Ämnet var nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet. Nissilä presenterade hurdana förslag Institutet för de inhemska språken har för regeringsprogrammet. Förslagen omfattar en lag om ortnamn och en infrastruktur för permanent uppföljning av den språkliga situationen samt åtgärder som syftar på ett tydligare myndighetsspråk.

– Jag förde fram att det är viktigt att fortsätta genomförandet av nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet, berättar Nissilä.

– I regeringsprogrammet bör man uppmärksamma vår allmänna språkliga situation, dvs. våra nationalspråk och övriga språk, speciellt inhemska minoritetsspråk. Det gäller också att uppmärksamma lagstiftningsmässiga behov, språkbruket i offentliga och digitala tjänster samt frågor som har med ett språkmedvetet samhälle och läskunnighet att göra.

Grundtanken i Språkinstitutets förslag när det gäller regeringsförhandlingarna är att språket är ingen självklarhet. Språket är i kärnan av kulturen, inlärningen och bildningen. Ett gott språk sparar tid och pengar.

– Ett fungerande språk är också en del av försörjningssäkerheten, betonade Nissilä.

– Institutet för de inhemska språken bör se till att ett sådant standardspråk upprätthålls som alla kan förstå. Jag påminde förhandlarna om att man borde förbättra Språkinstitutets funktionsmöjligheter. Om man satsar på ett förståeligt språk kan man också uppnå bestående besparingar.

Enligt Nissilä var andan vid förhandlingsbordet bra och de språkliga ärendena intresserade förhandlarna mycket. I diskussionen efter Nissiläs inledning talades bland annat om läget för det karelska språket och romanispråket.

Gruppen Ett kunnigt Finland har hört många experter. Riksdagsledamot Sari Multala (Samlingspartiet) för ordet i gruppen.