De elräkningar som kommer i januari kommer att vara mycket tuffa att ta för hushåll och företag. Och regeringen verkar inte kunna ta in allvaret i detta. Det senaste är Ebba Busch och hennes nollöfte om inget elprisstöd till norra Sverige och ännu orealiserade löften om elprisstödet till företagen. Från att ha lovat ett snabbt besked om utbetalning har hela frågan nu havererat och skjutits upp till en obestämd framtid.

Listan på regeringens svek och brutna vallöften kan göras lång. Där finns, förutom elprisstödet till företagen, allt från uteblivna sänkningar av bensin och dieselpriser till gentemot i valet utlovade satsningar kraftigt nerbantade anslag till rättsväsendet. Löften som skulle genomföras snabbt har begravts i nya utredningar.

För de många företagare som med tunga elräkningar litat på Ebba Busch och hennes löften om stöd måste det nya beskedet ha kommit som en blixt från klar himmel. I stället för att efter månader av oro kunna börja planera igen och se fram mot en lösning på sitt företags problem med extrema elkostnader har Ebba Busch förvärrat läget. För många har den nya ovissheten slagit sönder både optimism och framtidstro.

Den ursäkt som landets energi- och näringsminister presenterat för löftesbrottet och för att hennes luftiga idé till stödpaket fått skrotas är mest pinsamt. I stället för att erkänna att hon saknat såväl förmåga som kompetens att styra fram ett juridiskt hållbart förslag lägger hon skulden på EU:s regelverk. Det tycks som aldrig ens ha föresvävat henne att hon som energi- och näringsminister borde veta att ett statligt företagsstöd måste ta hänsyn även till de gemensamma europeiska lagarna.

Men Ebba Busch är inte ensam i regeringen med brott mot vidlyftiga vallöften. Från de i valet så tydligt utlovade sänkningarna av priset på diesel och bensin har det blivit mest ett hån mot landets bilister. Av den utlovade sänkningen på 10 kronor litern på diesel och 6.50 på bensin vid pump har det blivit någon 10-öring. För åkerier, jordbrukare, hantverkare och andra i behov av fordon känns sveket i plånboken.

Inte heller de i valet kraftigt uppblåsta löftena om stora satsningar på rättsväsendet och på kampen mot kriminaliteten har förverkligats. Av de nya 20 miljarder som enligt Sverigedemokraterna skulle satsas där har det hittills bara blivit 1,4 miljarder eller cirka 7 procent. Inom såväl polisen som domstolarna, åklagarmyndigheten och kriminalvården väntar man fortfarande inför nyåret 2023 på den i valrörelsen utlovade gigantiska satsningen och ställer hoppet till ett bättre nytt år.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m m

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker