern. De musikaliska inslagen är viktiga men pjäsen är ingen regelrätt musikal. Eftersom pjäsen handlar om skapandet av en musikal, ger den en stark bakom scenen-känsla och det talade ordet blir mycket centralt. Också musikaliskt är pjäsen givande, men det är de dråpliga och finurliga replikerna som bär det hela. Resultatet är en lärorik och befriande ärlig teaterkväll som handlar om hur man gör teater.

Recension: Blå band (Svenska Teatern)

MANUS: Joakim Groth, Niklas Häggblom, Anders Slotte, Hellen Willberg

REGI: Joakim Groth

LJUS: Tom Laurmaa
LJUD: Kalle Chydenius
MUSIK: Kalle Chydenius, Niklas Häggblom, Hellen Willberg

PÅ SCENEN: Niklas Häggblom, Anders Slotte, Hellen Willberg