Opinion

Utrikespolitiskt sned bevakning i Sveriges medier

Pixabay

I skrivande stund är det högst ovisst huruvida demokraternas mera anständiga och valbara kandidat Kamala Harris eller republikanernas oborstade, helt oförutsägbara Donald Trump vinner den 5 november.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

Men klart är däremot att det kommer att få stor betydelse på flera sätt också i vår del av världen. Också så för Sveriges och andra länders export om Trump vinner och han inför höga tullar för att skydda USA:s inhemska industri och jobb mot utländsk konkurrens.

Så visst är medias nu kraftiga och lite hysteriskt överstora bevakning av USA-valet åtminstone delvis motiverad. Att så är fallet visar olika mätningar av utrikesbevakningen vi nu har inför racet den 5 november. Men ändå vore lite mindre USA inte helt fel. Och i gengäld lite mer i stället gjordes om EU.

Särskilt om man tar hänsyn till att svensk och nordisk lagstiftning faktiskt till ungefär hälften bygger på politiska beslut i EU:s Bryssel. Och ser man till exporten så är Sveriges export till EU-länderna fem till sex gånger så stor som den till USA. Så mot bakgrund av dessa realiteter och allas vår närhet till kontinenten så borde det som sker i EU-politiken ges ett större utrymme i våra viktiga medier än som nu och länge varit fallet. Kort sagt: lite mindre USA och lite mera EU-Europa vore rimligt.

Och så även om Storbritannien – också viktig för vår export men även för Nato-samarbetet – borde förtjäna lite mer mediebevakning. Trots dess utträde ur EU lite efter Brexit-omröstningen 23 juni 2016. Lägg därtill den kris i brittisk ekonomi och politik samt mindre goda start som Labour-styret under Keir Starmer fått efter de många åren av svajigt turbulent styre med högerpartiet Tory.

Men till skillnad mot Starmers tyske kollega och regeringschef Olaf Scholz, SPD, med en hotande valförlust redan nästa år, har Starmer många år kvar innan han behöver möta väljarna igen.

Hur som: både Tyskland och Storbritannien viktiga för Sverige och Norden – liksom för Ukraina – och borde få mer utrymme och USA då lite mindre i vår samlade mediebevakning.

Tyvärr är mycket USA-bevakning ytlig och lite ängslig. Inte minst detta med en alltför oreflekterad tro på opinionssiffrorna från t ex 538 och Real Clear Politics. De påverkas ju kraftigt av skräpmätningar utförda av Republikanerna närstående organisationer, som de senaste veckorna har vräkt ut undersökningar. De behöver väl bra siffror för Trump, om det går illa för honom i valet. Då kommer dessa siffror sedan att användas som ”bevis” på att valet måste ha varit riggat.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE