Kultur

Recension: 19 poeter visar bredden i den österbottniska poesin

Nicko Smith
En av antologins redaktörer, Tomas Mikael Bäck, utanför biblioteket i Brändö i Vasa.

Scriptum förlag i Vasa har publicerat en mångsidig och djuplodande antologi som heter 19 poeter – Österbottnisk poesi på 2000-talet.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Nicko Smith och Tomas Mikael Bäck är redaktörer för antologin och båda två medverkar i den som poeter.

De övriga poeterna som medverkar i antologin är Sven-Erik Klinkmann, Jan-Christer Wahlbeck, Curt West, Håkan Streng, Kurt Levlin, Matilda Södergran, Bror Rönnholm, Ulrika Nielsen, Kaj Hedman, Harri O. Niskanen, Ralf Andtbacka, Rickard Eklund, Johanna Boholm, Jens Sandberg, Erica Håkans, Heidi von Wright och Göran Ekström.

Det hela har sin början i Smiths blogg där han har intervjuat ett stort antal poeter, både i och utanför Österbotten. I samband med processen har han försett sig med närmast encyklopediska kunskaper i österbottnisk poesi, medan den andra redaktören Bäck har varit med rätt länge och kan fältet extremt bra. Urvalskriterierna har varit sådana att alla tänkbara poeter med anknytning till Österbotten som har publicerat minst en diktsamling senast år 2000 har fått vara med och nitton har helt enkelt nappat på erbjudandet och valt ut några dikter för antologin.

Nicko Smiths blogg har fungerat som inspirationskälla för antologin 19 poeter. (Foto: Privat)

Betyder det att alla 2000-talets publicerade österbottniska poeter som redaktörerna har varit medvetna om har fått vara med att antologin helt enkelt innehåller en hel del sämre poesi? Så känns det inte alls, för det finns en otrolig bredd i den österbottniska poesin. Man har brukat tala om det österbottniska litteraturundret och tradition har man att luta mot i Österbotten hela vägen till Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius, vilka har varit de helt grundläggande gestalterna för svenskspråkig poesi i Finland.

En speciellt intressant effekt uppstår i och med att poeterna presenteras i alfabetisk ordning. Det leder nämligen till att Andtbacka får börja och von Wright får avsluta antologin. Det sker således per automatik att två av vårt lands mest högklassiga poeter tar de här rätt avgörande positionerna i antologin. Med Andtbacka blir det en otrolig rivstart med von Wright ett värdigt avslut, en känsla av att någonting meningsfullt har fullbordats.

Redaktörerna har definitivt gjort den österbottniska poesin en stor förtjänst med den här antologin och deras egna dikter försvarar sin plats i helheten synnerligen väl. Det gäller egentligen alla inblandade att man får intrycket av att österbottningar, må det vara inflyttade, utflyttade eller sådana som har stannat kvar, tar sin poesi och sitt Österbotten på fullaste allvar. Någonstans under ytan finns det också en förlösande svart humor hos många av de österbottniska poeterna.

Att en del av de främsta poeterna inte är med gör ingenting. Visst måste man ta i beaktande att här är de flesta som medverkar män och att den österbottniska poesin annars inte är på något sätt mansdominerad. Sedan kan man spekulera i att hur typiskt var det för den äldre generationen att män skrev poesi och hur typiskt är det för de yngre att kvinnor gör det. För att nämna ett namn bland de något yngre poeterna, alltså under 40, hör Matilda Södergran definitivt till de som har blivit mönsterbildande för hur en österbottnisk poet skriver idag. Det här smakprovet från antologin, den sista av hennes tre dikter i 19 poeter, får visa både styrkan och känsligheten i hennes utstuderade förmåga att formulera sig poetiskt:

Hela dagen har varit mörk. Förbjuden.

Böckerna har fallit sönder som fruktkött under tummen.

Det är som om det egentligen är återskapat.

Som om det egentligen redan har försiggått.

Valet av ord. Som om det var en bristsjukdom.

Den här dikten av Matilda Södergran från 2012 känns så koncis och mästerligt laddad med mening att man kan inte låta bli att tänka att det här sättet att skriva förmedlar något väsentligt i den österbottniska mentaliteten.

Vad som är typiskt österbottniskt analyseras till en del i många av de fascinerande intervjusvaren som Smith har lyckats samla av poeterna och vilka utgör grunden för de välgjorda författarpresentationerna.

“Österbotten är ett gränsland med närhet till många olika språkvarianter: dialekterna, det sverigesvenska, standardfinlandssvenska och även finska. Det bidrar till att man blir medveten om språket, om hur rikt och konstigt det är, hur det sitter eller inte sitter i kroppen, i käften. Att Bibelbältet går genom Österbotten spelar också in, tror jag. Ordet med stort O ger resonans ger resonans för undervegetationen, även för den som inte själv är religiös eller fullt ut medveten om saken.”

På ett så här uttömmande sätt träffar Ulrika Nielsen mitt i prick när hon ska formulera vad som är specifikt för österbottnisk poesi. I likhet med Matilda Södergran hör hon till de utflyttade och specifikt till de som har flyttat till Sverige. Det är en intressant tanke i sammanhanget att avståndet till Österbotten kan hjälpa en poet att se Österbotten klarare, även om det typiskt österbottniska formuleras också av de som bor kvar eller som kommer annanstans ifrån och har hittat sitt hem i Österbotten.

Varje poet som medverkar i antologin är inte på samma nivå som till exempel Ralf Andtbacka eller Heidi von Wright. Men det att en poet är mindre känd eller inte har skrivit lika många högklassiga böcker som vissa andra betyder inte att det inte går att hitta en handfull imponerande dikter av var och en av dem som platsar i just denna antologi. För här är det helheten som bär och alla medverkande hittar sin plats när Österbotten visar upp sin formidabla poetiska ådra. Det roliga med en antologi är att få stifta bekantskap med nya namn. För undertecknad är ungefär hälften av de medverkande nya bekantskaper, vilka man gärna vill lära känna närmare. En sådan ny bekantskap är Jan-Christer Wahlbeck och de sista raderna av hans sista dikt i antologin gör ett djupt intryck: Vasa är släkt med Vasa / Vasa lever evigt med Vasa / Vasa samsas med Vasa / Vasa förnekar Vasa.

Dessa rader har Wahlbeck publicerat så nyligen som 2023 och här kan man tydligt känna en underfundig österbottnisk humor som fungerar. Den österbottniska poesin lever och mår bra.

Recension: Nicko Smith & Tomas Mikael Bäck (red.), 19 poeter – Österbottnisk poesi på 2000-talet (2024); Scriptum; 165 s.

Uppdatering 1.12.2024 klockan 8.35. Göran Ekströms namn korrigerat.

Uppdatering 1.12.2024 klockan 10.03. Harri O. Niskanens namn korrigerat.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE