Enligt forskare vid Utrikespolitiska Institutet, Maria Annala, visar nyligen gjorda mätningar att fler än hälften av amerikanerna är missnöjda med Joe Biden som president. Antalet missnöjda steg märkbart efter att talibanerna tog över Afghanistan i augusti 2021 och sedan dess har Bidens stöd fortsatt att stadigt minska.

– Missnöjet bland amerikanerna är förståeligt, eftersom Biden har misslyckats med att uppnå de flesta av sina inrikespolitiska mål. Och dessutom var amerikanernas insatser i Afghanistan ett stort utrikespolitiskt misslyckande för honom, säger Annala.

Hon tillägger att hon själv inte skulle beskriva Joe Bidens presidentperiod hittills som lyckad. Annala poängterar att Demokraterna fick en mycket knapp majoritet i kongressvalet år 2020 och att partiet inte kan få igenom de lagstiftningsreformer som skulle krävas för att uppfylla Bidens vallöften.

– Demokraterna har inte heller lyckats skydda den amerikanska demokratin från Republikanerna, som försöker vinna partipolitisk vinning med till synes odemokratiska medel, säger hon.

Maria Annala är forskare vid Utrikespolitiska Institutet. Hon skulle inte beskriva Joe Bidens presidentperiod hittills som framgångsrik. ”Biden har misslyckats med att uppnå de flesta av sina inrikespolitiska mål”, säger hon. (Foto: Privat)

Enligt Annala fanns stora förväntningar på Biden när han tillträdde som president, eftersom han har stor erfarenhet av utrikespolitik under sin långa karriär. På det området har han ändå presterat dåligt.

– Inga betydande framsteg har gjorts, nederlaget i Afghanistan var förödmjukande för Förenta staterna och situationen i Ukraina är ytterst oroande.

När Arbetarbladet intervjuade Annala hade Ryssland ännu inte invaderat Ukraina. Ryska trupper inledde invasionen av Ukraina torsdagen den 24 februari.

Juri von Bonsdorff, finlandssvensk USA-korrespondent i Maryland, poängterar att många amerikaner inte anser att Joe Biden är en legitim president. De hävdar att Biden vann presidentvalet mot Donald Trump med hjälp av fusk. Bonsdorff anser ändå att de första månader under Bidens presidentperiod gick bra för honom.

– Han lyckades få igenom ett stödpaket som hjälpte amerikanerna ekonomiskt mot coronapandemins påverkan på befolkningen, vilket till och med några republikaner röstade för.

Bonsdorff tillägger att Biden var framgångsrik i att ta fram tillräckligt med medicin och leverera den till människor som ville vaccinera sig. Det gav en känsla av kompetens efter fyra år av kaos med Trump, enligt von Bonsdorff. Han säger att det här syntes i Bidens popularitet som var vid den här tiden god.

– Men slutligen misslyckades han ju med att övertyga stora mängder människor att vaccinera sig. Och sedan uppstod deltavarianten av coronaviruset som visade att Biden inte hade besegrat viruset.

Han säger också att USA:s nederlag i Afghanistan förra sensommaren såg somliga som inkompetens inom utrikespolitiskt kunnande.

– Då började hans popularitet att sjunka.

Hans Noel, docent vid Georgetown University i Washington D.C, USA, poängterar liksom Bonsdorff att befolkningen i landet är polariserad och att en stor mängd röstare inte vill se Biden som president.

– Att Bidens popularitet minskat sedan i höstas är ändå ingen överraskning då presidenters popularitet bland folket brukar minska då det går sämre för personen ifråga, säger han.

Noel tillägger att Biden har åstadkommit mycket under sin presidentperiod hittills och särskilt USA:s position internationellt är mer synlig och framåtdrivande än under föregångaren Trumps tid i Vita huset.

– Bidens presidentperiod har hittills varit långt ifrån perfekt men baserat på de löften som han gav innan valet så har perioden varit framgångsrik.

Biden gör tvärtemot Trump

Under sin presidentvalskampanj kritiserade Joe Biden aktivt den då sittande presidenten Donald Trump från Republikanerna. Som president har Biden fört en politik som skiljer sig märkbart från sin föregångare. Maria Annala säger att Biden tror på internationellt samarbete och ser kampen mot klimatförändringarna som en ödesfråga för mänskligheten.

– Han betonar också den mänskliga aspekten av invandringspolitiken och försöker föra politik genom federal reglering, snarare än att låta delstater besluta så självständigt som möjligt, säger hon.

Donald Trump hade en allt annan än en mänsklig aspekt till invandringspolitiken. Trump föreslog bland annat att en mur mellan USA och Mexiko skulle byggas för att försöka förhindra migranter från att nå USA.

Juri von Bonsdorff är en finlandssvensk USA-korrespondent. Han säger att Trump förmådde inte att kritisera Vladimir Putin medan Bidens budskap har varit klar och tydlig. ”Retoriken mot Vladimir Putin och Ryssland är som natt och dag jämfört med Donald Trumps”, säger han. (Foto: Privat)

Också Juri von Bonsdorff anser att det är flera aspekter som skiljer sig mellan Donald Trumps och Joe Bidens respektive politiska handlingar. Von Bonsdorff anser att det finns en stor grundläggande filosofisk skillnad mellan presidenterna.

– Då Trump hyste tydliga sympatier för auktoritära inslag så har Biden definierat demokratins överlevnadskamp som en av de centrala frågorna i vår tid. Retoriken mot Vladimir Putin och Ryssland är också som natt och dag jämfört med Donald Trumps, säger han.

Bonsdorff tillägger att Trump förmådde inte att kritisera Putin medan Bidens budskap har varit klar och tydlig. Liksom Annala lyfter han fram Bidens betoning på klimatfrågor som också är i stor kontrast med Trumps politik.

– Biden gick på nytt med i Parisavtalet. Han försöker återgå till kärnvapenavtalet med Iran som Trump drog USA ur. Biden tror på ett internationellt samarbete med allierade medan Trump var ointresserad av det.

Är demokraterna nöjda med Biden?

Då mången amerikansk medborgare är missnöjd med Bidens politik blir frågan aktuell huruvida han är populär inom sitt eget parti. Enligt Maria Annala minskar Bidens popularitet bland anhängare inom sitt eget parti.

– Joe Bidens och Demokraternas mål för Bidens mandatperiod var till en början ambitiösa. Syftet var att föra USA mycket närmare den nordiska välfärdsstatsmodellen, där samhället tillhandahåller skyddsnät och aktivt strävar efter att minska inkomstskillnaderna och skapa jämlikhet mellan olika grupper av människor. Även i kampen mot klimatförändringarna skulle Förenta staterna bli en pionjär.

Annala tillägger att det ändå ser ut som att de här målen inte kommer att uppnås. Ett nederlag väntas för Demokraterna i mellanårsvalet senare i år, varefter det kommer att bli ännu svårare att uppnå inrikespolitiska mål i kongressen.

– Inga framsteg har gjorts med kongressens nuvarande sammansättning, säger hon.

I kongressen, som består av senaten och representanthuset, är mandatfördelningen mycket jämn mellan Demokraterna och Republikanerna. 100 ledamöter sitter i senaten, varav 50 tillhör Republikanerna, 48 Demokraterna och två ledamöter är oberoende, Angus King och Bernie Sanders, oftast röstar i samråd med Demokraterna, skriver tidningen Politico. I representanthuset sitter 222 ledamöter från Demokraterna, 211 Republikaner och två vakanta, lediga, platser.

Juri von Bonsdorff säger att det är viktigt att Demokraternas politiker från de olika falangerna visar en enighet då valen till representanthuset och senaten hålls senare i år.

– Det finns ändå en pyrande ilska bland Demokraterna över Bidens oförmåga att ro i hamn lagpaketet med det sociala skyddsnätet och klimatåtgärder. Det hade kunnat bli en ordentlig förskjutning vänsterut i det amerikanska samhället.

Kongressvalen i USA är 8 november. Han tillägger att största delen av missnöjet till lagpaketets fall finns såväl bland de progressiva som de moderata politikerna i partiet. Kritiken riktas mot två egna senatorerna som fällde lagförslaget, Kyrsten Sinema och Joe Manchin.

– Men Biden får nog en del av skulden för det här. Oberoende så tror jag att hans stöd inom partiet är fortfarande stabilt.

Ställer Biden upp för omval?

Nästa presidentval i USA kommer att äga rum år 2024. Om Joe Biden fortsätter som president då är i nuläget högst oklart, främst med tanke på att han är över 80 år när valet hålls. Amerikanerna är kraftigt splittrade efter sina partipolitiska ståndpunkter och Bidens stöd är föga överraskande mycket högre bland Demokraterna än bland republikanska anhängare.

Maria Annala säger att enligt en färsk undersökning gjord av den amerikanska nyhetskanalen CNN vill fler än hälften av anhängarna i Demokraterna att en annan kandidat än Biden ställer upp som partiets presidentkandidat vid nästa presidentval. Enligt undersökningen vill de flesta svarspersoner inte uppge vem de vill att ställer upp som kandidat, bara att någon annan än Joe Biden gör det.

– Om Biden inte ställer upp år 2024 så är det i nuläget svårt att säga vem som skulle bli Demokraternas presidentkandidat. Men potentiella kandidater kan vara vicepresident Kamala Harris, transportminister Pete Buttigieg, senator Elizabeth Warren eller en mindre känd kandidat.

Juri von Bonsdorff säger att Joe Biden har antytt att han kommer att ställa upp i valet år 2024. Men von Bonsdorff tillägger att Biden är tvungen att signalera det här till amerikanerna.

– Om amerikanska politiker och väljare vet att han endast ska sitta en period försvagas hans ställning avsevärt. Det är svårt att säga vilket beslut ha kommer att ta men jag tror hans höga ålder kommer att påverka hans val att inte ställa upp igen, säger han.

Joe Biden, 79 år, är den genom tiderna äldsta sittande presidenten i USA. Vid valet år 2024 kommer han att vara 81 år gammal, vilket Hans Noel påpekar.

Om Biden ställer upp på nytt till president kan han ställas mot republikanen Donald Trump. Bonsdorff anser att den före detta presidenten kan besegra Biden i valet.

– Donald Trump har en trogen skara anhängare som gör att han har alla chanser att bli president igen. Han är den starkaste av de republikanska kandidaterna till att vinna valet. Men många olika faktorer har stor betydelse för att det ska ske.

Von Bonsdorff lyfter upp den amerikanska ekonomins utveckling, Bidens popularitet under resterande tiden av sin presidentperiod och Trumps status inom sitt eget parti som centrala faktorer för att Trump ska eventuellt ställas mot Biden i nästa presidentval.

– Det är ingen självklarhet att han blir republikanernas presidentkandidat, säger Juri von Bonsdorff.

Hans Noel är docent vid Georgetown University i Washington D.C., USA. Han anser att en annan republikansk politiker skulle förmodligen göra bättre ifrån sig än Trump i valet år 2024. ”En republikansk politiker som skulle kunna vädja till de mest lojala Trump-anhängarna, men också kunna samarbeta med mer moderata väljare skulle ha starkare chanser än Trump att vinna”, säger han. (Foto: Privat)

Hans Noel anser att Donald Trump eventuellt inte är Republikanernas starkaste profil i kampen om presidentposten.

– En annan republikansk politiker, som skulle kunna vädja till de mest lojala Trump-anhängarna, men också kunna samarbeta med mer moderata väljare skulle förmodligen göra bättre ifrån sig än Trump i valet år 2024, säger Hans Noel.