Nyheter
25.5.2021 08:40 ・ Uppdaterad: 25.5.2021 10:10
Boldt och Lobanovskiy betonade behovet av att få service på modersmålet
Socialdemokratiskt Forums kommunalvalskandidater Hildur Boldt och Arseniy Lobanovskiy diskuterade kommunalpolitik i Helsingfors och Tammerfors på Facebook den 24 maj. Båda kandidaterna lyfte fram behovet av att få service på modersmålet i en flerspråkig verklighet i de största städerna.
Socialdemokratiskt Forum är i princip en helsingforsisk partiavdelning men ställer upp i kommunalvalet 2021 också en kandidat i Tammerfors. SF:s styrelsemedlem Arseniy Lobanovskiy är bosatt där och anslöt sig till SF för att vara med i en FSD-förening. I Helsingfors ställer föreningen upp FSD:s verksamhetsledare Hildur Boldt.
– Mitt mål är att berätta för så många som möjligt att jag är kandidat, berättade Boldt om sin slutspurt. Det är ett tag sedan hon kandiderade senast.
Lobanovskiy har inte kandiderat i tidigare val. Han tror att coronasituationen gynnar unga kandidater som är vana vid sociala medier.
– Jag kandiderar för att jag vill lyfta fram det mångkulturella och mångspråkiga Tammerfors. Det finns 1 200 personer med svenska som modersmål i staden. 8 procent talar andra språk än finska, berättade Lobanovskiy.
– Det är den allra närmaste vardagen som man röstar om, kommenterade Boldt vad valet handlar om.
–Hellre statsskuld än vårdskuld och psykiskt illamående, sade hon som kommentar till att det lyfts krav på nedskärningar.
Både Lobanovskiy och Boldt var överens om att den nuvarande situationen i Finland bäst sköts med investeringar som ger en större utdelning i framtiden än av nedskärningar som hotar att förvärra krisen.
– En stad som fungerar är en stad för alla, sade Lobanovskiy som betonade behovet av jämlik tillgång till service oavsett bakgrund eller modersmål.
Boldt konstaterade att boendesegregation redan är ett existerande fenomen i städer som Helsingfors, Tammerfors och Åbo.
– Det finns områden där invånarna har sämre utbildningsnivå och lägre socioekonomisk ställning men det är inte som i vissa förorter i Sverige där man har större problem, sade Boldt som dock menade att läget i Sverige inte behöver vara så dåligt som det ibland utmålas som.
En viktig skillnad mellan Finland och Sverige är skolorna och på den punkten har Boldt varit nöjd med hur Helsingfors har skött saken.
– Staden har fördelat resurser åt skolorna så att man beaktar alla, sade Boldt som menade att fördelningen av resurser enligt behov har lätt till en jämnare prestationsnivå oberoende av var eleverna bor.
– Vi måste investera i människor för att de skulle må väl, sade Lobanovskiy som poängterade att man inte ska följa 1990-talets recept i dagsläget.
– Vi ska inte upprepa de misstagen, sade Boldt.
Lobanovskiy konstaterade att Tammerfors är den snabbast växande kommunen i Finland.
– Det finns inte tillräckligt många förmånliga bostäder i Tammerfors centrum, vilket är varför många flyttar till grannkommuner men också till förorter där man inte har tillräckligt bra service.
Lobanovskiy talade också varmt för vårdarnas lönehöjningar som en lösning till problemen med äldreomsorgen.
Boldt tog fasta på Lobanovskiys kommentar om att man ska få vård på sitt modersmål.
– Det handlar om vårdkvalitet och patientsäkerhet. Om inte klienten eller patienten förstår de instruktioner man ger, då är det en riskfaktor, konstaterade Boldt.
Enligt Boldt är det varierande hur bra vårdpersonalen kan svenska i Helsingfors.
Både Boldt och Lobanovskiy tog upp att äldre personer med svenska som modersmål kan tappa det finska språket när de blir äldre. Lobanovskiy konstaterade att vårdpersonalen har bättre lön och mindre belastning i Sverige och Norge, vilket förklarar varför många söker sig till grannländerna inom vården.
Ett viktigt tema i diskussionen var boende.
– Hälften i Helsingfors bor ensamma och folk bor i trånga ettor för att de inte har råd med annat, konstaterade Boldt.
– Hyresbostäder i Tammerfors centrum är dyra, sade Lobanovskiy.
Båda kandidaterna vill motverka boendesegregation och arbeta för förmånligare bostäder.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
Mer om ämnet
Opinion
Huvudnyheter
Huvudnyheter
Nyheter