Internationellt

Talibanerna tenderar att skapa en mörk framtid för Afghanistan

Foto: Privat
Klas Bjurström är rådgivare vid Svenska Afghanistankommittén. Enligt honom stöder kommittén afghanska flickors skolgång. "Talibanerna struntar i flickors skolgång. Svenska Afghanistankommittén erbjuder flickor i Afghanistan utbildning, särskilt på landsbygden."

Det är mer än ett år sedan den extrema islamistiska rörelsen talibanerna åter tog över makten i Afghanistan. Talibanerna är inte lika grymma härskare som under 1990-talet, då brutala avrättningar och piskrapp utfördes på befolkningen. Men det rapporteras om kroppsstraff på bredare front numera. Läget i Afghanistan är minst sagt spänt, särskilt när det gäller ekonomin.

John Illman

Arbetarbladet

 

 

Arbetarbladet ringer upp Klas Bjurström, rådgivare vid Svenska Afghanistankommittén. Bjurström har besökt Afghanistan med jämna mellanrum under 20 års tid, med undantag för de senaste åren då coronapandemin härjat. Han säger att det är två stora förändringar som har skett i landet sedan talibanernas maktövertagande.

– De talibaner som är vid makten nu har samma isolationiska politik som de under 1900-talet. De för fortsättningsvis en sträng islamistisk politik. Men de är inte lika grymma i sitt maktutövande som under den tidigare regeringsperioden. Brutala avrättningar av motståndare, tvingande av befolkningen att delta i religiösa sammanträden i moskéer och piskrapp är hittills färre än tidigare.

Bjurström tillägger att vid talibanernas maktövertagande målades det upp en bild av talibanerna som gav ett sken att de skulle vara mer liberala än tidigare. Det här stämmer inte. Han säger att talibanerna fortfarande inte bryr sig om exempelvis kvinnors och flickors rättigheter.

– Det finns en moralpolis som ser till så att afghanska flickor och kvinnor klär sig “på rätt sätt”, det vill säga täcker över hela kroppen med undantag för ögonen. Utbildningsmöjligheterna för flickor är en annan faktor som talibanerna struntar i.

Svenska Afghanistankommittén stöder å sin sida afghanska flickors skolgång, särskilt på landsbygden. Kommittén arbetar även med bland annat hälsovård.

Ahmad Shaker Shangi är en afghansk journalist. Han säger att talibanerna har skapat ett skräckvälde. “Afghanistans befolkning lever som fångar i sitt eget land.” (Foto: Privat)

Flickors utbildning är även något som den afghanska journalisten Ahmad Shaker Shangi lyfter upp. Enligt honom beslöt talibanerna då de kom till makten förra året att flickor inte får gå i skolan efter sjätte klass.

– De separerade även klasserna så att pojkar och flickor inte fick gå i samma klass, säger han.

Shaker Shangi har arbetat som nyhetspresentatör, reporter och nyhetschef i olika audiovisuella medier och onlinetidningar i tio år. Han säger att efter att talibanerna tog kontroll över Afghanistan försvann yttrandefriheten i landet.

– Det här var något som man hade byggt upp de senaste tjugo åren. Nu är det här arbetet förstört. Talibanerna har arresterat, torterat och i vissa fall även dödat journalister så gott som dagligen, säger Shaker Shangi.

Han tillägger att minsta kritik mot regimen eller deras tjänstemän bör enligt talibanerna undvikas. Den ansvariga journalisten och chefredaktören för tidningen eller programmet som publicerar kritiken arresteras av regimen om kritiken når dem.

– Det här är ett exempel på talibanernas censur och kontroll över media. Journalister kan inte förbereda undersökande, kritiska och anti-talibanska rapporter eller reportage.

Ekonomin urusel

En annan förändring som skett sedan talibanerna kom till makten förra sommaren är ekonomin. Bjurström säger att den afghanska ekonomin är körd i botten.

– Den internationellt erkända afghanska regeringen som styrde innan talibanerna finansierades nästan helt av USA och västvärlden. Numera vill varken USA eller andra länder sända pengar till Afghanistan i risk för att de kommer i händerna på talibanerna. Omvärlden har fryst sitt bistånd.

Afghanistan är även hårt sanktionerat efter talibanernas återkomst till makten. Landet är också utanför det internationella banksystemet.

Då det gäller arbetstillfällen fick många afghaner tidigare arbete med service till internationella aktörer, till exempel militären. Men på grund av sanktionerna, coronapandemin och det militära tillbakadragandet från omvärlden föll arbetsplatser bort. Bjurström förklarar att på grund av försämrad ekonomi har befolkningen svält.

– Coronapandemin påverkade Afghanistan på ett annat sätt än för Sverige och Finland. Landets äldre befolkning är bara några procent av den totala befolkningen. De så kallade riskgrupperna var således små. Däremot dog stora mängder av svält och undernäring. Afghanistan är ännu i behov av stort understöd från omvärlden för att bland annat inte flera miljontals barn ska dö av för lite mat.

Bjurström tillägger att den afghanska staten inte är belagd med ekonomiska sanktioner, men det är däremot ett par hundra från den talibanska ledningen.

