Saara Kuoppala är organisationsplanerare för SDP:s Helsingforsdistrikt och teologie magister.

– Jag väljer min sommarläsning ganska fritt men märker sedan att jag har en viss fas på gång, säger Kuoppala när hon funderar på vad som är gemensamt för de böcker hon just har läst eller håller på med att läsa.

För tillfället läser hon en feministisk klassiker, Sister Outsider av Audre Lorde, i finsk översättning av Kaijamari Sivill.

– Den här boken köpte jag på bokmässan förra året. Texterna är från 1980-talet men de känns fortfarande aktuella. Man kunde tänka sig att boken representerar intersektionell feminism trots att texterna är från tiden innan man talade om själva begreppet.

Kuoppala noterar det mångfaldiga minoritetsperspektivet av Lorde som svart lesbisk feminist som dessutom skriver ur ett starkt klassperspektiv.

– Svarta kvinnor har inte samma ställning som vita kvinnor. Utgångsläget är ett annat än när vita kvinnor talar om feminism. Svarta kvinnor måste kämpa på sådana arenor som vita kvinnor inte ens är medvetna om.

Kuoppala påpekar att Lordes texter handlar också om annat än frågor som berör kön och ras. Även det vilken inkomstklass man hör till påverkar det feministiska perspektivet.

– Det handlar om att möta alla de utmaningar en vit kvinna möter men sedan också alla de andra dimensionerna som kommer till.

En detalj som inte känns helt tidsenlig är Lordes skildring av att resa till Sovjetunionen. Hon beundrar allas tillgång till sjukvård och presenterar Sovjetunionen i positiv dager.

– När det gäller en sådan här organiserad resa kan man fråga sig hur mycket som är kuliss eller performans och hur mycket Lorde egentligen har sett av det riktiga Sovjetunionen?

Efter att Kuoppala har kommit till partikansliet från universitetet, har hon inte läst så mycket sakprosa. När det gäller feministiska texter, hade hon läst en del sådana tack vare den egna forskningen kring flickornas mognadsriter i Namibia.

– Lorde lyfter fram kvinnofigurer i olika afrikanska kulturer. Den feministiska litteraturen hade fokuserat ganska starkt på det västerländska synsättet.

Kuoppala ser både likheter och skillnader mellan Lordes Sister Outsider och memoarboken Åren av 2022 års Nobelpristagare i litteratur Annie Ernaux som hon nyligen läste i finsk översättning av Lotta Toivanen. På finska heter boken Vuodet.

Lorde har ett väldigt mångsidigt perspektiv på saker, medan Ernaux skildrar det franska samhället och hur mycket det förändras under en människas livstid. Kvinnoperspektivet är något som förenar Lorde och Ernaux och också det starka klassperspektivet, enligt Kuoppala.

– Ernaux skriver i vi-form, hur vi som kollektiv upplevde förändringarna.

Kuoppala uppskattar särskilt skildringen av arbetarklassen och hur man har kommit fram till dagens samhälle.

– Det är intressant att läsa om hur samhället förändras.

Klass och särskilt arbetarklass är något som Kuoppala funderar rätt mycket på just nu. Hon hade läst några böcker av Édouard Louis och tyckt att Louis skildrar arbetarklass i för hög grad som något som man ska komma bort från.

– Jag skulle gärna läsa en sådan klasskildring där man inte behöver göra den där klassresan.

Kuoppalas man har rekommenderat Pölyllä on kasvot av Jyri Vartiainen och där kan hon under sommarlovet läsa en till skildring av arbetarklassen.

I början av sommaren har hon läst romanen Stalker-vuodet av Olli Jalonen där huvudpersonen får ett uppdrag som angivare i 1970-talets Finland.

– Romanen är mycket välskriven och lättläst.

Kuoppala har också planer på att läsa en bok av Agatha Christie som hon har skrivit under pseudonymen Mary Westmacott. Christie tänker hon att ska vara lättare att läsa än Lorde som hon läser nu.

– Jag har en viss rytm med böcker. Jag läser först en allvarstyngd bok som är viktig för mig själv och sedan måste jag ha något lättläst, typ en deckare för att nollställa mig. Sedan tar jag igen en tyngre bok, beskriver Kuoppala sommarens läsrytm.