För tillfället intresserar socialdemokratins ideologiska rötter och därför läser han Karl Liebknechts Militarismi ja antimilitarismi. Det är en översättning av det tyska originalet från 1907. Med riksdagsval på inkommande, först i Sverige i september och sedan i april 2023 här i Finland, är Lobanovskiy också intresserad av att lära sig om kampanjarbete och strategier för lyckade valkampanjer. För att möta detta intresse har han valt boken Suburban Socialism (or Barbarism), skriven av författaren och aktivisten Oly Durose.

‒ Jag läser rätt så mycket året runt, men det bästa tillfället att läsa är förstås när man är på en resa. På sommaren finns det fler möjligheter för det här. Jag brukar alltid ta med mig en eller två böcker och då läser jag dem mycket intensivt under resan.

För Lobanovskiy är sommarläsningen en stund för avkoppling men också ett tillfälle att fördjupa sina kunskaper.

‒ På sommaren ska man kunna slappna av. Det lönar sig att fokusera på sådant som inte direkt hör ihop med det som händer idag men som samtidigt ger hopp och bygger förståelse om det nutida samhällslivet.

‒ Det är också ett tillfälle att utbilda sig om saker som man vill veta mer om, som man känner att man inte har tillräckligt med information och kunnande om.

Karl Liebknecht – Militarismi ja antimilitarismi

Karl Liebknecht blev känd som den enda socialdemokraten som motsatte sig finansieringen av kriget när Tyskland ingick i första världskriget.

Liebknecht var son till Wilhelm Liebknecht; en av grundarna till tysklands socialdemokratiska parti, SPD och en god vän till Karl Marx. Karl Liebknecht uteslöts ur SPD och fängslades för sin opposition mot kriget. Liebknecht kom senare att leda det blodiga Spartakistupproret tillsammans med Rosa Luxemburg.

Boken är en översättning som gjordes för det nuvarande socialdemokratiska ungdomsförbundets företrädare år 1910.

Boken är ursprungligen skriven på tyska och utgör en samling tal som Karl Liebknecht höll för olika socialdemokratiska och arbetarklassliga grupper vid olika tillfällen under tidigt 1900-tal.

‒ Boken handlar om militarism och antimilitarism och utgör en analys grundad i marxistisk teori. Liebknechts analys är grundad i en förståelse för historia och den imperialistiska politik som präglade tidigt 1900-tal.

‒ Det är samtidigt en analys över hur kolonialism och rasism är anknutet till kapitalism som system och om militarismen som ett redskap för kapitalismen att sprida sig i världen.

Oly Durose – Suburban Socialism (or Barbarism)

Suburban Socialism (or Barbarism) handlar om kampanjarbete i förorterna och om hur man som kandidat eller medarbetare i någon annans kampanj kan identifiera just de väljare som det är mest lönsamt att försöka nå ut till.

‒ Om man går till förorterna, till exempel den jag bor i, så kan man se att det finns olika delar av området. Det finns delar där skuldsatta som jag bor, med radhus och lite äldre egnahemshus och så finns det ett område där det finns enorma hus som kostar flera hundra tusen euro eller en miljon.

‒ När vi pratar om förorter så behöver vi inte sikta på att nå väljare från den sistnämnda delen av förorten. Vi måste fokusera våra resurser för att nå ut till de invånare som skulle gynnas starkt av socialdemokratiska lösningar.

Författaren Oly Durose är en socialist som kandiderade för brittiska Labour i parlamentsvalet 2019. Durose gjorde kampanj i ett djupblått Tory-distrikt med förmögna väljare. Han hoppades att nå ut till de mindre förmögna och högt skuldsatta väljare som inte brukade rösta i val.

‒ Varför pratar man om just förorten, jo för att nuförtiden bor vanliga arbetarklassliga väljare i förorten, för det är för dyrt att bo i stadens centrum. Arbetarklassen tvingas hela tiden flytta längre och längre utåt i förorterna.

Klassanalys – då och nu

Böckerna delar en socialistisk värdegrund och båda böckerna är starkt grundade i klassanalys.

‒ Det som skiljer dem åt är förstås kontexten. Suburban Socialism (or Barbarism) handlar om förorten i Storbritannien och vad man kan göra för att vinna val med arbetarklassliga röster från förorten.

‒ Tonvikten i Karl Liebknechts bok är helt annat. Där tittar man på utrikespolitiska förhållanden mellan olika länder och de interna klassutvecklingar som leder till att de inträffar och formas.

Lobanovskiy anser att man kan hitta kopplingar mellan Liebknechts samhällsanalyser från tidigt 1900-tal och samhället som det ser ut idag.

‒ Det visar sig att hans analys, om den skulle appliceras i nutidens politik och kapitalism, fortfarande kan vara mycket slagkraftig och ackurat.

Enligt Lobanovskiy kan Liebknechts analyser hjälpa oss att förstå vad som händer i världen just nu. Till exempel varför kriget i Ukraina startades och hur man kunde hitta lösningar till det som sker idag.

‒ Genom att få reda på Liebknechts syn på kapitalistiskt förtryck, kapprustning och krigföring kan vi ta itu med nutidens avspeglingar av exakt samma fenomen på ett sätt som gynnar vanligt folk och arbetarklassen i Finland och övriga världen.

‒ Krig har aldrig varit till nytta för vanliga människor. Det är vanliga människors barn som skickas ut till krig för att dö och det är vanliga människor som dör när bomberna faller. Det är just det här som vi ser nu hända i Ukraina och många andra länder i världen.

Förortssocialism

Lobanovskiy känner igen sig i den väljarbas som Durose beskriver i Suburban Socialism (or Barbarism). Han bor själv i en förort i Tammerfors.

‒ Jag bor i radhus och lever en medelklasslig livsstil. Samtidigt är jag inte rik. Jag har ett bostadslån att betala av, precis som de flesta andra människor som bor i förorten.

Lobanovskiy anser att han kan ta lärdom av de kampanjstrategier som presenteras i boken.

‒ Man brukar tänka om det medelklassliga livet och den medelklassliga livsstilen som starkt relaterat till trygghet, men det är allt annat än trygghet. Det är en illusion av trygghet och det måste vi förstå som socialdemokrater som försöker vinna valet med röster från dem som bor i förorten.

Lobanovskiy betonar att det som en medelklasslig väljare söker är just trygghet. Han vill erbjuda alternativa lösningar till skattesänkningar och nedskärningspolitik.

‒ Vi måste erbjuda ett annat alternativ som är grundat i vår ideologi. Samtidigt måste vi ha en förståelse om det som händer i förorterna. Folk måste få veta att det finns en utväg ur den här situationen för dem. Vi måste visa att vi har en plan för framtiden och för hur vi kan minska på skuldsättningen men samtidigt erbjuda starka offentliga tjänster som utgör ett starkt trygghetsnätverk.

‒ Medborgarna behöver få känna att fastän de hamnar i en situation där de inte klarar av att betala av sina skulder och inte längre kan leva samma bekväma livsstil, så blir konsekvenserna inte allt för stora. I en välfärdsstat ska man ändå kunna leva ett lyckligt liv.