I början av 2020 drabbades världen av en pandemi med ödesdigra konsekvenser.

Kommer vi framöver att beskriva en vändpunkt med skedet före och efter corona?

Aktuellt dikterar den härjande pandemin ekonomiska och sociala villkor världen över. Det talas ibland om en ”ny normalitet”. Men situationen är i hög grad oönskad och plågar med åtgärder som lockdown, karantäner, avståndsregler eller tvånget att bära en ansiktsmask.

I boken Covid 19: The Great Reset talar det välrenommerade författarparet Klaus Schwab och Thierry Malleret om att vi befinner oss mitt i ett avgörande vägskäl.
Ställer man frågan om vi i en kommande postpandemisk tid får återgå till den
”gamla normaliteten”, är deras svar entydigt och uppges med: ”Never!”

Om författarna

För den bredare publiken är Klaus Schwab en internationell välkänd profil. Den 82-årige tyske nationalekonomen är både grundaren och ordföranden för World Economic Forum som håller regelbundna årsmöten i den schweiziska skidorten Davos.

Hans medialt uppmärksammade bjudningar till debatter, anföranden och bakgrundssamtal brukar regelbundet följas av omkring 2.000 celebriteter. Det rör sig om en elit bestående av politiska ledare, företagare, journalister eller kulturpersonligheter. I särskild fokus för debatterna står världens ekonomiska utveckling samt klimat- eller hälsoaspekter.

Medförfattaren fransmannen Thierry Malleret är ekonom och historiker. Tillsammans med andra utger han nyhetsbrevet Monthly Barometer. I den ansedda publikationen analyseras främst aktuella nationalekonomiska trender som ska ge kompetenta underlag till höguppsatta beslutsfattare inom näringslivet och politiken.

Författarparets ambition är att ge läsarna en sorts riktlinje för att förstå pandemins olika effekter samt att formulera teser om framtidsperspektiv för samhällen.

I bokens introduktion slår de fast att det inte finns någon parallell för det rådande krisläget i modern historia. Beskedet är oroväckande. Men prognosen har även en lugnande sida. Vi utsätts inte för en komplett transformation.

Rubriken ”The Great Reset” bör således inte tolkas som en total nystart. Det som väntas är snarare en acceleration på de förändringarna som redan jäste under en längre tid.

Hastighetens diktatur

Att människor världen över drabbas av pandemier och epedimier är i sig ingen nyhet. Man kan erinra sig om 1300-talets digerdöd eller farsoter som tyfus och kolera på 1800-talet. Även spanska sjukan mellan 1918 och 1920 härjade med våldsam kraft och skördade över femtio miljoner liv.

Schwab och Malleret påpekar att förment moderna företeelser som ”lockdown” eller mönstret att bära mask redan förkom i sjukdomarnas långa kulturhistoria.

Författarna konstaterar vidare att dåtidens ”reset” också öppnade för framsteg i bland annat medicinsk forskning, omvärderingar i hygienen eller förändringar på det sociala och ekonomiska planet.

I våra nutida samhällen bevaras kollektiva minnen främst om våldsamma förödelser i krig samt naturkatastrofer som jordskalv, översvämmningar eller tsunamier.

När coronaviurset startade sin fatala globen-runt-resa från en marknad i den kinesiska miljonstaden Wuhan drabbades de flesta länder utan förvarning och med undermåligt beredskap.

Själva spridningen karakteriserar Schwab/Malleret med nyckelbegrepp som interdependens, komplexitet och inte minst snabbhet. Plötsligt var jordens sju miljarder människor ”hyperconnected” och sitter i en båt istället för 193 nationsskutor, skriver de.

Det är i den fasen, då kunskapen om vad ”exponentiell tillväxt” innebär, överfördes från matematikerna till politiska beslutsfattare och vanliga medborgare.

De flesta virologer och epidemiologer gick sedan ut med varningen om att det nya viruset i värsta fall hotar att överbelasta respektive länders intensivvårds- och sjukhussystem. Andra främjade en debatt om att skapa flockimmunitet.

 
Fast dödsoffren redan idag överskrider tolererbara dimensioner, försöker högljudda och ansvarslösa grupper popularisera olika motsägelsefulla konspirationsteorier. Det hävdas antingen att viruset inte finns eller att läkemedelsindustin med Bill Gates i spetsen styr utvecklingen. På demonstrationer larmas även om annalkandet av en s k coronadiktatur.

Kruxet är dock att ett virus inte är lyhört för obevisade argumenteringar av det slaget.

För det tysk-franska författarparet ligger dramatiken på ett annat plan. De talar om en ”dictatorship of urgency” som regeringarna utsätts för.

I länder med en demokratisk konstitution kräver nödvändiga åtgärder i ett pandemiskt läge en offentlig debatt och en laglig förankring innan t ex en lockdown eller ett reseförbud får verkställas. Processen är långsam och har svårt att hinna ifatt en ohejdad virusutveckling på grund av människornas närkontakt.

Att Kinas (odemokratiska) kontroll- och styrmekanismer i det avseende har en fördel  kan knappast bestridas men de duger ändå inte som en eftersträvansvärd modell.

Nyliberalismens reträtt

”Vilka länder klarade sig bättre?” undrar Klaus Schwab och Thierry Malleret på ett ställe i boken. Svaret är tudelat.

Bättre chanser hade för det första stater med ett fungerande sjukvårds- och socialsystem. Högst på listan rankas i regel de länderna i Europa som tar ansvar för medborgarna genom en skattefinanserad budgetering.

