Gästerna för avsnittet är ordförande för Svenska AI Sällskapet (SAIS) Fredrik Heintz och EU-parlamentariker Miapetra Kumpula-Natri.

Kommer AI att ta våra jobb? är den inledande frågan som Heintz får besvara. Förutom för ordförandeskapet i SAIS som bildades redan 1982 är Heintz biträdande professor vid Linköpings universitet och expert på AI-frågor.

– AI används redan idag i ett stort antal jobb. Det är snarare frågan om vilka jobb som inte påverkas, säger Heintz.

Också sådana jobb som transkribering av intervjuer och översättning av texter är bland dem som påverkas. Heintz menar att konsekvensen av att man har AI som verktyg innebär att vi förväntas att öka effektiviteten i våra jobb.

– Jag är inte orolig över att AI skulle ta alla våra jobb utan AI förändrar hur vi jobbar och vad vi gör.

En annan fråga som Heintz får ta ställning till är huruvida AI kan vara farligt.

– All teknologi kan missbrukas. AI är en kraftfull teknologi. Om den missbrukas, så skulle den kunna få stora negativa konsekvenser. Det finns exempel som massövervakning och att omedvetet försöka påverka folk att fatta beslut som de egentligen inte vill fatta, säger Heintz.

Enligt honom är dock riskerna mindre än möjligheterna, trots att teknologin möjliggör att man påverkar med till exempel undermedvetna meddelanden.

Sedan uppstår frågan hur man kan kunna reglera AI. Heintz påpekar att det finns svårigheter som hör ihop med sakens natur.

– Teknikutvecklingen går väldigt fort. Det är ett rörligt mål som man försöker ringa in. AI är ett ganska flytande begrepp. Det är svårt att ringa in exakt vad vi pratar om när vi pratar AI. Det är viktigt att lagstiftningen blir tydlig, så att både de som ska efterleva den och ska tolka den ska förstå och göra samma tolkning.

Fredrik Heintz är expert på AI-frågor. (Foto: Mikael Hansson)

Kumpula-Natri sitter i Europaparlamentet där man arbetar med lagstiftning inom området. Även hon tror att möjligheterna är större än hotbilderna.

– Om man har en produkt, så har vi lagstiftning, kommenterar Kumpula-Natri behovet att reglera marknaden också inom det här området.

Hon nämner manipulering, sociala poängsystem som det kinesiska, hot mot människors hälsa och massövervakning som exempel på bruk av AI som man inte kan acceptera.

Kumpula-Natri påpekar att den som söker till  ett universitet måste få svar av en människa och den som pratar med en chattbot måste vara medveten om att samtalspartnern är en maskin.

Åkers kommenterar att det är där man sätter ramarna för användningen av AI.

Storbjörk funderar på myndigheternas användning av AI och vad som händer med tjänstemannaansvaret.

– Om beredningen till 80 procent har gjorts av en artificiell intelligens, hur mycket ansvar har människan?

Enligt Kumpula-Natri är målsättningen en bättre framtid för människan och därför talar man om human centric (människocentrerad) AI.

Åkers undrar om det är önskvärt att öka produktiviteten till den maximala nivån.

Kumpula-Natri betonar att det är viktigt att professorer och företag tänker på samhället när de utvecklar AI. Som samhällsnyttigt lyfter hon fram energibesparingar som hjälper i kampen mot klimatförändringen. Kumpula-Natri vill också gärna se fler kvinnor inom branschen.

Storbjörk nämner vilka drastiska konsekvenser snabba beslut som man fattar på börsen kan ha och att AI saknar människornas finkänslighet. Dessutom var ett kärnvapenkrig nära 1983 men en sovjetisk officer tvivlade på data i den situationen.

Kumpula-Natri säger att det finns användningar med hög och låg risk. Arbetarskyddet är det viktigaste för henne.

Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri deltog i SDP:s aktivitetsdag i Vasa den 2 oktober 2021. (Foto: Topi Lappalainen)

En sak som väcker diskussion är självkörande bilar.

– Ur människans perspektiv känns det bättre att det var en människa som gjorde felet, när det gäller självkörande bilar, kommenterar Åkers.

– Det kan bero på människan som tänker det, kontrar Kumpula-Natri.

– En myndighet eller ett annat oberoende organ ska känna systemet först innan det når marknaden, betonar Kumpula-Natri när det gäller lanseringen av AI inom nya områden.

Storbjörk tar upp frågan om kreativitet. Om arbetslivet blir för effektivt, när hinner man vara kreativ?

– Personen måste få vara lite lat ibland, funderar Storbjörk med tanke på kreativt tänkande.

– Kreativ kan du vara på fritiden för att ta idéer till jobbet, säger Åkers som en konkret hotbild när man måste vara på jobb i praktiken dygnet runt.

– Perfekta algoritmer finns inte, säger Kumpula-Natri som tror på att människan fortfarande behövs.

Panelisterna är överens om att europeiska värden behövs i regleringen av AI och att EU har en viktig föregångarroll inom lagstiftningen. Kumpula-Natri ser också möjligheter i EU:s samarbete med USA när det gäller att utveckla AI så att man främjar demokratin och har människan i centrum.

– Om vi ska lita på alla andra produkter som kommer till EU-marknaden, varför inte AI-produkter också?, frågar Kumpula-Natri.