Det är endast några veckor kvar tills presidentvalet i USA äger rum. Det här valet kan sluta så att USA får sin första kvinnliga president i historien. För första gången sedan år 2016 är den sittande presidenten inte uppställd.

Presidentämbetet innehas för tillfället av Joe Biden som är demokrat. Biden är USA:s 46:e president. Han hade tidigare ambitionen att kandidera för en ny period. Men Biden gjorde ett misslyckat framträdande i den första presidentvalsdebatten mot sin motståndare, republikanen Donald Trump 27 juni i Atlanta i Georgia.

Det här blev början på slutet för Bidens presidentskap. Hans svaga insats, i vilken han stundvis hade svårt att hitta rätta ord och blandade ihop saker, utlöste ett krisläge hos Demokraterna. Efter debatten i Atlanta dröjde det inte länge förrän han avbröt sin kampanj. Det här skedde i slutet av juli.

Den sittande vicepresidenten Kamala Harris meddelade kort därpå att hon är villig att ta över och i stället för Biden bli Demokraternas kandidat. I de senaste opinionsmätningarna har Harris haft ett starkare stöd än Trump på nationell nivå. New York Times skriver i slutet av september att 49 procent av amerikanerna skulle välja Harris till president medan 47 procent skulle rösta på Trump.

USA-korrespondenten Juri von Bonsdorff påminner om att man inte ska förlita sig alltför mycket på opinionsmätningarna. Harris ledning över Trump ligger också ofta inom felmarginalen. Dessutom är det inte stödet på nationell nivå som är avgörande för utgången i valet.

Forskaren Niklas Helwig från Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors säger att det kommer att bli ett mycket jämnt val. Varken Harris eller Trump är klar förhandsfavorit. Han betonar att en stor förändring i presidentvalsracet skedde då Biden hoppade av. Trump ledde i opinionsmätningarna då. Men sedan Harris trädde in i racet har hon sakta men säkert höjt sitt stöd. Hon gick om den tidigare presidenten i opinionsmätningarna i början av augusti

– En orsak till att Harris leder är att många väljare är trötta på Trump, säger Helwig.

von Bonsdorff säger å sin sida att Harris som politiker är ännu något av ett oskrivet blad. Hon har länge varit aktiv inom Demokraterna, arbetat som åklagare med mera och nu senast som vice president.

– Men hon har inte tidigare haft en synlig ledarroll i den nationella politiken.

NBC skriver att Harris ses som en politiker som är effektiv och kompetent, vilket går hem hos väljarna. Också det att hon är ”bara” 60 år gammal ses som positivt. Vad gäller Biden har hans sviktande hälsa länge varit omdiskuterat. Att han skulle orka med en till presidentperiod uppfattas inte som givet.

Biden är USA:s äldsta sittande president, 82 år. Trump är 78. USA:s övriga presidenter efter millennieskiftet: Bill Clinton, George W. Bush och Barack Obama var klart yngre under sin tid vid ämbetet.

Harris och Trump höll en presidentvalsdebatt tisdagen 10 september i Philadelphia i Pennsylvania. Ur den utgick Harris som segrare – hon var retoriskt starkare.

Helwig beskriver Harris som en politiker som gärna talar om sociala frågor. Harris är för abort och gratis hälsovård. Hon är en politiker som ideologiskt ligger nära den politiska mitten, lite till vänster och mer liberal än konservativ.

– Den ideologiska vänstern önskar ändå att hon driver hårdare frågor som berör exempelvis ekonomisk jämställdhet, säger von Bonsdorff.

Helwig menar att Trump å sin sida inte har ändrats avsevärt genom åren. Han kommer med falska påståenden och avbryter sina motståndare i debatterna liksom tidigare. Den här stilen blev allmänt känd redan i presidentvalet år 2016.

Han säger ändå att Trump har den fördelen gentemot Harris att han redan suttit som president en gång. Således känner han till vad arbetet går ut på. Trumps presidentperiod 2017-2021 fläckades ändå av en rad skandaler och misslyckanden till exempel när det gällde hanteringen av coronapandemin.

– Jag tror att om Trump blir vald kommer hans andra presidentperiod att skötas mer professionellt än den första.

För Trump är frågor som gäller USA:s ekonomi viktiga. Att utvinna olja i de arktiska områdena och sänkt bolagsskatt är två exempel på sådant som kommer att ingå i hans agenda, enligt BBC.

Många republikaner ogillar Trump

Också Alyssa Bittner-Gibbs, ursprungligen från Pennsylvania säger att presidentvalet är långt ifrån avgjort. Det kan ännu uppstå överraskningar.

– Till exempel att FBI:s återöppnade utredningen kring Demokraternas kandidat Hillary Clintons e-post strax innan valet 2016 spelade en avgörande roll för valets utgång.

Trump vann som bekant över Clinton i valet den gången, trots att hon var förhandsfavorit och ledde i opinionsmätningarna. Clinton fick de facto fler röster än Trump. Hon erhöll 65 853 514 röster medan Trump fick 62 984 828.

Bittner-Gibbs gick med i Demokraterna som 18-åring och har stött partiet i de val som hon röstat i. Hon bor numera tillsammans med sin familj på Åland och är aktiv i Ålands Socialdemokrater.

– Många amerikaner som bor utomlands, särskilt i Norden, och har rösträtt i USA brukar rösta på Demokraterna.

Trots att hon sedan länge inte bor i USA följer hon med landets politik. Inför årets val står Trump inför flera utmaningar, säger hon.

– En av utmaningarna är att många republikaner ogillar honom av olika orsaker. Många moderata republikaner och de som värnar om demokratin ser Trumps beteende som ett allvarligt hot.

Republikanernas presidentkandidat från år 2012, Mitt Romney, och Mike Pence, den senare tidigare vicepresident, är två republikaner som kritiserat Trump. En hörnpelare i kritiken är att Trump inte följer lagen och att han inte arbetar för USA:s bästa. Trump har till exempel inte accepterat sin förlust i presidentvalet mot Biden i valet för fyra år sedan. Trump påstår återkommande att valet var riggat.

Stormningen av den amerikanska kongressbyggnaden Kapitolium i Washington, D.C. i januari år 2021 är ett exempel på hur Trump har äventyrat den amerikanska demokratin.

En annan utmaning för Trump är att få kvinnor att rösta på honom. Han har upprepade gånger uttryckt sig påfallande sexistiskt. Sexistiska och rasistiska uttalanden hotar att avskräcka stora delar av väljarkåren, säger Helwig.

Också von Bonsdorff lyfter fram att Demokraterna försöker få kvinnor, speciellt kvinnor i förorterna, att rösta på Harris i stället för på Trump. Bland annat frågan om abort, som länge varit på agendan i USA, är ett argument varför kvinnorna ska välja Harris.

Bittner-Gibbs säger att USA:s väljare grovt sett kan delas in i tre grupper: stadsbor (som oftast röstar demokratiskt), landsbygdsbor (som oftast röstar republikanskt) och förortsbor (så kallade vågmästarväljare).

– Kvinnor i förorterna har blivit en viktig väljargrupp i många vågmästarstater som Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Dessa delstater är inte klart blåa eller röda utan i stället en blandning av väljare som har större möjligheter att påverkas.

Med blå delstater avses här sådana i vilka majoriteten av väljarna stöder demokraterna, med röda sådana i vilken majoriteten stöder republikanerna.

Men det ska också sägas att Trump har ett starkt grepp över det republikanska partiet. Många partiaktiva vågar inte kritisera honom, vilket Helwig är inne på.

– Det finns bara ett fåtal republikaner som är villiga att öppet stå upp mot Trump, en sådan är till exempel före detta toppolitikern Liz Cheney. Trump har en sådan kontroll över det Republikanska partiet att det i flera fall bevisligen varit skadligt för kritikers politiska karriär att gå emot honom.

Slutspurten inför valet blir minst sagt intressant. Trump har till och med två gånger varit utsatt för mordförsök under presidentvalskampanjen.

Tredje kandidat hoppade av

Tidigare var även en obunden kandidat, juristen och författaren Robert F. Kennedy Jr. uppställd i presidentvalet. Kennedy Jr. är son till den tidigare senatorn Robert F. Kennedy och brorson till den tidigare presidenten John F. Kennedy.

Kennedy utmanade först Biden om nomineringen som Demokraternas presidentkandidat. Men då det väl blev klart att Biden kommer att representera Demokraterna i valet gick Kennedy över till att vara obunden. Han hoppade slutligen av presidentvalsracet i slutet av augusti och gav sitt stöd till Trump.

– Somliga såg honom som en oseriös kandidat. Hans kampanj framstod mest som ett försök att driva sina egna frågor eller bygga sig ett namn, snarare än att försöka vinna presidentposten, säger Bittner-Gibbs.

von Bonsdorff konstaterar att Kennedy Jr.:s stöd var lågt då han hoppade av. Men i början av juli hade han 15 procents understöd i opinionsundersökningarna, skriver Pew Research Center.

Vilka är vicepresidentkandidaterna?

Bittner-Gibbs anser att det var bra att Biden avsade sin kandidatur i presidentvalet. Trump hade då en stark ledning i opinionsmätningarna och läget såg oroväckande ut för Demokraterna.

– Jag anser också att det var bra att Demokraterna så pass enhälligt ställde sig bakom Harris och hennes val av vicepresidentkandidat, Tim Walz. Det skulle vara fantastiskt om USA nu fick sin första kvinnliga president.

Walz har starka band till den organiserade arbetarrörelsen och är en tidigare lärare från Minnesota i Mellanvästern. Han är Minnesotas guvernör sedan år 2019. Bittner-Gibbs beskriver honom som en progressiv politiker.

– Kopplingarna till den organiserade arbetarrörelsen ger honom trovärdighet bland väljare som bryr sig om arbetarnas rättigheter och utbildning, särskilt i delstaterna i det så kallade Rostbältet; särskilt där har frågor av det här slaget en central betydelse när det gäller att mobilisera stöd.

Demokraten Alyssa Bittner-Gibbs från Pennsylvania hoppas Kamala Harris vinner valet. (Foto: John Illman)

Rostbältet är ett område som sträcker sig från nordöstra USA till Mellanvästern. Området kännetecknas av industrier som har ”rostat sönder”. Benämningen syftar vanligtvis på effekterna av avindustrialisering, ekonomisk nedgång, befolkningsminskning och förfall i städerna. Det här kan hänföras till krympande industrisektorer som ståltillverkning, biltillverkning och kolbrytning.

Trump valde å sin sida JD Vance från Ohio till vice presidentkandidat. Han sitter i USA:s senat sedan i fjol.

Utrikespolitiken

Inte minst inom utrikespolitiken kommer det att finnas flera viktiga och aktuella ärenden för den kommande presidenten. Två konflikter som också berör USA är Rysslands anfallskrig i Ukraina och kriget i Mellanöstern mellan dels Israel, dels den terrorstämplade rörelsen Hamas i Gaza, Hizbollah i Libanon och Iran.

I fallet Ukraina är Harris, likt Biden, beredd att fortsätta stöda landet för att det ska kunna nå en seger i kriget mot Ryssland. Harris kommer också att fortsätta samarbeta med EU både gällande Ukraina och andra ärenden.

Trump är däremot inte lika villig att stöda Ukraina. I och för sig önskar han också se ett slut på kriget. I sin politik säger sig Trump alltid sätta USA först. Sitt mantra Make America Great Again (gör USA stort igen), som han skapade inför valet år 2016, har han inte övergett.

I Mellanöstern har Israel sedan länge varit en nära allierad till USA. Harris ses som mer vänligt sinnad mot Palestina än vad Biden, och Trump för den delen, är. Amerikanernas kritik mot Israel riktas främst mot landets premiärminister Benjamin Netanyahu och att hans aggressiva politik medför så stort lidande för den palestinska civilbefolkningen.

von Bonsdorff säger att den yngre generationen i USA i allt högre grad ifrågasätter Israels politik i Mellanöstern. Bland dem finns det allt fler som är mer villiga att stöda Palestina. Bidenadministrationen stöder en tvåstatslösning.

– USA:s stöd till Israel är ändå mycket stabilt. Det gäller både bland Demokraterna och bland Republikanerna.

Inom utrikespolitiken önskar Trump också se att alla medlemsländer i militäralliansen Nato lägger minst två procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Trump har enligt flera medier sagt att Ryssland för hans del fritt kan attackera de länder som inte gör det.

Vilka är vågmästarstaterna?

Förhandsröstningen i presidentvalet har börjat i USA. Bland landets 52 delstater finns, som ovan nämndes, så kallade ”blå delstater”, där Demokraterna är starka, och ”röda delstater” där Republikanerna i sin tur brukar få de flesta röster. Men det finns också flera så kallade vågmästarstater, eller lila stater som de ibland kallas. Det är troligtvis i dessa stater som det slutligen avgörs vem som kommer att vinna presidentvalet.

Alla delstater har olika mängd elektorsröster beroende på sin folkmängd. Kalifornien har flest, 55, medan åtta delstater har endast tre röster: Alaska, Wyoming, Montana, North och South Dakota, Vermont, Delaware, Washington, D.C. och Maine. Texas har näst flest elektorsröster, 38. Allt som allt finns det 538 elektorsröster.

Det amerikanska röstningssystemet skiljer sig mycket från det finländska. I USA får vinnaren i en delstat alla delstatens elektorsröster. I Finland verkställs däremot proportionella val enligt d´Hondts metod.

Generellt sett är Demokraterna starkare i delstaterna längs med landets kuster: Kalifornien, New York, Massachusetts, Hawaii – för att nämna några. Demokraterna är också starka i de större städerna och i annars urbana områden.

– Olika minoriteter, till exempel spansktalande och afroamerikaner brukar oftare rösta på Demokraterna, säger von Bonsdorff.

Republikanerna är i stället starka i södra delen av landet och i Mellanvästern. Det handlar om delstater som Alaska, Utah, Wyoming, North och South Dakota – samt i södern Texas. Republikanerna är starka på landsbygden.

En vågmästardelstat kan beskrivas som en delstat i vilken väljarstödet är jämnt och valresultatet ofta mycket ovisst inför valdagen, och vars elektorer kan komma att vara avgörande för valresultatet. Exempel på vågmästardelstater är Wisconsin och Pennsylvania men också Georgia, Nevada och Arizona.

Forskaren Niklas Helwig säger att det inte finns någon förhandsfavorit i valet. (Foto: Privat)

– Kännetecknande för vågmästarstater är att samhällena i dessa genomgått förändringar – särskilt när gäller det närings- och arbetslivet, säger Niklas Helwig.

Helwig konstaterar att i Mellanvästern har utmaningarna i samband med den industriella omvandlingen särskilt påverkat arbetarnas förhållanden och gjort dem mer benägna att rösta på republikanerna. I de sydvästra delarna av USA har demografiska förändringar och därmed anknutna frågor om invandring medfört att valresultatet blir svårare att förutse. Faktum är att båda partierna konkurrerar om svarta och latinamerikanska väljare.

I det senaste presidentvalet vann Biden i de flesta vågmästarstaterna. För att Harris ska vinna presidentvalet bör Demokraterna också nu få majoriteten i flera vågmästarstater. Det är upp till väljarna – vill de se att Trump återvänder till Vita huset eller väljer amerikanerna landets första kvinnliga president vid valet 5 november?