Vad som gör Figurant tragisk att handlingen kretsar kring säkerhetstjänstens agent Bronek Budny, vars uppdrag är att förfölja en populär biskop vid namn Karol Wojtyła. Det är kommunistspionens perspektiv som är det förhärskande i filmen. Om namnet Wojtyła låter bekant, handlar filmen om mannen som senare blev påve och fick heta Johannes Paulus II. Men handlingen kretsar inte kring den blivande påven utan kring säkerhetstjänstens agent som försöker komma åt biskopen genom att använda olika utpressningsmedel mot en yngre präst i Wojtyłas krets.

Huvudrollen som Bronek spelas av Mateusz Więcławek. Det är ingen lätt roll att spela. Föreställ er en James Bond-film där den mest centrala rollen är ingen hjälte och inte heller någon stor huvudskurk, utan en av hantlangarna på den onda sidan. Figurant är förstås något helt annat än en James Bond-film, men filmen är en agentfilm som utspelar sig på 1960-talet. Regissören Gliński är mycket noga med att skapa en tidstypisk atmosfär med olika knep. Att filmen är nästan helt och hållet svartvit är ett sätt att skapa en känsla av en svunnen epok. Lösningen understryker på sitt sätt tristessen och gråheten i 1960-talets Polen. Livet är förstås speciellt trist och svartvitt för den vars huvuduppgift i livet är att spionera på andra som ett kugghjul i diktaturens maskineri.

Varför söker en ung man målmedvetet framgång genom att ansluta sig till säkerhetstjänsten? Det har förstås många gjort i diktaturländer där ett sådant yrkesval för med sig en hel del fördelar, bland dem en ung Vladimir Putin. Bronek har studerat historia och hoppat av studierna med motiveringen att han vill skapa historia snarare än studera. Att bli spion är som att ingå en pakt med djävulen. Bronek blir av med sin mänsklighet och börjar spela ett sadistiskt spel med andra människors liv. Han har också ett kärleksliv men det blir inte lätt att bilda familj med Marta som spelas av Marianna Zydek. Bronek måste ljuga om vad han jobbar med och hans brud har helt andra politiska och religiösa preferenser än vad han har.

Lyckas Więcławek i att spela huvudrollen som kommunistspion på ett trovärdigt sätt? På ett eller annat sätt lyckas han visa vilken inre kamp som ingår i valet av en själlös tillvaro som dessutom omöjliggör meningsfulla relationer till andra människor. Hans rollprestation är den svåraste i filmen och kanske inte den allra starkaste, men tillräckligt bra för att göra den motbjudande spiongestalten intressant. De övriga spionerna är statister utan större djup. En rätt ensidig rollprestation levereras bland annat av Zbigniew Stryj som spelar överste i säkerhetstjänsten.

Mateusz Więcławek och Marianna Zydek som det olyckliga äkta paret i Figurant. Det är inte lätt att vara gift med en kommunistagent som ljuger om precis allt. (Foto: Telewizja Polska)

Marianna Zydek gör den starkaste rollprestationen i filmen som Broneks hustru Marta som drabbas av mentala problem. Hon rör sig i konstnärskretsar, förälskar sig i en charmig ung man som är en konstnärligt skicklig fotograf men som visar sig vara en rätt monstruös spion. Det får hon dock inte veta innan hon har tackat ja till hans frieri. En annan stark skådespelarprestation står Adrian Brząkała för som intellektuell ung präst som utsätts för de mest djävulska intrigerna från säkerhetstjänstens sida. Han lyckas utstråla känslosam skörhet i rollen som en präst som inte är skapad att stå emot diktaturens benhårda förtrycksmekanismer.

Var det på riktigt på 1960-talet i Polen sådant som Figurant låter förstå? Åtminstone håller filmen samma linje som polska historiska filmer om kommunisttiden brukar göra. Att filmen är svartvit innebär i dagsläget att den är konstnärligt rätt ambitiös. Andrzej Gołda som har skrivit manus till Figurant är i likhet med regissören en mycket erfaren veteran av den polska filmbranschen. Det ligger mycket sådant i manuset som skapar en thrilleraktig stämning för filmen. När det gäller erfarenhet har ingen annan i filmteamet en sådan erfarenhet som kompositören Zygmunt Konieczny som har dragit sitt strå i stacken för att skapa en autentisk 1960-talsatmosfär. Det kan han mer än väl, eftersom han har varit med om att komponera filmmusik redan på 1960-talet. Lika lång erfarenhet har inte filmfotografen Adam Bajerski men med över 30 års erfarenhet gör även han en mycket stark insats.

Det polska ordet figurant betyder ordagrant galjonsfigur. I säkerhetstjänstens jargong syftades med det helt enkelt personen som operationen kretsade omkring, i detta fall Wojtyła. Därför har filmen fått som finsk titel Varjostettu som också syftar på den blivande påven. Den engelska titeln Strawman är inte lika lätt att tyda, speciellt om man inte har koll på hur ordet används i spionsammanhang. Det kan betyda en person utan integritet och då skulle det syfta på säkerhetstjänstens agent. I vissa sammanhang kan det betyda bulvan och då kunde man tänka sig att i säkerhetstjänstens fantasier var Wojtyła en person som man hoppades att med sin lyskraft skulle destabilisera kyrkan, eftersom de tänkte att han skulle vara så hatad och avundad av de övriga prästerna att han skulle fungera som en trojansk häst. Sedan ligger förstås också det nära till hands att den engelskspråkiga titeln verkligen betyder halmgubbe i den meningen att säkerhetstjänsten rutinmässigt fabricerade bevis och kom med ogrundade argument när man ville omintetgöra den kommunistiska statens fiender.

Figurant visas i Finland i samband med de polska filmveckorna. I Helsingfors visades den 10.10 på filmstiftelsens biograf Kino K13 på Skatudden. I Uleåborg visas den 20.10 på Studio och i Tammerfors 21.10 på Art House Cinema Niagara.

***

Filmrecension: Strawman (Figurant, 2023)

Regi: Robert Gliński
Manus: Andrzej Gołda
Fotograf: Adam Bajerski
Musik: Zygmunt Konieczny
Producenter: Zbigniew Domagalski, Włodzimierz Niderhaus
Skådespelare: Marianna Zydek, Mateusz Więcławek, Zuzanna Lit, Zbigniew Stryj, Adrian Brząkała
Genre: Historiskt drama
Speltid: 112 min

Åldersgräns: 16 år