Mansoor Afzali är forskare vid Svenska Handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Han säger att Ryssland och Kina har visat intresse för att investera i Afghanistan. “Om USA och västvärlden över Afghanistan kommer landet att orientera sig längre bort från en demokratisk utveckling.” (Foto: John Illman)

En annan som känner till situationen kring Afghanistans försämrade ekonomi är Mansoor Afzali, forskare vid Svenska Handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Han säger att många afghaner lever under fattigdomsgränsen.

– Jag har tagit del av flera rapporter som antyder om att över 90 procent av Afghanistans befolkning inte har tillräckligt med pengar för att köpa mat och andra basvaror som man behöver för att klara vardagen, säger Afzali.

Om ekonomiska sanktionerna skulle upphävas skulle Afghanistans ekonomi kunna växa, anser Afzali.

– Afghanistan behöver ekonomiska investeringar för att skapa arbetsplatser i landet. Landet har en bördig jord och stor potential till ekonomisk tillväxt. I Afghanistan finns även stora mängder litium och koppar. Men samtidigt måste den korruption som präglat Afghanistan de senaste decennierna försvinna, säger Afzali. Korruptionen i landet har växt fram sedan talibanerna drevs bort från makten år 2001.

Förslavat befolkningen

Klas Bjurström från Svenska Afghanistankommittén argumenterar att talibanerna hittills inte varit lika grymma i sitt maktutövande på den afghanska befolkningen som de var tidigare. Men det rapporteras om kroppsstraff på bredare front numera.

Shaker Shangi håller inte med honom. Enligt honom är talibanerna är ännu lika hänsynslösa.

– Afghanistan har dykt i en aldrig tidigare skådad ekonomisk recension på grund av talibanernas agerande. De bryr sig inte om befolkningens rättigheter utan använder piskan för få den att lyda.

Många afghaner ogillar talibanernas maktövertagande. Förutom journalisternas avsevärt försämrade situation har även befolkningen över lag varit utsatta för våld. Vissa har till och med tvingats fly från sina hem och jordbruksmarker.

– Afghanistans befolkning lever som fångar i sitt eget land, säger Shaker Shangi.

Talibanerna har skapat ett skräckvälde i Afghanistan. Det som trots allt de som vill och vågar utmana talibanerna. Både Bjurström och Shaker Shangi nämner en motståndsrörelse till talibanerna, den så kallade National Resistance Front (NRF). Men om den kan verkligen kan ta makten från talibanerna är en annan sak.

– Den som styr över Kabul styr nödvändigtvis inte över hela Afghanistan, vilket har varit kutym under landets historia. NRF består till stor del av tadzjikiska krigare. Jag anser att NRF är för svagt för att vinna över talibanerna i strid, anser Bjurström.

Shaker Shangi säger å sin sida att den här rörelsen kontrollerar norra delen av Afghanistan.

– De står upp för mänskliga rättigheter, rättigheter för kvinnor och yttrandefrihet. De strävar till att bekämpa talibanerna för att etablera demokrati.

En annan motståndare till talibanerna är den Islamska staten (IS). IS har för det mesta förföljt folkgruppen hazarer, ett persisktalande folkslag som är shiamuslimer. IS-krigarna är sunniter.

Geopolitiskt sätt ligger Afghanistan i en spänd region. Till väster gränsar landet med Iran, i norr Turkmenistan, Uzbekistan och Tadjikistan. Öster om Afghanistan finns uigurernas hemland Östturkestan (som tillhör Kina, provinsen kallas på kinesiska Xinjiang) medan i sydöst finns Pakistan. Bjurström anser att särskilt Kina vill att läget i Afghanistan ska hållas lugnt.

– Regeringen i Peking hoppas att afghanerna inte börjar sympatisera med uigurerna i Xinjiang, säger Klas Bjurström.

Uigurerna är ett turkfolk och tillhör liksom de flesta afghanerna den islamska tron. Sedan decennier tillbaka förtrycker Kinas kommunistparti stora mängder uigurer, som sitter fängslade i koncentrationsläger runt om i provinsen.

Mörk framtid?

Shaker Shangi anser att om talibanernas nuvarande politik och det internationella samfundet inte vidtar åtgärder mot talibanerna i Afghanistan, så kommer landets framtid att bli mörkare än vad den är nu.

– Afghanistan riskerar att bli ett centrum för global terrorism, vilket kommer att vara en stor fara för regionen och till och med hela världen. Rapporter visar att talibanerna har en direkt relation till terrorgruppen al-Qaida och att mer än tjugo terrorgrupper har återaktiverats i landet sedan talibanernas återkomst, säger Ahmad Shaker Shangi.

Han hänvisar även liksom Bjurström till Islamska statens förföljelser av hazarer.

Mansoor Afzali säger å sin sida att för att Afghanistans framtid ska se ljusare ut måste de ekonomiska sanktionerna lyftas. Men också kvinnors och flickors rättigheter måste bli starkare. Han säger att västvärlden inte får strunta i Afghanistan.

– Talibanerna har köpt billig olja från Ryssland. Kina har även visat intresse för att investera i Afghanistan, till exempel i gruvsektorn. Det är upp till det internationella samfundet hur man ser på Afghanistan. Om USA och landets allierade överger Afghanistan kommer landet att alltmer orienteras bort från en demokratisk utveckling och istället mot ett ökande auktoritärt och diktatoriskt samhällsskick, säger Mansoor Afzali.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE