Kultur

27.9.2025 15:26 ・ Uppdaterad: 28.9.2025 09:56

Strindbergsmuseet belyser gärningen av en stridbar figur i Sveriges litteraturhistoria

Topi Lappalainen
August Strindbergs sista vardagsrum i Stockholm så som Strindbergsmuseet har bevarat det.

Strindbergsmuseet ligger på Drottninggatan 85 i Norrmalm i Stockholm. I Blå tornet bodde den stridbare författaren August Strindberg från 1908 fram till sin död år 1912.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Om man jämför med Henrik Ibsens lägenhet i Oslo, är inte Strindbergs sista bostad, en trerummare, särskilt stor. Strindberg flyttade år 1908 från Östermalm till Norrmalm efter att han hade gett upp hoppet om att få den tredje hustrun att återvända till honom. Norrmalmslägenheten hade varit en femrummare men den sista lägenheten var alltså betydligt mindre.

Strindbergs lägenhet är enbart en del av museet. Resten består av två utställningar, den permanenta som belyser Strindbergs liv och verk och den tillfälliga som för tillfället handlar om vad Strindberg läste. Han läste både en hel del klassiker och betydande samtida författare. Strindberg hade ett visst rykte om sig att vara kvinnohatare, men bland de författare han läste fanns samtida kvinnliga författare såsom till exempel Anne Charlotte Leffler, Emilie Flygare-Carlén och Victoria Benedictsson.

Ur ett finländskt perspektiv är det speciellt intressant att både Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius nämns bland de författare som Strindberg uppskattade, speciellt som yngre. William Shakespeare, Charles Dickens och Émile Zola var sådana mästare som han värderade allra högst.

Strindberg ville provocera och sökte sig till olika slags konflikter, varför det är svårt att komma fram till en koherent bild av vad han stod för. Han byggde sig ett rykte som kvinnohatare men hade svårt att leva utan kvinnor och var intresserad av dem också som intellektuella. Victoria Benedictssons tragiska öde fascinerade honom när han höll på med att skriva skådespelet Fröken Julie. Rätt tidigt framträdde han som uttalad antisemit, men ändrade sina åsikter om judar och under de sista åren studerade han hebreiska som han värderade som ett heligt språk. Strindbergsmuseet tillhandahåller verktyg för var och en att forma sin egen bild av författaren, beroende på vilka av hans skiftande åsikter man uppfattar som mest tilltalande eller frånstötande.

Kanske det mest givande utställningsföremålet på museet är filmen som går igenom många olika perioder i Strindbergs omfattande och mångsidiga gärning. Det finns större och finare litteraturmuseer men Strindbergsmuseet är lätthanterligt och passar för ett relativt kort besök.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU