Nyheter

12.2.2025 13:51 ・ Uppdaterad: 12.2.2025 13:51

Tove Maria Ryding talade om kampen mot skatteparadis på FN-nivå

Topi Lappalainen
Tove Maria Ryding från Eurodad deltog i Kalevi Sorsa-stiftelsens skattekonferens.

Tove Maria Ryding från Eurodad uppträdde på Kalevi Sorsa-stiftelsens stora skattekonferens Veroareena 2025 den 7 februari 2025 i Maija-salen på Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors. Hon talade om FN:s växande roll när det gäller internationell beskattning och vad det har för betydelse ur ett nordiskt perspektiv.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Eurodad som Ryding representerar är ett nätverk av 53 medborgarorganisationer.

– Beskattning är en nyckelfråga för en nationalstat, konstaterade Ryding och påpekade att redan Nationernas förbund (NF) diskuterade den frågan under mellankrigstiden. I Förenta nationerna diskuterade man frågan fram till 1954 men de diskussionerna upphörde inte minst på grund av Storbritanniens aktiva roll.

– U-länderna höll på att aktivera sig och kolonierna blev självständiga. Frågan gällde om ett multinationellt företag borde betala skatt i det landet där företaget har sitt huvudkontor eller även i ett land där det har ekonomisk verksamhet men inget huvudkontor. De flesta huvudkontor för multinationella företag finns i det globala nord och många av dem befann sig i Storbritannien på den tiden.

Istället för FN överfördes diskussionen om internationell beskattning till OECD där man började arbetet på frågan år 1956. Det man har diskuterat är skadliga skattepraktiker, inte minst användningen av skatteparadis.

Ryding förklarade hur Eurodad (European Network on Debt and Development, det europeiska nätverket kring skuld och utveckling) fungerar som en koalition av medborgarorganisationer som sysslar med utvecklingsfrågor. Om man tänker på uppdelningen mellan länder som har huvudkontor av multinationella företag och källänder, händer det att profiterna överförs i skatteparadis.

– Det är inte rättvist att alla profiterna bokförs i länder där företaget ibland har ingen aktivitet alls. Bankonton öppnas i skatteparadis och pengar göms från skattemyndigheter.

Ryding påpekade ändå att framsteg har gjorts när det gäller bankhemligheter i Europa, särskilt om man tänker på vad OECD har lyckats förhandla fram i Schweiz.

– Man kan få information från Schweiz genom att underteckna OECD:s avtal och sedan ett bilateralt avtal med Schweiz. På det här sättet kan de nordiska länderna få information från Schweiz men till exempel Malawi kan det inte. I Schweiz är man öppen om att inte ha något intresse för Malawi. Det här vet vi för att vi bjöd parlamentariker från Malawi till Schweiz. Fast reglerna har ändrats något, kan multinationella företag fortfarande gömma sina profiter i skatteparadis.

OECD:s senaste försök år 2021 lyckades inte täcka alla kryphål och profiter kan fortfarande överföras till skatteparadis.

– I EU har vi beslutat att vi har fri rörlighet för kapital och det är lätt att överföra pengar inom EU. Några av världens största skatteparadis finns i EU.

Ryding lyfte fram särskilt Nederländerna, Luxemburg och Irland men även Malta och Cypern.

– Själv sitter jag i Bryssel och EU saknar åtgärder för att förhindra skatteflykt. Det går inte att fatta beslut om skatter utan att alla medlemsländer är ense. På grund av skatteparadis går man miste om hundra miljarder euro i skatteintäkter i EU årligen.

– När det gäller FN är det största förlorarna högskatteländerna i det globala nord, inte minst de nordiska länderna. I Afrika finns det en stor medvetenhet om frågan om olagliga penningflöden och skatteparadis.

Ryding har fått resa till New York för att diskutera frågan om internationell beskattning.

– Afrikanska länder kände att de inte kunde delta i OECD-diskussionerna på lika villkor. Över 50 länder sade att de vill förhandla om skatter i FN.

Även USA gick med på tanken och först fanns det ingen klarhet vad som skulle diskuteras i FN:s skatteprocess.

– Afrikagruppen kom tillbaka 2023 och sade att de ville ha en lagligt bindande överenskommelse. Här var det klart att konsensus saknades. Det som krävdes är en majoritet i generalförsamlingen. Länder från det globala syd stödde till stor del Afrika i frågan, medan EU-länderna röstade nej.

Förhandlingarna skulle gälla ett internationellt skattesystem för hållbar utveckling. De flesta EU-länder kom till förhandlingarna och till en början var även USA närvarande. Där kopplas skattepolitik ihop med frågor som gäller utveckling, miljö och annat som FN annars diskuterar.

Ryding påpekade at även mänskliga rättigheter ingår i referensramen och att Human Rights Watch samt Amnesty engagerar sig.

– Det handlar om att effektivt beskatta multinationella företag och mycket rika individer, vilka det finns allt fler. När skattesystemet misslyckas, blir det till ett problem om mänskliga rättigheter.

I processen deltar många organisationer som sysslar med utvecklingsfrågor och som arbetar med frågor som har med medborgarsamhälle att göra och ambitionsnivån växer.

På samma sätt som Kyotoprotokollet är bindande under FN:s klimatkonvention, gäller det att uppnå överenskommelser om internationell beskattning. En viktig fråga är beskattningen av tjänster när företagets huvudkontor är i ett annat land än var tjänsterna utförs.

– Det gäller att lösa internationella tvistemål om skatter och det finns många av dem. Förhandlingarna håller på att börja och vi hade en session i New York för att organisera sig. Där förbereds reglerna för de egentliga skattediskussionerna.

Ryding berättade om vad det betyder att USA under president Donald Trump inte vill delta i diskussioner om internationell beskattning, även om den föregående administrationen hade signalerat villighet att diskutera. Enligt henne är det ett problem i många internationella sammanhang att USA ofta har hållit på med komma och gå. USA:s kongress stöder inte gärna det att man undertecknar internationella avtal.

– När resten av världen kommer med regler för multinationella företag, bör reglerna följas. Det var vår förväntning att USA inte skulle ta en ledande roll. USA sist är en vanlig strategi i FN-sammanhang. Inget land kan tvingas till att underteckna en konvention.

Enligt Ryding är det viktigt att ett land inte har möjlighet att blockera att en överenskommelse godkänns. För då skulle USA omedelbart komma tillbaka till förhandlingsbordet för att blockera en eventuell överenskommelse.

– Först gäller det att ha en två tredjedelars majoritet och sedan gäller det ha en enkel majoritet på konferensen.

Det finns hopp om att högskatteländerna samarbetar och hittar varandra för att lösa problemet.

– Det är farligt att vara granne till skatteparadis när mycket pengar flöder dit. Afrikanska länder oroas av Mauritius.

Ett regionalt skatteparadis attraherar pengar från grannländerna.

– Drömmen är att alla länder får mer skattepengar. Det är viktigt med ett forum där vi kan diskutera skatter och miljön. I klimatförhandlingarna visste de ingenting om skatter. Diskussionen om skatter har ett växande momentum internationellt. Extremt rika människor kan vara ett demokratiskt problem och det finns oro över vad som händer i USA just nu. Vi behöver ett system som är multilateralt på riktigt med tydliga mål och principer. Sedan kan länderna ha ytterligare bilaterala avtal om de vill det.

Ryding tror på ett enklare och mer överskådligt internationellt skattesystem som är förutsebart för företag och ger sammanhängande regler.

– Högskatteländerna håller på att förlora sin förmåga att beskatta eftersom företag och rika individer kan överföra pengarna annanstans. De måste betala bolagsskatt i ett land men de använder sig av kryphål, vilket gör spelplanet ojämnt.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU