Nyheter

4.6.2026 14:16 ・ Uppdaterad: 4.6.2026 14:31

Vi firar marskalkens av Finland födelsedag och försvarets fanfest den 4 juni

Wikimedia Commons
Mannerheim delar ut utmärkelsetecken åt frivilliga från Sverige den 13 december 1941 i Hangö. (Försvarsmaktens bildarkiv / Colorized by Julius Jääskeläinen / Flickr / CC-BY-2.0)

Carl Gustaf Emil Mannerheim föddes den 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland och via den ryska armén och resor runt om i världen kom han tillbaka till Finland år 1917, där han axlade rollen, som Finlands och Finlands självständighets räddare under samtliga krig och fredsförhandlingar, som riksföreståndare 1918-1919, som president 1944-1946 och som arméns överbefälhavare under samtliga krig.

Marianne Isaksson-Heimberg

Arbetarbladet

 

 

Redan under inbördeskriget 1918 hade han en stor betydelse för Finlands självständighet och betydelsen växte under de senare krigen, då han också var den enda, som stormakterna och Sverige kunde acceptera att förhandla med. Han var språkkunnig – han kunde fullständigt sex språk och troligen delvis något till. Han kunde samtala med de olika ländernas ledare på deras eget språk och han kunde föra sig i alla situationer.

På sin 75-årsdag utsågs han till marskalk av Finland. Ingen annan har någonsin burit den titeln.

Efter krigets slut ansågs han vara den enda, som kunde leda landet och han utsågs till president 1944, men avsade sig posten 1946 på grund av sviktande hälsa. Han var också redan då 78 år gammal.

Hans liv avslutades den 27 januari 1951 på ett sanatorium i Lausanne i Schweiz och han begravdes med fulla militära hedersbetygelser på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

Mannerheims minne och högaktningen för hans insatser lever kvar. År 2004 ordnades en TV-omröstning, där man utsåg den främsta finländaren genom tiderna. Den omröstningen vanns med god marginal av Mannerheim, 53 år efter hans död.

Liknande omröstningar har också ordnats senare och resultatet har varit detsamma. Mannerheim är den främsta av alla finländare och han är den som gjort mest för landet.

I Skogby-Harparskog området blir vi ständigt påminda både om kriget och om Mannerheim. Sedan barnsben har vi i Skogby-Harparskog-Leksvall området sprungit omkring i skogarna och lekt i löpgravar och korsogropar och sprungit genom tankshindren.

Frontlinjen gick nära intill och verksamheten var livlig och mycket som hörde ihop med kriget skedde i området.

Minnet av Mannerheim lever kvar. Vi åker längs Mannerheimvägen genom Harparskog och vid Mannerheimvägen har vi ett av de förnämsta Mannerheim-minnesmärkena. Nämligen Mannerheimstenen, som rests på den plats där fältmarskalk Mannerheim den 15 december 1941 mottog i förbimarsch de trupper, som kämpat på Hangöfronten och återerövrat Hangö.

De sista sovjettrupperna hade lämnat Hangö den 2 december 1941 och de finländska trupperna och den Svenska Frivillig Bataljonen, som gjort en stor och värdefull insats avtackades av fältmarskalk Mannerheim i Harparskog den 15 december 1941 och samtidigt avtackades också IR55, som haft det övergripande ansvaret för försvaret av gränsområdet. Vädret den dagen var bitande kallt, runt -30 grader och det var full snöstorm. Soldaterna måste ha frusit enormt. De svenska frivilliga var klädda i tunna vapenrockar, medan finländarna hade mantlar utanpå. Överbefälhavaren torde ha gett en reprimand åt de ansvariga om väntandet i den svåra kylan.

Mannerheimstenen. (Mannerheimin kivi 1944.jpg / Kulttuurinavigaattori / CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons)

Minnesmärket – Mannerheimstenen – avtäcktes den 4 juni 1944, mitt under pågående krig. Stenen är uthuggen i granit och värdigt utformad. Den har en inskription på svenska och finska. ”På denna plats mottog Mannerheim 15.12.1941 i förbimarsch de trupper, som kämpat på Hangöfronten.”

Stenen donerades av markägaren Fiskarskoncernen och avtäckningshögtidligheten arrangerades av Raseborgs skyddskårsdistrikt.

Festligheten blev till karaktären något av en västnyländsk bygdefest. 1 000 personer deltog och 200 av dem som speciellt inbjudna gäster.

På grund av det pågående kriget och intensiva krigshandlingar på Karelska näset kunde överbefälhavaren och marskalken inte delta i festligheten. Han sände ett telegram, som lästes upp på platsen.

”Uppriktigt beklagande förhindrad att anlända till Harparskog fält för att högtidlighålla minnet av det för vårt land så viktiga områdets befrielse, sänder jag den församlade festpubliken och Hangöområdets finska och frivilliga svenska vapenbröder min hjärtliga hälsning”

Festen avslutades med att musikkåren spelade Jägarmarschen och därefter samlades de inbjudna gästerna till förplägnad i Harparskog högre folkskola.

Under fredstiden mellan vinter- och fortsättningskriget byggdes en fortifikationslinje tvärs över Hangö udd och genom Skogby och Harparskog.

Den s.k. Harparskoglinjen byggdes för att definitivt stoppa ett eventuellt fiendeanfall. Den skulle ingen kunna forcera. Den består av 40 bunkrar, löpgravar i mängd och långa pansarhinder över hela udden. Mannerheim besökte också Skogby och Harparskog för att inspektera bygget och konstaterade lakoniskt: ”Det ser bra ut”.

Mången gång har Mannerheim åkt förbi Skogby på väg till eller bort från sitt sommar- och också åretruntresidens på Stora Tallholmen i Hangö. Trots att han hela tiden hade kvar sin bostad i Helsingfors, så var han skriven i Hangö 1919-1935. För hangöborna var det alltid ett högtidligt tillfälle, när Mannerheim kom till Hangö.

Marskalkens födelsedag och försvarets fanfest högtidlighålls varje år med parader och festligheter. I år hålls riksparaden i Ekenäs.

Programmet började med flagghissning i Norra hamnen kl 8.00 och avslutas till kl 21.00 med MILjazz konsert i Stallörsparken. Däremellan ryms ett digert program med uppvaktning vid hjältegraven, gudstjänst, paradmönstring och parad, flyguppvisning, materielutställning, båtåktur och fartygspresentation.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU