Kvarnström-Jones har valt att fokusera på en historisk byggnad, Grand Hôtel, och en fascinerande epok i dess historia och alldeles särskilt på kvinnor som arbetade där efter sekelskiftet 1900. Även om Sverige lyckades hålla sig utanför första världskriget, är det ändå slutet av la belle époque i Europa som skildras i romanen. Hotellet hade öppnats av fransmannen Régis Cadier och tagit emot sina första gäster år 1874. När man läser om hotellets historia i Kvarnström-Jones fiktiva tappning, känns det uppenbart att hotellet är en liten bit av Frankrike i hjärtat av Stockholm, inte minst med tanke på hur hotellets kök har påverkat stockholmarnas smak och syn på vad som är förfinat och eftersträvansvärt.

Den mest centrala gestalten i romanen är en historisk gestalt, Wilhelmina Skogh, som lämnade sitt intryck i hotellets, och Stockholms, historia, som legendarisk hotellchef i början av 1900-talet. Kvarnström-Jones har hämtat inspiration för romanen från Skoghs memoarer och i efterordet gör hon ingen hemlighet av hur mycket hon beundrar den stentuffa hotellchefen som förebild. Författaren har gjort ett gediget researcharbete och botaniserat i hotellets arkiv men ändå valt att skriva en fiktiv roman, inte en faktabok.

De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel vann utmärkelsen Årets Feelgood på Feelgoodfestivalen i Sigtuna i augusti 2024. Det är i den genren romanen hör hemma och där står den ut som en ambitiös och kulturhistoriskt intressant bok, samtidigt som underhållningsfaktorn är maximal. De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel är också utan vidare en feministisk bok, en roman om kvinnor som tar sin plats i en värld som regeras av män och där de saknar rösträtt. Finland nämns i romanen just därför att under den perioden som skildras beviljas rösträtten kvinnorna i Finland men inte i Sverige.

Medan romanen fungerar perfekt som lättsam underhållning, är den inte den tyngsta av alla tänkbara historiska romaner. Den är skriven av en före detta copywriter som har flyttat från England till Sverige som ung och som på senare år har etablerat sig som en ytterst framgångsrik författare av historiska underhållningsromaner. Kvarnström-Jones skriver på engelska och i detta fall är det Mats Foerster som svarar för översättningen. Språket är enkelt och riktar sig till en stor läsarkrets. Fast det är fråga om en översättning, är det här en bok som det kan löna sig för lärare i svenska som andraspråk att rekommendera för icke-modersmålstalare som fascineras av Stockholm.

Den som vill ha en faktabok om Stockholms historia blir troligen besviken och också den som vill ha en text där dialogen låter exakt så som den lät i Stockholm för 120 år sedan in i minsta språkhistoriska detalj. Boken riktar sig till läsare år 2024 som kunde lika gärna läsa en roman om samtida händelser men har ändå ett visst intresse för historia. Berättelsen är gripande utan att vara särskilt invecklad på ett thrilleraktigt sätt. Det finns spänningsmoment i den utan vidare men det är kvinnornas livsvillkor för 120 år sedan som är den brännande punkten och där levererar Kvarnström-Jones. Romanen väcker en stark medkänsla för de kvinnliga huvudpersonerna, oavsett vilken ställning de har i hotellets hierarki.

Visst känns det på sitt sätt problematiskt att ta till sig en roman där en relativt hårdhänt chef med profitbegär motsvarar det absoluta kvinnoidealet. Ett sådant ideal påminner till exempel om Ayn Rands fiktion. Men Wilhelmina Skogh såsom hon skildras av Kvarnström-Jones är inte en lika kall och hänsynslös vinnartyp utan sympatier för de svaga såsom Ayn Rands kvinnor kan vara. Det är i de ögonblick som hon stöttar de andra kvinnorna istället för att trycka ner dem som hon kommer i sin fulla kraft som romanhjältinna. Kvarnström-Jones är bra på att skildra gemenskapen kvinnorna emellan och där skiljer boken från sådana romaner som predikar individualism och ingenting annat.

Att 1900-talets början är också en tid då arbetarklassen håller på att organisera sig finns där någonstans i bakgrunden men det är i större grad kapitalets än arbetarrörelsens historia som boken handlar om. En av de viktigaste skådeplatserna är styrelserummet där den kvinnliga VD:n spelar ut de manliga styrelsemedlemmarna. Romanens värsta skurk, en hustrumisshandlare som har svårt att kontrollera sitt drickande, är dessutom en facklig organisatör. Visst kommer arbetarnas och de fattigas tunga tillvaro fram på många olika sätt i romanen och det är lätt att känna sympatier för de som blir utslagna och som lider under förtryck i en rätt hård värld långt innan Sverige blev ett folkhem. Nykterhetsrörelsen håller på att växa i betydelse och också den rörelsen är ett hot om man tänker på hotellets finanser.

Det av tidens rörelser som däremot inte uppfattas som ett hot är feminismen. Romanen är utan vidare en eloge för den feministiska rörelsen kring sekelskiftet 1900 och mycket av dess anda påminner om tidens stora feministiska tänkare i Sverige, nämligen Ellen Key. Hon var känd för begreppet samhällsmoder och för att argumentera att kvinnornas kunskaper i att ta hand om den privata sfären är särskilt väl tillämpbara på det offentliga. Hotellet så som det drivs av Wilhelmina Skogh blir något av Ellen Keys ideal i miniatyrform. Eftersom kvinnorna är bra på att upprätthålla hemmet, är de också bra på att upprätthålla ett hotell som i allt väsentligt ska påminna om ett välfungerande hem. När det gäller att fånga tidsandan och de stigande folkrörelsernas framfart, lyckas Kvarnström-Jones bäst med att skildra epokens svenska feminism.

En del betydande historiska gestalter finns som bifigurer i romanen eller blir omnämnda i olika sammanhang. Till dem hör faktiskt feministen Ellen Key och en hel del kungligheter och konstnärer. Nobelsupén hölls för första gången i Spegelsalen på Grand Hôtel år 1901 och där blev festligheterna kvar till år 1929. När det gäller Nobelpristagare i litteratur från 1900-talets första årtionde är de riktigt stora namnen som lyfts fram i romanen britten Rudyard Kipling 1907 och Sveriges första Nobelpristagare i litteratur Selma Lagerlöf 1909. Att just dessa gestalter får uppmärksamhet passar väl en brittiskfödd författare som är ett stort fan av det nya hemlandet Sverige. När det gäller bildkonst är ett fascinerande bekantskap Lotten Rönquist som utförde monumentalmålningar för kyrkor, slott och hotell, inte minst då Grand Hôtel.

I närheten av Grand Hôtel invigdes år 1908 Dramatens nya huvudbyggnad och öppningsföreställning där var Mäster Olof av August Strindberg. Det är en av de fascinerande lokal- och kulturhistoriska detaljerna som Kvarnström-Jones har lyckats baka in i sin berättelse. Stockholmiana är något som fascinerar författaren och det syns i boken på ett positivt sätt. Romanen från 2023 är den första delen i en serie som heter Stockholms pärlor och den andra delen som handlar om Nordiska Kompaniet utkom 2024. Stockholms historia levandegörs i bakgrunden i romanen samtidigt som en intrig som påminner om en tvålopera utspelas i förgrunden.

Fast De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel är ingen faktabok och ingen historisk roman av den kalibern som visar vägen mot Nobelpriset i litteratur, är läsupplevelsen mycket trevlig. Man blir sugen på att läsa mer, både fakta och mer djupsinniga historiska romaner om la belle epoque och dess slut. Romanen väcker dessutom intresse för den svenska monarkins historia och generationsskiftet från Oscar II till Gustaf V och vad respektive monarks period innebar för Sverige. Unionsupplösningen och Norges fullständiga självständighet är åtminstone en viktig fråga i bakgrunden. Att Sverige är kapabelt att släppa Norge utan krig är ett tecken på mognad som nation. Medan resten av Europa är på väg mot ett förfärligt blodbad, första världskriget, är Sveriges riktning fredligare.

Försäljningssuccén är såpass stor att boken är på väg att göra turistreklam för Stockholm på flera olika språk. Den spanska översättningen Las extraordinarias mujeres del Grand Hôtel av Isabel Murillo Fort utkom våren 2024 och den finska översättningen Grand-hotellin upeat naiset av Taina Helkamo kommer att publiceras våren 2025. Vill man läsa en feelgoodberättelse där Stockholms historia finns i bakgrunden för diverse kärleksaffärer och finansiella affärer, kan Ruth Kvarnström-Jones rekommenderas varmt.

Recension: Ruth Kvarnström-Jones; De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel (2023); Översättning: Mats Foerster; Printz Publishing; 496 s.

Omslag: Emma Graves, Författarporträtt: Emma Hammar.