Vårdarkrisen är fortfarande aktuell. Temat har diskuterats tidigare i poddens avsnitt 23. Gästen för avsnitt 32 är Anna Caldén från Nykarleby som kandiderar i riksdagsvalet i Vasa valkrets.

– Vi behöver stärka basservicen vid hälsocentralerna. Då hinner inte problemen bli så stora att jourmottagningarna blir fulla, konstaterar Caldén och betonar vikten av vårdgarantin, att man får icke-brådskande vård inom sju dagar.

Arbetskraftsinvandringen är också något Caldén betonar att behövs.

– Kan man på något sätt lätta på språkkraven i vissa situationer? Här måste man bli mer flexibel.

Caldén påpekar att i Vasa var det ett rekordhögt antal sökanden till nursing vid yrkeshögskolan.

– En stor del flyttar tillbaka till sina hemländer när de är klara och då har vi misslyckats. Att man far över till Sverige i Norge, vad har de som vi inte har här att man vill jobba som vårdare där? Det har också med vårdskulden att göra som vi ska åtgärda, säger Caldén och menar att det inte bara handlar om att lönerna är högre.

Det gäller enligt Caldén att få snabbare tillgång till vård samt att satsa på rehabilitering och förebyggande insatser.

– Det knepiga är att veta att hur mycket man sparar in när man satsar på förebyggande insatser.

Storbjörk påpekar att när det gäller språkkrav, lär sig de flesta språk allra lättast på arbetet.

– Jämförelsen till de andra nordiska länderna, särskilt Sverige och Norge, är jätterelevant att göra, särskilt för oss i Svenskfinland, konstaterar Åkers och nämner att svenska kommuner kan erbjuda otroliga förmåner när de rekryterar vårdare.

– Hur får vi vårdaryrket att bli attraktivt och hur får vi fler att söka? frågar sig Caldén och betonar behovet av att nå till de unga.

Caldén nämner behovet att få passionen tillbaka till vårdaryrket och menar att det är viktigt med högre löner och bättre arbetsvillkor.

Åkers undrar om fyra dagars arbetsvecka kan vara något för vården trots att det nu råder brist på vårdare.

Storbjörk menar att det inte är bara inom andra branscher som man går mot en kortare arbetsvecka.

– Det ligger i framtiden för att förstärka arbetshälsan, säger Caldén och tror att vårdarna kommer att må bättre och orka bättre om de får möjlighet till en kortare arbetsvecka.

– För individen ska vårdavgifterna hållas skäliga. Ingen ska behöva välja mellan mediciner och mat. Den nordiska välfärdsstaten och välfärdsmodellen bygger ju på det att alla ska ha rätt till avgiftsfri vård, konstaterar Caldén och betonar att man inte ska behöva söka sig till den privata sidan om man inte vill. Att satsa på vården stärker finansieringen och välfärden på sikt.

Även om ingenting ersätter fysiska möten, menar Caldén att det går att uppnå större kostnadseffektivitet med hjälp av digitala verktyg. En breddad skattebas är också av vikt för att trygga finansieringen.

– Vad är det som gjorde att vi lyckades så bra på 1970-talet, frågar sig Caldén.

Åkers är rädd för att vården kommer att drabbas hårt om högern vinner i riksdagsvalet.

– Kvartalsekonomitänket fungerar inte inom vården, konstaterar Storbjörk.

– Det finns ingenting så dyrt som marginalisering, psykisk ohälsa, att folk är sjukskrivna och att man inte orkar komma tillbaka till jobbet, säger Caldén.

Riktade åtgärder är enligt Caldén viktiga inom den förebyggande vården.

– Att man söker aktivt i vissa målgrupper som kanske annars inte har så lätt att få vård och också i utsatta områden.

Mödrarådgivningens betydelse är också stor och Caldén påminner om att Finlands insatser på den fronten uppskattas också utomlands.

Caldén lyfter dessutom fram vikten av projekt som förebygger våld i nära relationer och förebygger missbruk.

– Vi sköter våra trottoarer så att folk inte halkar och får benbrott, säger Storbjörk.

– Det har blivit ett ökande problem i Finland att hälsa och inkomst går hand i hand och att livslängd och inkomst går hand i hand, påpekar Åkers.

Caldén menar att ett sätt att jämna ut skillnaderna i hälsa och livslängd är att rikta vårdinsatser på de områden där folk inte har det så lätt. Hon betonar också vikten av att vården ska hållas avgiftsfri. Enligt en äldre studier dör kvinnor med funktionsvariation oftare i kvinnorelaterade sjukdomar än de kvinnor som inte har funktionsvariation.

– Det kan också handla om grupper med invandrarbakgrund och det kan handla om språk att man inte söker sig till hjälpen.

Åkers betonar vikten av nyttiga levnadsvanor och den negativa betydelsen av stress för hälsan.

– Jag var lite rädd för att tredje sektorn skulle försvinna i social- och hälsovårdsreformen, säger Caldén och påminner om att stora delar av tredje sektorn har en stark ideologisk samhällsbyggarbakgrund och att man med låg tröskel kan söka sig till de tjänster tredje sektorn erbjuder.

– Tredje sektorn är ett bra komplement till den offentliga sektorn inom vården och inte något som konkurrerar, betonar Caldén.

– Jättemycket av funktionshinderservicen, jättemycket av skyddshem och sådana, jättemycket rehabiliterande arbete görs bara av tredje sektorn, konstaterar Åkers och betonar den sakkunskap som tredje sektorn besitter.

– Jag tror inte att jag skulle finnas om inte jag skulle ha haft tredje sektorn. All den stöd och service jag har fått för att bli du med min funktionsvariation skulle inte ha funnits, menar Caldén att hon personligen har tredje sektorn mycket att tacka för. Dessutom betonar hon att tredje sektorn gör mycket på svenska.

Även det här poddavsnittet avslutas med fem snabba frågor.

1. Berätta om en politisk fråga som du har drivit och fått igenom?

– Klädbidrag inom småbarnspedagogiken, en motion som vi lämnade in i Nykarleby.

2. Vilket parti vill du helst samarbeta med i nästa regering?

– Vänsterförbundet, SFP och Samlingspartiet.

3. Nämn en viktig sak som nästa regering ska ta tag i.

– Mentala ohälsan hos unga.

4. Vad är ditt bästa sätt att slappna av?

– Musik. Körsången har fått ge vika på grund av mina politiska uppdrag men hoppas att den kommer tillbaka.

5. Sylt eller mandelmassa?

– Mandelmassa.