Opinion

Sankt Petersburg – en utmaning för Finland

Foto: Kari Hulkko
Kaj Bärlund skriver att Nato-optionen skall finnas kvar men att förverkliga den nu skulle inrymma mera risker än möjligheter. Arkivbild.

När Peter den Store i början av 1700-talet vid utloppet av floden Neva i Finska Viken grundade Sankt Petersburg avsåg kejsaren i första hand att staden skulle utgöra en bas för rikets skeppsbyggnation och utrikeshandel till de stora haven. Med tiden blev staden till mycket mer: den kejserliga huvudstaden och rikets kulturella pärla. Ett försvarspolitiskt problem utvecklades härmed: storstaden vid utkanten till Ryssland var känslig för eventuella anstormningar av fiender till riket.

Kaj Bärlund

Arbetarbladet

 

 

Under olika skeden av förhandlingarna och det politiska taktikspelet inför vinterkriget gjorde Stalins Ryssland en rad territoriella krav gentemot Finland. Han hänvisade till behovet att kunna försvara Sankt Petersburg mot eventuella angrepp från Tyskland via Finland. De här kraven ville Finland inte veta av eftersom man inte hade avsikt att angripa Sankt Petersburg eller låta någon annan via Finland göra det. Så Paasikivis och Tanners förhandlingar med Stalin och Molotov blev resultatlösa. Vinterkriget bröt ut.

 

När den nuvarande krisen med Ryssland i huvudrollen eskalerades frågade den internationellt uppskattade finländska forskaren, professor Heikki Patomäki, med stor erfarenhet av studier om internationella konfliktsituationer hur objektivt man ställt sig till de olika parterna: “De finländska medierna har inte strävat till att beskriva den nuvarande krisen från de olika aktörernas synpunkt, såsom också Rysslands”, ansåg Patomäki.

 

Finlands i och för sig hittills rätt måttfulla debatt om en eventuell ansökan till medlemskap i försvarspakten Nato har haft lite motsvarande brister i att analysera olika parters ståndpunkter, fastän Finland självfallet fattar sina beslut på egna villkor. Finland har sin så kallade Nato-option, möjligheten att söka om medlemskap, men ett eventuellt beslut om att utnyttja optionen är ingalunda bara en förvaltningsmässig formalitet, utan ett politiskt beslut med många viktiga dimensioner.

 

Ett finländskt medlemskap i försvarspakten skulle öppna vägen för hela Natos militära potential att närma sig Sankt Petersburg på ett dramatiskt sätt. I den mån Ryssland knappast har stor förståelse för Natos avsikter skulle en sådan här utveckling vara rena rama giftet för Ryssland. Situationen tillspetsas av att Sankt Petersburg är Putins hemstad. Finland skulle på det här sättet bli en central aktör i en situation, som onekligen skulle öka spänningen mellan Finland och Ryssland. Det skulle vara absurt om man skulle späda på hotfulla åtgärder gentemot Ryssland just nu när landet själv uppträder hotfullt, säger Patomäki.

 

I den här känsliga situationen har vi allt skäl att ge vårt fulla stöd till president Niinistös envetna och skickliga arbete för att stärka kontakterna med den ryska ledningen. Moskva har också uppenbart uppskattat Niinistös insats. Nato-optionen finns kvar – och skall finnas – men förverkligande av den nu skulle för Finland inrymma mera risker än möjligheter.

 

Kaj Bärlund

minister

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE