Bakom hans ironiskt skämtsamma markering döljer sig än idag en finanspolitisk sanning. För att i viss mån egalisera levnadsvillkoren bland de sexton tyska delstater tillämpas ett instrument som kallas “Länderfinanzausgleich”.

Glosan innebär en princip där ekonomiskt svaga delstater får stöd av delstater med starkare finanser.

Främst sedan den tysk-tyska enheten lider i synnerhet Berlin av ett närmast kroniskt budgetunderskott. Bara 2021 undsattes huvudstadens 3,7 miljoner invånare med ett bistånd på omkring 3,6 miljarder euro.

Ett uppmärksammat domslut som under innevarande veckan fälldes av den särskilda författningsdomstolen för delstaten Berlin innebär ytterligare miljonutgifter för den pekuniärt redan sargade huvudstaden

Självförvållat kaos

Anledningen är besynnerliga omständigheter på valdagen den 21 september 2021. Vid det tillfället röstade medborgarna i Berlin inte bara för tyska förbundsdagen utan även för det egna delstatsparlamentet samt kommunala distriktsförsamlingar.

Samtidigt ägde en folkomröstning rum för att avgöra om möjligheten av att expropriera stora koncerner på bostadsmarknaden.

Parallellt startade även det internationellt uppmärksammade idrottsevenemanget Berlinmaraton.

Visserligen har tyskarna ett rykte om att vara duktiga på att organisera, men det finns tydligen undantag. Huvudstadens förvaltning misslyckades totalt med att leva upp till motsvarande förväntningar.

Omständigheterna i de olika valdistrikten kännetecknades som närmast kaotiska.

Antingen fattades valsedlar eller så var de felaktiga och snabbt kopierade.

Även valurnor saknades på en del ställen.

Som konsekvens bildades det långa köer framför vallokalen och efter stängningen hade över 30 000 personer ändå missat chansen att rösta.

Att hela upplägget var pinsamt och skadade Berlins image är en sak. En annan är däremot att alltför många medborgare genom slarv gick miste om rättigheten att delta i ett demokratiskt val.

Ogiltigt

Det juridiska ekot följde häromdagen dvs ett drygt år senare.

Berlins författningsdomstol ogiltigförklarade delstatsvalet och bestämde att det måste upprepas inom loppet av nittio dagar. Domslutet saknar motstycke i den tyska parlamentshistorien.

Den dokumenterade oförmågan kommer att bli dyr. Berlintidningen Tagesspiegel uppskattar att skattebetalarna utsätts för nya extra kostnader på omkring 40 miljoner euro. I enlighet med expolitiker Klaus Wovereit får Berlin nog även i fortsättningen nöja sig med renomméet att anses som “sexy”,

Till helhetsbilden hör att det numera havererade valet slutade med en knapp seger för SPD (21,4%).

Borgmästare blev socialdemokraten Franziska Giffey. Hon samregerar med Bündnis 90/Die Grünen som i september 2021 fick 18,9 procent av rösterna.

Det politiskt anmärkningsvärda var dessutom att det högerpopulistiska AfD utsattes för ett rejält bakslag. Partiet sjönk med över sex procentenheter till åtta procent i Berlins delstatsparlament. Om det kan upprepas återstår att se.

Enligt en opinionsmätning som genomfördes före författningsdomstolens besked ligger SPD, Bündnis 90/Die Grünen och CDU på värden mellan 20 och 21 procent.

Fortsätter den trenden så hamnar Franziska Giffey senast i februari i ett nytt spännande konkurrensläge. Maktförhållandena i den tyska huvudstaden kan förskjutas.

Ett annat problem ligger juridiskt fortfarande på is. Eftersom även förbundsdagsvalet i Berlin drabbades av de regelvidriga villkoren bestämde det tyska parlamentet att omröstningen ska upprepas i 437 av stadens 2 257 vallokaler.

Det troliga är dock att det beslutet inom de närmaste två månaderna kommer att överklagas vid författningsdomstolen i Karlsruhe.

Oavsett vad den framtida domen blir, skulle ett omval i en del av distrikten i Berlin inte rubba de politiska maktförhållandena i förbundsdagen.

Ställningen för varken SPD-kansler Olaf Scholz eller hans trafikljuskoalition kommer att äventyras.