Och lika oväntat som paradoxalt har Tysklands snart tillträdande, nya ledare Friedrich Merz då fått förväntningarna på sig att ta ledartröjan inom EU. Och det i nära samverkan med Frankrikes Macron. Sannolikt så med Polens Tusk som tredje part när motparten mot Trump och Putin ska byggas upp och stärkas.

För Merz, inte längre en så uttalad amerikavän med lynnige Trump, blir uppgiften tuff på fler sätt. Trots det rekordstora lånepaket han med Socialdemokraterna (SPD) och De Gröna lyckades lotsa igenom i slutskedet med gamla förbundsdagens majoritet.

Militärt måste Tyskland nu rustas upp massivt med både vapen och personal. Samma gäller den nedgångna infrastrukturen, tyska industrin som hamnat på efterkälken i digitaliseringen och skolan som inte heller håller klass. Också den behöver uppdateras rejält.

Och det måste nu ske snabbt – med en rejäl rivstart när Merz ihop med SPD:s ledande kraft Pistorius som partner ska träda till före påsk. Förväntningarna är stora såväl i Tyskland som inom EU. Nu måste Tyskland ta ledartröjan och visa vägen framåt. Att det ageras med kraft och att det börjar hända saker i närtid. Europa förväntar sig nu det och att ledarskapet blir tydligt. Nu – inte senare. Också för Ukrainas del är det avgörande viktigt att så nu sker. Trumps USA är inte att lita på här alls.

Den tiden har varken Tyskland eller övriga Europa i detta nu mycket osäkra utrikes- och säkerhetspolitiska läge.

Och ett står klart, och det vet nog Merz. Skulle de politiska nysatsningarna och ledarskapet inte komma till stånd så blir det Tyskland och Merz som blir syndabocken för misslyckandet.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare