Kultur

Sommarboken 2023 del 4 – Anna Moring lyssnar på ljudböcker samt läser filosofi och regeringsprogrammet

Topi Lappalainen
Partisekreterare Anna Moring fotograferad på sin arbetsplats, De Grönas partikansli.

ABL fortsätter serien där de intervjuade får berätta om sin sommarläsning. Del 1 handlade om böcker av Jan Guillou, del 2 om finskspråkig skönlitteratur och del 3 om historisk fiktion med verklighetsförankring. Den fjärde delen handlar om ljudböcker, filosofi och det nya regeringsprogrammet av regeringen Orpo.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Anna Moring är partisekreterare för De Gröna. Både tryckta böcker och ljudböcker är en viktig del av hennes liv året om, också när det är sommartider.

– Jag läser mycket, jag läser gärna, läg läser många olika slags böcker, jag är väldigt nyfiken på alla sorters information, alla tankar, alla nya världar, men också vad som händer inom litteraturen och kulturfältet.

Till sin utbildning är Moring filosofie doktor i genusforskning men hade litteraturvetenskap som huvudämne när hon tog kandidatexamen vid Åbo universitet. Avhandlingen pro gradu skrev hon i samband med magisterprogrammet i kvinnoforskning vid Helsingfors universitet, där hon också doktorerade.

– Jag är faktiskt den första magistern i kvinnoforskning i Finland.

Det påverkar förhållningssättet till litteratur och böcker att Moring har inlett den akademiska banan i litteraturvetenskapens tecken. Men det nya jobbet som partisekreterare är tidskrävande och sätter sin prägel på vad man hinner att läsa och när och hur man konsumerar böcker.

– Min sommarläsning består ganska mycket av grön politik och regeringsprogrammet, nu när jag har mycket jobb. Men när det gäller böcker, en grej som är ny i mitt sätt att läsa och i ett större sammanhang, är ljudböckerna. På sistone har jag märkt att jag har en lägre tröskel när det gäller att välja en ljudbok.

Moring lyssnar på ljudböcker när hon cyklar till jobbet, går ut på promenad, jobbar på trädgårdsspalten eller när hon joggar.

– Jag joggar mycket systematiskt och det betyder att jag har tre, fyra timmar per vecka bara för ljudböcker.

En stor del av Morings konsumtion av böcker består alltså av ljudböcker, av helt naturliga skäl. När det gäller tryckta böcker och sommarläsning, är filosofi och regeringsprogrammet viktiga.

– Böcker som jag lyssnar på kan vara lite lättare. Populismin anatomia av Matti Mörttinen och Yannick Lahti var väldigt bra. Sedan har jag lyssnat på essäsamlingar, Silvia Hosseini till exempel.

Bland de aktuella ljudböckerna nämner Moring också romanen Erokeskusteluja av Tatiana Elf som är en kurskamrat från universitetet. Hon lyssnar också på populismkritik från Sverige. När det gäller tryckta böcker vill hon på riktigt gå på djupet.

I Morings läsning av tryckta böcker har den klassiska romanserien På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust spelat en viktig roll under senare år, i finsk översättning som Kadonnutta aikaa etsimässä. Den serien blev hon färdig med förra hösten och hon deltog i en Proust-läsecirkel.

– Sedan har jag också en läsecirkel inom filosofi. Vi har läst Derrida, Butler och Foucault. Emellanåt läser vi antirasistiska texter, till exempel Roxane Gay och vi har också läst How to be an Antiracist av Ibram X. Kendi.

Totalitarismens ursprung av Hannah Arendt, som Moring läste på engelska som The Origins of Totalitarianism, gjorde ett stort intryck.

– Den boken resonerade och handlar om sådant som finns väldigt mycket i tiden nu också. Jag fick en god grund att förstå de fenomen som vi har i samhället nu, varifrån de kommer och hurdana mekanismer man måste hålla ett öga på för att se vart vi är på väg. Jag tittar på Ryssland som ett exempel, men också den stigande populistiska högerrörelsen i Finland och överallt i Europa och USA också. Det handlar om sådana tendenser som Arendt hade ett öga på redan på 1950-talet. Det handlar inte om isolerade fenomen utan rörelser som har rötter långt in i historien.

Till sommaren tänker Moring skaffa romanen Detransition, Baby av Torrey Peters för att få lite queerläsning också.

Beläsenheten är något som Moring uppfattar att är entydigt till gagn i uppdraget som partisekreterare.

– Som partisekreterare måste man ha koll på politikens vardag men man behöver också tid och förmåga att hålla koll på de fenomen som händer i samhället och ha en uppfattning om deras historiska och filosofiska rötter, hur saker har att göra med varandra och hurdana rötter de politiska fenomen har som stiger i dagens samhälle.

Moring menar att det gäller att förstå både tankeströmningar och politiska strömningar på en djupare nivå.

– All filosofisk läsning gynnar i arbetet, men också att hålla koll på essäistiken. En av de mest intressanta samhällsanalytiska diskussionerna förs inom essäistiken och där finns väldigt mycket som man tar tag i. Essän är en form där man kan säga ganska mycket utan att man behöver göra en vetenskaplig analys. Man kan ta tag i sådana fenomen som inte är väldigt utforskade utan man kan tänka om olika saker.

Ur det yrkesmässiga perspektivet uppskattar Moring faktabaserad essäistik som har ett friare utrymme att leka med olika tankegångar än den vetenskapliga litteraturen.

– Essäer funkar superbra som ljudböcker. När man har en essäbok som författaren själv läser, får man det bästa ur det. Man får en inblick i hurdana teman som finns i det här samhället just nu. Jag är väldigt glad över att vi har en levande essägenre i Finland.

Läsningen av regeringsprogrammet har sedan en direkt koppling till Morings arbete.

– Regeringsprogrammet publicerades en vecka efter att jag hade börjat i det här jobbet. Vi gick igenom det genast på väldigt många nivåer. Under sommaren har jag en samling post-it-lappar och regeringsprogrammet som en utprintad lunta. Jag tänker ligga i hängmattan och läsa med en grön markeringspenna och kolla mycket noga vad de lovar och vad ekonomidelen i slutet säger om vad de kommer att åstadkomma och vart de kommer att sätta pengarna.

Moring ser en stor diskrepans i vad som sägs i regeringsprogrammet och vart pengarna går.

– Texten kan ju lova vad som helst men det som avgör är euron, säger Moring och tar utbildningspolitiken som ett exempel. Fler utbildningsplatser vid universiteten men inga mer resurser kan leda till sämre kvalitet på utbildningen.

Ett annat exempel är satsningar på grundskolan kombinerat med nedskärningar i kommunernas statsandelar.

– Det betyder i praktiken att man skär ner på allt annat och tvingar kommunerna att satsa på grundskolan som är väldigt värdefull, men kommunerna gör väldigt mycket annat värdefullt också som de behöver de här pengarna för.

Regeringsprogrammet upplever Moring som motstridigt och dess bristande konsekvens kommer hon definitivt att reflektera över i hängmattan under sommaren.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE