Internationellt

Tyskland: Krisläget kräver trendbrott, men hur?

Joachim Kasten
Olaf Scholz på Der Spiegels omslag.

De senaste delstatsvalen i Hessen och Bayern talade klarspråk. Deras högljuda budskap var att den tyska trafikljuskoalitonens sviktande opinionssiffror har en riskabel verklighetsföränkring bland väljarna.

Joachim Kasten

Arbetarbladet

 

 

Mätningarna för SPD, Bündnis 90/Die Grünen samt FDP har sedan dess fortsatt att dala.

Siffronas trista besked är att koalitionspartierna tillsammans förlorade över 17 procent i jämförelse med valet hösten 2021.

Dessutom ligger de tre partierna tillsammans numera mellan 33 och 34 procent. Fortsätter fallet så hotas de till och med att köras om av CDU/CSU som f n rankas med över 30 procent som största enskilda parti i förbundsdagen.

Att det högerradikala AfD med drygt 20 procent lockar mera väljare än kanslerpartiet SPD:s 15,5 procent är ytterligare ett dramatiskt och oroväckande tecken.

Mediala spekulationer

Regeringskoalitionen befinner sig tveklöst i ett pressat läge. Utan att släta ut oenigheten och visa kraftiga och politiskt kännbara resultat blir det svårt att åstadkomma ett trendbrott som kan vara bärande för mandatperiodens andra hälft.

Missnöjet ute bland väljarna bärs i särskilt hög grad upp av konflikten i samband med asyl- och invandringspolitiken.

Att ledande politiker inom CDU/CSU försöker utnyttja trafikljuskoalitionens bristfälliga sammanhållning för egen profilering förvånar knappast.

Bayerns ministerpresident Markus Söder. (Foto: Sandro Halank/Wikimedia Commons)

Det senaste utspelet framfördes av den bayerske ministerpresidenten Markus Söder.

För att lösa problemen uppmanade han SPD-kansler Olaf Scholz att avskeda De gröna och FDP ur regeringen för att bilda en ny koalition med CDU/CSU som juniorpartner.

– Vi är beredda, förkunnade Söder i en intervju och kännetecknade förslaget som en ”regering av det nationella förnuftet”.

I en del av det tyska mediabruset publicerades redan kabinettslistor med socialdemokraten Scholz som förbundskansler och CDU-ledaren Friedrich Merz som finansminster och vicekansler.

Ett motsvarande scenario måste ändå tas med en stor nypa salt.

För drygt två år sedan var den dåvarande stora koalitionen under Angela Merkels ledning en uttjänt modell utan framtidsperspektiv.

CSU-chefen Söders aktuella offert är självfallet förgiftad och drivs fram av begäran att på nytt styra politiken för att skapa en bättre utgångspunkt för nästa reguljära valet i september 2025.

Scholz löften

I en färsk intervju med nyhetsmagasinet Der Spiegel försöker Olaf Scholz att återta initiativet i migrationsfrågan genom nya hårda markeringar.

I samtalet hänvisar han till att Tyskland behöver en officiell arbetskraftsinvandring samt att politiskt förföljda kan söka asyl.

Det som hans regering däremot ämnar begränsa är den ”irreguljära migrationen” dvs personer som inte tillhör till dessa två grupper.

– Det kommer för många, anser kansler Scholz gentemot Spiegel-journalisterna.

Som instrument att lyckas med den målsättningen nämner han bl a att flera länder ska få status som säkra härkomststater.

Även EU:s yttre gränser ska i högre grad skyddas. Vidare hänvisar Scholz till kommande avtal om en ”solidaritetsmekanism” inom unionen för flyktingarnas mer rättvisa fördelning.

Trafikljuskoalitionen kommer dessutom att sänka de materiella och sociala förmånerna för alla migranter som inte har arbets- eller asylstatus.

Scholz avrundar åtgärdspaketet med kravet om att Tyskland i stor utsträckning ”äntligen måste utvisa de som inte har någon uppehållsrätt”.

I ärlighetens namn bör man andå komplettera med det svåra faktaläget att omkring 28 000 migranter enligt inrikesdepartementet i Berlin har en skyldighet att lämna förbundsrepubliken.

En större del av dem kan i praktiken ändå inte utvisas eftersom deras hemländer inte samarbetar för återföringsmålet.

Olaf Scholz och hans regering har många problem kvar för att leva upp till det ambitiösa löftet och därmed öppna chansen för ett trendbrott.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE