Budskapet fortsätter med en uppmaning om att medverka i en ”Energiewechsel” genom att ”växla” till sparsammare konsumtionsmönster.
Bland annat ska medborgarna snåla på varmvatten i duschen. Företag och hantverkare råds att förbättra energianvändningens effektivitet.

Som avsändare står den gröne ministern för ekonomi och klimatskydd Robert Habeck. Hans kampanj är bara ett led i försöket att komma ut ur den självförvållade tyska beroendefällan på krigsherren Vladimir Putins leveranser med rysk naturgas.

Vintern kommer

Mitt i den annalkande högsommaren är det för många visserligen svårt att tänka på frost och kyla och behovet att värma upp mångmiljontals bostäder.
Men den tiden kommer och därmed även ett tyskt dilemma. Statistiken säger att omkring 50 procent av bostadshusen värms upp med gas.
Dessutom är många industrier avhängiga av naturgas som processvärme eller råvara. Visserligen sjönk importen från Ryssland från 55 till aktuella 35 procent men fällan är fortfarande på helspänn.

Det ryska anfallskriget i Ukraina håller inte bara på att kasta omkull den tyska försvars- och utrikespolitiken utan bidrar även till att den traditionella gröna hållbarhets- och energipolitiken utsätts för hårda påfrestningar.

– Gas är från och med nu en bristvara, fastslog Robert Habeck häromveckan under en uppmärksammad presskonferens. Bakom denna i och för sig enkla mening döljer sig den tyska sårbarheten om att gaslagren endast är fyllda på 57 procent.
För att klara vintern behövs däremot minst 90 procent. Kommer tyskarna alltså att frysa senast i februari-mars 2023?

Med blick på denna hotfulla situation varslade vicekansler Habeck om åtgärder som för bara några månader sedan hade varit otänkbara för en ledande grön politiker.

För att spara resurser tas elproducerande gaskraftverk bort från marknaden. De kommer sedan att ersättas av diverse (idag vilande) brunkoleldade energiverk.

Habeck är medveten om sin gröna partibok och att den manövern i princip är en återgång till gammaldags fossiltung elproduktion.
Men för att under en övergångstid minska beroendet på ryska gasimporter anser han den kompromissen som nödvändig.

Att förbundsrepubliken framöver ska bygga en infrastruktur för LNG-gas hjälper knappast på kort sikt och energibehovet för vintern 2022/23.

Företrädare för Fridays för Future-rörelsen svartmålar det aktuella regeringsbeslutet som en ”fossil backlash”.

Otrygga leveranser

Till helhetsbilden för klimatskyddsministerns obekväma markering hör vidare att situationen i Tyskland skärptes ytterligare. Anledningen är energibolaget Gazproms besked om att man av ”tekniska skäl” för närvarande endast kan överföra 40 procent av den överenskomna gasvolymen.

Med stor spänning ser man dessutom på juli månaden då gasledningen Nordstream I kommer att genomgås av nödvändiga servicearbeten.
I worst-case-spekulationer fruktas numera en dramatik då Putin därefter bestämmer att inte öppna gasventilerna igen.

Då uppstår en nödsituation som kan resultera i statliga befogenheter om ransonering och fördelning av de tillgängliga resurserna till industrier och hushåll.

Med blick på den kommande besvärliga situationen på energimarknaden krävde under helgen chefen för den tyska fackföreningen DGB (Deutscher Gewerkschaftsbund) Yasmin Fahimi ett pristak för el- och gasförsörjningen.

Atomkraft

I den rådande kontroversiella debatten för att minska den tyska energipolitiska sårbarheten dyker det upp ännu ett gammaldags redan dödförklarat spöke.

Enligt en tidigare överenskommelse mellan regeringen och de ansvariga energibolagen tas de tre sista tyska atomkraftverken ur bruk vid årskiftet.

Förslaget att ändå förlänga driftstiden kom senast från CDU/CSU-oppositionen i förbundsdagen. Främst den kristdemokratiska ordföranden Friedrich Merz ser den möjligheten som en chans för att trygga elförsörjningen.

De tre kärnkraftsverken tillsammans svarar för cirka fem procent av den tyska strömproduktionen. Men kruxet är att de aktuellt använda atombränslestavarna enligt bolagens talespersoner närmast är slutkörda.
Att som tidigare beställa dem från Ryssland är uteslutet. Att skaffa fram dem på världsmarknaden skulle ta allt mellan 12 och 24 månader. Vidare hänvisas till att personalen redan är avskedad samt att man behöver en ny omfattande säkerhetsprövning.

Att tolka en återgång till atomkraft ändå som “enkel lösning“ i CDU:s anda är nog snarare ett politisk önsketänkande utan realitetsförankring.

Den socialdemokratiske förbundskanslern Olaf Scholz vägrar till och med att föra en seriös debatt om att återuppväcka atomspöket. Även den gröne ekonomi- och klimatskyddsministern Robert Habeck står i det fallet kvar på partiets traditionella motto: Kärnkraft – Nej tack!