I panelen Språk i Norden – svenskans roll i det moderna nordiska samarbetet medverkade minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP), den åländska socialdemokraten Sara Kemetter som representerar den åländska gruppen som folktingsledamot, riksdagsledamot Lulu Ranne (Sannf) som är vice president i Nordiska rådet samt direktör Olli Salmi från EIT RawMaterials Norden och Baltikum.

– Förstås hade vi pandemin som medförde nog en hel del utmaningar för det nordiska samarbetet, framförallt den fria rörligheten som begränsades med restriktioner, kommenterade minister Blomqvist utmaningarna. Enligt Blomqvist var samarbetet mellan de nordiska samarbetet tätt och det ryska anfallskriget i Ukraina har lett till att samarbetet ytterligare har intensifierats.

– Vi har märkt att våra nordiska grannar är våra närmaste vänner, betonade Blomqvist som trodde att Sveriges och Finlands Natoansökningar kommer att ha en positiv effekt för det nordiska samarbetet i övrigt.

Kemetter fick frågan om hundraårsfirandet av Ålands självstyre och om Natodiskussionen där Ålands roll har uppmärksammats.

– Det har varit otroligt trevligt och givande för Åland att under ett års tid ha fått så här mycket uppmärksamhet, svarade Kemetter som uttryckte gläjde över det som har skrivits om Åland i den nordiska pressen och för fina gäster som har kommit på besök i samband med firandet.

Ranne har tidigare varit ordförande i Nordiska rådets gränshindergrupp som arbetar för den fria rörligheten innan hon blev utsedd till vice president.

– Det nordiska samarbetet baserar sig på en lång historia, mycket tillit och hårt arbete, sade Ranne som menade att det svenska språket inte har så stor betydelse för samarbetet.

Salmi jobbar inom råvarubranschen och enligt honom inverkade redan coronapandemin i leveranskedjorna i Europa.

Blomqvist fick svara på frågan om svenska språkets roll när det gäller Nato. Han påpekade att förhandlingar gällande Nato i första hand har förts av presidenten, statsministern, utrikesministern och försvarsministern.

– Jag tycker att det underlättar det praktiska samarbetet, sade Blomqvist för egen del. Han ansåg att det går att föra diskussioner på nordisk nivå med tolk och på engelska, men det ger mervärde när diskussionerna förs på skandinaviska. Han underströk vikten av vad som talas i pauserna, före möten och efter möten och där har det gemensamma språket en betydelse. Blomqvist medgav att danskarna måste prata lite långsammare för att han ska hinna med.

-Det samma gäller islänningar, då måste man prata engelska om de inte kan skandinaviska, sade Blomqvist som underströk att språkkunskaper ger mervärde i form av kännedom av kultur och bakgrund. Han påpekade att den isländska samarbetsministern talar skandinaviska men talar hellre isländska när det gäller de viktigaste sakerna.

– Man lär sig bättre att förstå hur de människorna tänker som pratar det språket, anmärkte Blomqvist om språkkunskaper i allmänhet.

Kemetter fick som socialdemokrat frågan om statsministerns språkkunskaper. Finlands president och utrikesminister talar svenska i nordiska sammanhang men den socialdemokratiska statsministern har valt att tala engelska.

– Jag tycker att vi har en fantastisk statsminister. Hon har verkligen lyft det moderna politiska livet upp på agendan, om man bara ser på den senaste Instagram-posten från Ruisrock. Vi har den coolaste statsministern, det kan jag verkligen hålla med om, sade Kemetter om Sanna Marin.

Kemetter kommenterade att hon rent allmänt i det nordiska samarbetet har märkt att det har blivit mindre skandinaviska. Hon sitter i Samaks styrelse.

Gällande kriget i Ukraina sade Kemetter att Norden har blivit en stark enhet som en följd av kriget. För några år sedan var det på ett annat sätt betydelsefullt att kunna ryska och nu anser Kemetter att man borde betona vikten av att kunna svenska i den nya situationen.

– Kan man inte språket, är det svårare att bilda nätverken, sade Kemetter om behovet av kunskaper i svenska för statsministern. Hon menade att det inte gäller så mycket de officiella samtalen, vilka statsministern har fört på engelska, utan det som sägs under kaffepauserna och dylikt.

Lulu Ranne ansåg att presidenten har varit utmärkt i samarbetet med Sverige och Nato och han åtnjuter stor respekt.

– Jag är säker på att om han inte hade kunnat ett ord svenska så skulle processen har varit lika bra som den nu var. Om man tänker på Natosamarbetet nu framöver, är det säkert att det är engelska som kommer att vara det starka språket där. Det är bara 28 miljoner nordbor som är med i Nato, sade Ranne.

– Det är ju kul, det är trevligt och lättsamt om man kan small talk på svenska, men om man tänker på allvarligt samarbete, om man tänker på nätverk där man måste ha inflytande, så är det väl det om man är kompetent och erfaren och kan samarbeta och är aktiv, konstaterade Ranne som menade att det svenska språket inte är avgörande på regeringsnivå.

– Att kunna språk och att kunna grannarnas språk är en fördel, sade Kemetter också med tanke på näringslivet. Hon höll med om att på högsta nivå är det viktigaste att kunna hitta den gemensamma lösningen oavsett vilket språk man talar.

Blomqvist kommenterade att många i Finland som vill driva nordiskt samarbete kan en del svenska.

– Jag vill påstå att det kanske inte ändå är en slump att den nordiska samarbetsministern ofta har kunnat svenska, sade Blomqvist. Han noterade att i Nordiska rådet är både president Erkki Tuomioja och vice president Lulu Ranne jättebra på svenska.

– Ni har lite bättre förutsättningar när ni kan svenska och ni kan skandinaviska, sade Blomqvist till Ranne.

– Det är helt klart att det är lättare på den lätta nivån, konstaterade Ranne som menade att det är viktigt att kunna använda sig av sitt modersmål i de tunga frågorna. Hon medgav att partierna ser på sina riksdagsledamöter och avgör vilka som passar smidigast i de nordiska sammanhangen.

Heikel konstaterade att nästan hälften av alla direkta investeringar till Finland kommer från Sverige. Hon frågade Salmi vilken roll språket spelar när företag från Finland vill ta del av kakan när det gäller investeringar i norra Sverige.

– Globala storföretag använder ju engelska i huvudsak men sedan när man går till lokalnivån i norra Sverige och norra Finland, så blir det dominerande språket det lokala språket, sade Salmi som hänvisade till en undersökning från 2014 där finländska småföretagare som ville investera i utlandet såg den ryska marknaden som en risk men mycket potential i Norden. Bristerna på kunskaper i svenska sågs som ett hinder när det gällde att etablera sig på den nordiska marknaden.

– De kände att de inte kunde komma in i det där samhället med sina produkter inom industrin. I det ljuset har det enormt stor betydelse om man kan det lokala språket. Det samma gäller om man försöker sig till Finland från Sverige.

Salmi trodde att man kan jobba med språk när det gäller näringslivet. Han betonade svenskans känslomässiga betydelse när man gör affärer med svenskar och att språket blir desto viktigare ju längre norrut man kommer.

Ranne konstaterade att hon har bott i Haparanda och hennes pappa kommer från finska Lappland.

– Om man tänker på näringslivstraditionen, ja det stämmer att man måste kunna språket när det gäller småföretag, mikroskopiska företag, men nog är det väl ändå viktigast att vi i Norden har välmående, kunniga, kompetenta människor som man kan anställa och sedan efter det kommer först språket.

Enligt Ranne kommer det större hinder för etableringen av företag från lagstiftningen, att man inte har harmoniserat byggnadsstandarder.

– Det är klart att om man ska jobba inom industrin, ska man vara expert på en viss sak, medgav Salmi som anser att språket är en del av paketet.

Ranne betonade att engelskan är det viktigaste språket när det gäller stora företag och innovationer.

– Ju mer kunskaper du har, desto mer möjligheter har du. Jag kommer ju från Åland, ett samhälle som är enspråkigt svensk, sade Kemetter som menade att brister på kunskaper i finska påverkar ålänningarnas affärsmöjligheter.

– Vem fick sommarjobb på Ålandsbanken? Jo, de som kunde finska, konstaterade Kemetter som menade att man borde starkare betona språkkunskapernas roll i skolsystemet.

Blomqvist betonade vikten av att ha en bra undervisning i båda nationalspråken i Finland som är ett tvåspråkigt land. Han underströk att nordiska ministerrådet vill satsa på barn och unga och utöka kontakterna mellan de nordiska länderna.

– Det allra viktigaste är att man kan sitt eget modersmål ordentligt. Då har man möjligheter att lära sig nya språk, sade Ranne. Om engelskan konstaterade hon att när nordiska och baltiska ungdomar talar engelska med varandra, känner ingen sig utanför.

Salmi hade deltagit i diskussionerna i Almedalen och beklagade sig att det finns bristande kunskaper om Almedalsveckan i Finland.

Kemetter betonade det stora potentialet när det gäller ekonomin i Norden, inte minst nu när gränsen mot Ryssland är stängd.

– Ju flera språk man kan, desto lättare lär man sig ett nytt språk, sade Blomqvist. Han erkände engelskans betydelse men betonade att engelskan ska inte ersätta skandinaviskan utan de kompletterar varandra.

Blomqvist talade uppskattande om hur Björneborgs stad ser på svenskans betydelse. Kemetter hade läst på om Björneborg och var glad över betydelsen av det historiska samarbetet med Sverige.

– Vad ger mer konkurrenskraft i de nordiska länderna, vad behöver näringslivet? frågade Ranne. Hon menade att världen har förändrats och engelskan är viktigare för de unga, men man kan ändå satsa på kunskaper i svenska där det behövs.

Salmi menade att intresset för Finland har ökat i Sverige nu i och med Natoprocessen, trots att grundorsaken är tragisk, kriget i Ukraina.