– Man talar mycket om kriget nu, säger Åkers och undrar om det finns plats för miljöfrågor i diskussionen inför riksdagsvalet.

– Vi har en klimatförändring på gång och en försämrad biologisk mångfald, konstaterar Storbjörk.

Åkers funderar på den miljövänliga livsstilen. Själv försöker hon gå och cykla och äter mycket vegetariskt, en blandkost som är närproducerad och mycket växtbaserad.

– Man ska kanske se över mängden rött kött, äta i stället riktigt goda kötträtter ibland och sätta kvalitet framför kvantitet, tänker Storbjörk.

Riksdagsledamot Johan Kvarnström. (Foto: Jukka-Pekka Flander)

Gästen för avsnittet är riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP) från Nylands valkrets.

Åkers inleder med att påminna om att många fokuserade på miljöfrågan i riksdagsvalet 2019 och menar att jämfört med det har det fallit lite i skymundan.

Kvarnström påminner om att det har varit olika typer av kriser, vilka har krävt en krishantering som har varit kortsiktig.

– Klimatkrisen behöver långtgående förändringar, påpekar Kvarnström. Han ser ändå att energiprishöjningarna har lett till att den gröna omställningen försnabbas, delvis av säkerhetspolitiska skäl.

– Vi måste blir mer självförsörjande när det gäller el och energi. Målet är att vi ska vara ett klimatneutralt välfärdssamhälle, som är hållbart också ekologiskt, betonar Kvarnström.

År 2035 ska Finland vara klimatneutralt och efter det koldioxidnegativt.

– Vår fina skog som har varit som en ryggrad har hittills varit en kolsänka och nu har den blivit en utsläppskälla, säger Åkers.

– Markanvändningssektorn är en utsläppskälla, men skogen är fortfarande en kolsänka. Vi har inte fått ned utsläppen från marker som inte är skog, till exempel åkermarker. Skogen binder inte heller lika mycket som förut. Avverkningarna har ökat och skogen växer sämre, konstaterar Kvarnström och påminner om klimatuppvärmningens effekter.

– Torrare och varmare somrar har påverkat tallens tillväxt på ett negativt sätt, säger Kvarnström.

Storbjörk undrar om man ska skydda mer skog eller se över hur vi avverkar skog.

– Skogslagen utgår ifrån att skogsbruket ska vara ekologiskt hållbart, konstaterar Kvarnström och påminner om att det har förekommit ett krav om att förbjuda kalhyggen, något han tror att går för långt.

– Om det bara vore så enkelt. Istället behövs det flera verktyg. Mindre kalhyggen är ett sätt, men riksdagens jord- och skogsbruksutskott har avfärdat totalförbudet. Kalhyggen är det enda vettiga i vissa fall, betonar Kvarnström.

Åkers funderar på betydelsen av att återställa träskmarker och höja vattennivån på utdikade områden.

– Det är begränsat hur mycket man kan göra saker på ett rimligt sätt. Vi måste få skogsbiten att bli en större kolsänka, svarar Kvarnström.

– I det stora hela har vi välskötta och ansvarsfulla ägare som bidrar till klimattalkot, säger Storbjörk som menar att coronaviruspandemin påverkade att man avverkade mycket skog på en kort tid. Han menar dessutom att utländska investerares intresse att investera i skog har ökat och de söker en stabil inkomst.

Åkers påminner om vikten av att stärka den biologiska mångfalden.

Kvarnström menar att man ökar kolsänkan med ett aktivt skogsbruk där man hugger och planterar och kan sköta skogen.

– Om varje skog blir som virkesmark är det dåligt för biodiversiteten. Båda behövs och det görs mycket gott, säger Kvarnström.

Åkers undrar om Finland har en möjlighet att fasa ut fossila bränslen.

– Vi är på väg dit i elproduktionen, men vi måste se till hela vår energipalett, säger Kvarnström som påminner om fossildrivna bilar och byggnader som värms med olja. Man ska spara el samtidigt som hela samhället elektrifieras.

– På ett sätt ska det användas mindre el och på ett annat sätt mycket mer el, funderar Kvarnström.

– Vi ska undvika ineffektiv användning av el, konstaterar Åkers.

Kvarnström nämner till exempel att fossilfri stålproduktion behöver mycket el.

– Elbilsstödet har tagits bort, påpekar Åkers och undrar hur man ska få folk att köra mer hållbart.

– Efterfrågan är större än utbudet när det gäller personbilar och då är det inte vettigt att sätta skattepengar på det, kommenterar Kvarnström att eldrivna personbilar inte subventioneras för tillfället, men det är en annan sak med skåpbilar och små lastbilar. Han nämner också betydelsen av etanol och biogas för den gröna omställningen och förhåller sig optimistiskt när det gäller färdplanen för fossilfria transporter. Man siktar på att halvera utsläppen till 2030.

Åkers frågar sedan om rälstrafiken i Finland.

Kvarnström betonar vikten av basledsunderhållet.

– Det har gått i rätt riktning och det är inte så mycket vi behöver bygga ut järnvägsnätet. Det behövs till exempel omkörningsplatser så att det inte blir flaskhalsar och subventionerad närtågstrafik.

– Man kunde värna om de järnvägar man redan har, kommenterar Storbjörk.

Kvarnström påminner om att det finns en reparationsskuld när det gäller existerande järnvägar.

Poddavsnittet avslutas med fem snabba frågor.

1. Berätta om en politisk fråga som du har drivit och fått igenom?

– Det är inte ensam jag har drivit frågor utan som del av ett parti. Vad vi har gjort? säger Kvarnström och nämner utvidgad läroplikt och det avgiftsfria andra stadiet som det viktigaste SDP har fått igenom under hans tid i riksdagen.

2. Vilket parti vill du helst samarbeta med i nästa regering?

– Li Andersson har sagt mycket klokt på sistone.

3. Nämn en viktig sak som nästa regering ska ta tag i.

– Miljö- och klimatfrågor, det gäller att hålla fast vid ambitionen av ett klimatneutralt Finland år 2035.

4. Vad är ditt bästa sätt att slappna av?

– Musik till en kopp kaffe.

5. Sylt eller mandelmassa?

– Mandelmassa, kommer det som svar på den avslutande frågan.