Mest sårbara är däremot starkt individualiserade samhällen som låter marknaden styra tillgången till hälso- och sjukvårdsservicen.

För det andra spårar författarna en fara i kölvattnet på en kontroversiell debatt. Ska ekonomin som helhet värderas högre än den individuella rätten att bevara liv och hälsa? Skiljelinjen ser  Schwab och Malleret främst gå mellan Europa/Asien och USA med den ännu sittande högerpopulisten Donald Trump i spetsen.

Att Förenta staterna och för den delen även Storbritannien räknas till länderna med flertalet coronaoffer, är enligt författarnas kritiska analys ingen tillfällighet.

Antingen saknas ett offentligt hälsovårdssystem eller så är det gravt underfinansierat, fastslår de. Andra välkända minusfaktorer är frånvaron av rättigheter som betalda sjukdagar, a-kassaförmåner eller uppsägningsskydd. Motsvarande brister gynnar även en obromsad virusspridning.

”There is nothing like society!”, löd en gång i tiden Margaret Thatchers ideologiska dogma. Hon fokuserade på den ”fria” marknadens centrala roll och tog avstånd från statens samhällsansvar. Nyliberalismens paroller spred sig och blev till en strukturbildande reformiver. I Förenta staterna främjades thatcherism främst under Ronald Reagans era som president i Vita huset.

Klaus Schwabs och Thierry Mallerets alster genomsyras av tesen om att den aktuella pandemin kommer att sätta tydliga stoppskyltar mot marknadsliberalismens framfart. 

Författarna framhäver flera skäl för att en ny epok står i startgropen. Bland annat utgår de ifrån att den globala situationen präglas av en trefaldig kris.

Elementära problem utgörs av en växande klyfta mellan rika och fattiga i världen, dramatiken i klimatförändringarna samt kampen mot spridningn av covid-19.

Inför dessa ödesdigra utmaningar yrkar Klaus Schwab i en intervju med den tyska webbtidningen Zeit Online på inget mindre än ett nytt ekonomiskt system.

Väsentliga sturkturelement bör enlig honom vara principer som tålighet, social inklusivitet samt hållbarhet.

Han bejakar frågan om coronapandemin kan utgöra den avgörande dödsstöten mot nyliberalism i tolkningen av en oreglerad och ohämmad kapitalism.

Schwabs idéer präglas dock inte av några gammaldags samhällsomstöttande tankar. Hans ambition är att ge impulser för förbättringar av systemet. Fast försummas den reformprocessen så varnar Schwab för att förändringarna ändå kan bana sin väg genom våldsamma konflikter och oroligheter.

En ny tidsanda behöver tydligen mera samhällsansvar och kontroll istället för fortsatt marknadsIiberalism. I sin bok använder författarparet termen ”big government” vilket innebär utvidgade statliga regleringsmöjligheter samt ökade monetära svängrum för att skapa mera social trygghet.

Det nödvändiga omfördelningskravet exemplifieras med den etiska orimligheten att en hedgefondmanagers samhällsnytta står i bjärt kontrast till en sjuksköterskas insatser utan att det återspeglas i avlöningen.

Globaliseringen kan försvagas

På det mikorekonomiska planet kommer delar av de omstruktureringar som föddes fram under den innevarande krisen att stanna för gott.

Goda överlevnadschanser har enligt författnarnas analys i synnerhet det digitaliserade distansarbetet på ”homeoffice”. För många företagen innebär det t ex minskade kostnader för dyra kontorsytor. Liknande reaktioner gäller för resor och sammankomster. Kreativa datorförtag erbjuder redan nu effektivare, billigare och till och med klimatsmartare lösningar.

”The Great Reset” i tolkningen av en omdaning kan dessutom påverka en globalisering så som den växte fram under de senaste decennierna.

Covid-19-krisen påskyndade insikten om att främst storföretagens beroende av långvägar ”supply-chains” medför en ökad sårbarhet för den egna produktionen.

Schwab och Malleret ser inga radikala förändringar, men utgår ifrån att den  internationella handeln minskar när en del av leveranskedjorna kortas.

Den tidigare gällande ”just-in-time” principen får ett komplement i form av ”just-in-place” som i vissa fall medför att produktionen kallas hem.

Den företagsekonomiska aspekten har dessutom hälso- och socialpolitiska dimensioner. Författarna pekar då främst på det ohållbara läget att Europa till stor del är beroende på asiatiska läkemedelsleveranser.

Trendanalysen med tesen om en krympande globalisering får däremot inte missförstås som allmän återgång till nationalstatliga lösningar.

Tvärtom, Schwab och Malleret är övertygade om att covid-19-krisen är ett bevis på nödvändigheten av ett brett multinationellt samarbete samt starka och fungerande internationella organisationer som WHO och FN.

Ett virus bryr sig inte om gränsdragningar och på så sett kritiseras även Storbritaninens konservativ-populistiska Brexit-beslut som ett misstag.

I ett liknande avseende är coronapandemin och den rådande klimatkrisen besläktade med varandra. Nationella recept fungerar inte.

Skillnaden är dock att covid-19 förhoppningsvis kan botas med ett vaccin medan den globala uppvärmningen fortsätter. Klaus Schwab och Thierry Malleret ger ändå uttryck för en optimism om att ett växande medvetande kommer väcka samordnade energier för livsviktiga framtidsåtgärder kopplade till klimatet.

Recension: Klaus Schwab & Thierry Malleret, Covid-19: The Great Reset (2020); World Economic Forum; 280 s.