Kultur

Recension: Kulturkamp i USA

Foto: Joachim Kasten
Abortmotståndare demonstrerar utanför USA:s högsta domstol i Washington, D.C. år 2001.

Den religiösa högern i USA saknar motstycke i våra breddgrader. Enligt den tyska konfliktforskaren och journalisten Annika Brockschmidt är den en farlig blandning med extremt konservativa kristna värderingar i allians med nationalistiska ivrare. Tillsammans för de en långdragen och tålmodig kamp som kan vara på väg att äventyra och krossa demokratin på andra sidan Atlanten.

Joachim Kasten

Arbetarbladet

 



En av de yttersta budbärarna av rörelsens samhällssplittrande sprängkraft är den förre republikanske presidenten Donald Trump.

 


Han står som en slags omvänd amerikansk ”exceptionalism”. Att en politikerprofil som anklagas för korruption, skattefusk, sexuella klavertramp, reaktionär kvinnosyn, rasism samt ett medansvar för stormningen av Capitolium i Washington fortfarande är i hetluften som tänkbar kandidat till Vita huset är en makaber företeelse bland länder med demokratiska statsskick.



Om författaren



Annika Brockschmidt läste historia, germanistik samt krigs- och konfliktstudier i Heidelberg, Durham och Potsdam. Som journalist arbetar hon för Zeit-online och Berlin-tidningen Tagesspiegel. Hon står även bakom podden Kreuz und Flagge (kors och flagga) om den religiösa högern i USA. Till hennes särskilda intressen hör dessutom konspirationsmyter som genomsyrar samhällsdebatten i ”God´s Own Country”.


Brockschmidts alster på över 400 sidor läser man inte i en handvändning.

 

Den har karaktär av en akademisk avhandling. Författaren är noggrann i sin bevisföring med bland annat ett utbrett system av fotnoter till varje kapitel.


Hennes teser är vetenskapligt väl underbyggda och därför i högsta grad trovärdiga.


I Tyskland presenterades och diskuterades dem häromåret även i den populära pratshowen ”Markus Lanz”.



Mot sekulariseringen



I de europeiska länderna är franska revolutionens och upplysningsfilosofernas värderingar gällande en skiljelinje mellan statens makt och den religiösa sfären en välförankrad grundsyn. På ytan finns tveklöst många likheter mellan civilisationens och levnadsvillkorens utveckling mellan USA och t ex EU.


Men skenet bedrar. Till Annika Brockschmidts grundläggande observation hör att den religiöst motiverade rörelsen sedan flera decennier förstärker kampen mot samhällets sekularisering. ”Amerika ska vinnas tillbaka för Gud”, skriver hon.



Att de mest övertygade anhängarna för den målsättningen präglar det Republikanska partiets ledningsskikt är knappast någon hemlighet längre. Och ett förlorat presidentval som 2020 mot demokraten Joe Biden betraktas för det fortsatta spridandet av religiösa normer snarare som en tillfällig inbromsning.


Enligt den tyska författaren spelar de antisekulära krafterna ”long game” och räknar i decennier och inte mandatperioder.
Det avgörande är uthålligheten samt en ”ockupation” av landets juridiska institutioner.


Just i det avseendet var ex-presidenten Donald Trump en gåva från ovan. Han tillsatte som bekant ”rättrogna” domare främst i USA:s högsta domstol. Att högsta domstolens nya konservativa majoritet kommer att följa religiösa mönster i t ex abortfrågan råder det nästan inget tvivel om.


Enligt seriösa mediala rapporter förväntas 1973 års grundläggande dom Roe mot Wade som stadgar kvinnornas rätt till abort att fällas under de närmaste veckorna. Delstater som Oklahoma har redan stiftat lagar om fängelsestraff för kvinnor eller medicinsk personal som bryter mot abortförbudet.



Högsta domstolens troliga beslut skulle då innebära ytterligare en seger för landets avsekularisering. Att Amerika är annorlunda belägger i det sammanhanget även Brockschmidts uppgift om att 68 procent av USA:s kristna delar uppfattningen om att Bibeln ska ha ett större inflytande på lagstiftningen.



Nätverk



Naturvetenskaplig forskning utgår ifrån att träden har en utomordentlig förmåga att kommunisera med varandra med hjälp av ett ofantligt underjordiskt system av rötter som överför signaler och stöd.

 


Bilden liknar i viss mån Annika Brockschmidts utredningsresultat. Hon hävdar och belägger att den religiösa högern har lyckats med att åstadkomma effektiva allianser och nätverk som backar upp varandra i kampen mot USA:s liberalt sinnade krafter och partier.

 


Huvudansvarig för motsvarande erövringsavsikter är enligt henne inte bara stramt organiserade evangelikala (fri)kyrkor utan även religiöst orienterade medier, konservativa tankesmedjor och ekonomiska lobbyförbund.

 


Till budbärarna räknas i regel även den politiskt högerorienterade ökända mediakoncernen Fox News.

 


Detta rotsystem vattnas enligt den tyska författaren tack vare megarika donatorer med en närmast outtömlig källa av finansiella resurser.

 


Kyrkliga eller religiösa aspekter används för det mesta enbart som politiska hävstänger för att öppna maktens korridorer. Målet är att skapa mera svängrum för det nationalistiskt och marknadsliberalt orienterade republikanska ”Trump-partiet”.



Strategerna bakom metoden att forma ett slagkraftigt nätverk mellan nationalistiska och religiösa intressen är medvetna om den mobiliseringsfaktor som kyrkorna i USA:s centrala delstater kan utgöra för att vinna ett presidentval.

 


Brockschmidt pekar på 2016 års statistik som belägger att mellan 79 och 81 procent av vita evangelikalt kristna röstade för Donald Trump.



Kulturkamp



I den främst vita höger-religiösa önskedrömmen består samhällsbyggets grundmurar av fasta moraliska värderingar som till exempel i kampen mot fri abort eller HBTQ-rörelsens jämlikhetstankar.

 


Minst lika viktigt är likväl ett element som ”white supremacy”. Bara en aktuell konflikt av denna anakronistiska normen är kravet att reglera historieundervisningen. Tanken är att lärarna uppmanas att blunda för USA:s rasistiska förflutna med 1800-talets slaveri. Den illa dolda avsikten är att kapa rötterna till förståelsen av det aktuella förtrycket mot afroamerikanska medborgare. Och då ingår självfallet förtal och vrångbilder av de aktiviteter som BLM (black lives matter) står för.



Även andra icke-religiösa men ändå välkända mönster kompletterar denna hotbild av en högerkonservativ samhällsstruktur. Dit räknas återhållsamma statliga aktiviteter och budgeteringar för bland annat offentliga skolor eller sociala ändamål.

 


Kollektivavtal eller fackliga rättigheter fördöms som ”oamerikanska”.

 


Högre prioritet har däremot enligt författaren fängelseförvaltningen eller finansiella medel för att rusta upp lokala polisenheter.



Annika Brockschmidt konstaterar dessutom ett intressant fenomen. Eftersom dagens tidsanda sällan tillåter öppet rasistiska eller grovt antisociala positioner sprids de i modererad form. ”Dog whistles” kallas det kodade språket vars signaler uppfattas på rätt sätt av den invigda mottagaren.

 


När politiker som Donald Trump till exempel talar om ”family values” så är den sanna agendan kampen mot rättigheter för HBTQ-personer. Även mediala yttringar om ”fairness” eller ”rättvisa” måste avkodas som målsättning att sänka skatter för de rika och företag.



Det som pågår är å ena sidan en ”kulturkamp om den amerikanska själen” skriver Annika Brockschmidt, å andra sidan tillspetsar hon att atmosfären i vissa fall även får karaktären som ett ”kallt inbördeskrig”.



När man läser om hur den kulturella värdegrunden i USA manipuleras för att erodera medborgarnas demokratiska rättigheter, så kommer man inte ifrån att se paralleller på annat håll i världen. Bara ett exempel är den ryske presidenten Vladimir Putins nationalistiska, homofoba och antiliberala värderingar.

 


Enligt nyhetsmagasinet Der Spiegel anser den ortodoxe ryske patriaken Kirill att man inte kan diskutera med folk som organiserar gay pride-parader. Åsikten passar som hand i handske med tankesättet som styr agendan för den kristna högern i Förenta staterna. Floridas s k Don´t Say Gay-lag är bara ett bevis för denna diskrimineringsmentalitet.

 



Farliga mytbildningar



Det finns knappast någon av de gängse konspirationsteorier som grupper inom det religiös-nationalistiska spektrumet utelämnar i sin radikala strid mot samhällets liberala krafter. Och dessvärre har många amerikanska medborgare en benägenhet att falla för även bisarra mytbildningar.

 


Bland dem finns hatiska utfall mot Hillary Clinton med absurda förtal om att vara delaktig i en barnporrhärva kallad ”Pizzagate”.

 


Även QAnon samt narrativet om ”Deep State” dvs att korrupta eliter i Washington idkar kontroll över politikerna är väldokumenterade som ”framgångsrika” fake news-effekter. I den andan talade föga överraskande även Donald Trump om president Joe Biden som en ”marionettdocka” för eliterna.



I ett särskilt kapitel ägnar sig Annika Brockschmidt åt de senaste konspirationsteorierna. ”The Big Lie” eller ”Stop the Steal” är kampanjer som propagerar för att Trump fortfarande är USA:s legitima president.

 


Enligt författarens analys kommer de att prägla även höstens kongressval som ”nya dolkstötslegender”. De är i så fall arvtagare för den historieförfalskande teorin om det amerikanska inbördeskriget som ett ur sydstaternas perspektiv ”rättvist krig” (Lost Cause), anser hon.



Att Donald Trump bär ett tydligt medansvar för stormningen av Capitolium den 6 januari 2021 är välbelagt. I det våldsamma upproret mot en demokratisk institution samverkade enligt Brockschmidt bland annat ”White Supremacists” och ”Proud American Christians”.

 


Att sedan ett flertal av de republikanska kongressledamöterna var emot en oberoende utredning av skandalen förvånar knappast och talar för Trumps fortsatta dominans.



”Vad vet Nancy Pelosi?” undrade den republikanske senatorn Lindsey Graham på Fox News. Frågan insinuerade om hennes ansvar som mastermind bakom stormningen. Steget därifrån till en ny samhällsfarlig berättelse är inte långt.


Enligt Brockschmidt har det republikanska partiet redan muterat till den religiösa högerns politiska arm. Att det nya narrativet om ansvaret för upproret i Washington välkomnas av dessa krafter förstärker oron för demokratins utveckling i USA.

 

Recension: Annika Brockschmidt; Amerikas Gotteskrieger – Wie die Religiöse Rechte die Demokratie gefährdet (2021); Rowohlt-Verlag; 415 s.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE