I likhet med de flesta andra länder i Europa är alkoholförsäljningen i Tyskland utan statlig kontroll för vuxna. Även skattebelastningen är måttlig.

När det sedan gäller s k mjuka droger som t ex hasch är främst handeln fortfarande straffbelagd. Men redan idag finns luckor i lagen när läkare kan utfärda recept för cannabisprodukter som avhämtas på apotekssystemet.

Och snart väntas ytterligare ett steg i en politisk liberalisering med en tänkbar slutvision om en ”fri” joint för alla.

Cannabismonopol

Det planerade tyska paradigmskiftet är konfliktladdat. I kritikernas värdering framstår redan reformplanen som tabubrott och skräckbild. Förespråkarna hävdar däremot att den leder till en avkriminalisering och ett skydd för konsumenter i en befintlig samhällsrealitet med olika sorters ”gräs” som njutningsmedel.

Det politiska startskottet för liberaliseringen avfyrades i november förra året genom koalitionsavtalet mellan SPD, De gröna och FDP.

Stridsfrågan är således inte längre om den kommer utan när trafikljusregeringen inleder de nödvändiga parlamentariska stegen under 2022 års lopp.

Avsiktsförklaringen går ut på ”en kontrollerad distribution av cannabis för vuxna i licenserade butiker”. Tanken är att ett nyetablerat monopolsystem då tar över ansvaret för att minimiåldern på aderton år kontrolleras samt att konsumenterna skyddas mot förorenade produkter.

Enligt den tyske hälsoministern Karl Lauterbach (SPD) präglas dagens illegala handel delvis av heroinblandad cannabis avsett för att öka konsumenternas beroenderisker och därmed även pundarnas profit.

Den aktuellt kända planeringen utgår från en försöksperiod på fyra år. Därefter ska erfarenheterna inför ett tänkbart fortskridande utsättas för en kritisk granskning.

Omstridda effekter

Ett intressant debattinlägg till den framtida drogliberala fasen i Tyskland publicerades i slutet av december i den ansedda veckotidningen Die Zeit.

Bland annat redovisas att rusprodukten marijuana idag säljs till användare ur så gott som alla grupper i samhället.

Konsumtionsmönstret har sedan dock minst dubbelt negativa effekter. För det första genereras ofantliga inkomster till kriminella ligor på den svarta marknaden och för det andra utsätts polis- och rättväsendet för höga kostnader i samband med spanings- och åtalsverksamheter.

Kan dessa konsekvenser reformeras bort? Något entydigt svar finns dessvärre inte.

I en intervju med Die Zeit tvivlar ett polisbefäl i Hamburg på att spaningsarbetet kommer att avta dramatiskt.

Enligt hans yrkeserfarenheter är drogdealerna i regel inte specialiserade på enbart ”mjuka” produkter ur hampafamiljen utan säljer även kokain, heroin eller andra starkt beroendeframkallande narkotika. Och det kommer de tveklöst även framöver att fortsätta med, anser han.

Dessutom säljer langarna också till minderåriga missbrukande kunder. Seriösa spekulationer utgår vidare från att de försöker följa marknadslogiken genom att konkurrera ut licenserade butiker med hjälp av sänkta knarkofferter.

Ser man på rutiner i länder med en redan existerande legal cannabisdistribution så visar medierapporteringar från Kanadas olika provinser att över femtio procent av konsumenterna bytte till den reglerade marknaden. I dess kölvatten minskade polismyndigheternas spaningsinsatser.

Ett snarare skrämmande exempel är däremot förhållandena i Nederländerna. I de s k coffeeshops tolereras försäljningen av “mjuka“ droger men till bakgrundsruset hör ändå den organiserade gängkriminaliteten med brutala revirstrider mellan olika ligor.

Profitabelt rus

För att undvika motsvarande missförhållanden utgår det tyska reformmönstret från ett licenserat förfarande längs hela varukedjan. Redan för dagens behov inom läkemedelssektorn har nationella hampaodlare samt internationella företag hittat ett nytt verksamhetsområde.

Bara ett exempel för det är start-up bolaget Nuuvera som upprättade en modern industriell hampaplantage nära den nordtyska provinsstaden Neumünster.

Skörden från den hårdbevakade odlingshallen bidrog med 500 kilo till 2021 års omsättning på 12,5 ton på Förbundsrepublikens legala marknad.

Hela kakan delas i sin tur upp mellan flera företag. Bland annat ingår den börsnoterade kanadensiska Aphriakoncernen som är världens ledande cannabisproducent.

Enligt forskningsinstitutet Insight Health uppgår värdet för olika hampaprodukter som säljs via apoteken till cirka 100 000 patienter till 192 miljoner euro om året.

Med hjälp av en planerad reformlag finns däremot mera pengar att hämta.

Experter som tidningen Die Zeit talade med uppskattar att den nya produktionsvolymen kan ligga någonstans mellan 200 och 400 ton. För den potentiella vuxna kundkretsen uppges siffror från omkring 3,5 till 6 miljoner cannabisbrukare. Visserligen rör det sig om breda marginaler, men rentav de lägsta överslag skulle innebära miljardvinster för det investerade kapitalet.

Den officiella prislappen för hampaprodukter kommer troligtvis att ligga på ungefär tio euro per gram. Och då ingår den statliga cannabisskatten som kommer att tas ut längs hela marknadsföringen. Liksom alkoholruset innebär då även marijuanadunster ett extraklirr i statskassan. Enligt prelimirära kalkyler kommer den liberale tyske finansministern Christian Lindner att glädjas över ett tillskott på närmast tre miljarder euro.

Opposition

Alltefter mätningsinstitutet Civey tycks tyskarna ha en splittrade värdering till regeringens reformplaner eftersom 43 procent uttalade sig positivt medan lika många var emot en cannabisliberalisering. Däremot bejakades den med över två tredjedelar i befolkningsgruppen mellan 18 och 28 år.

Varningar hörs främst från oppositionspartierna CDU och det bayerska CSU. Motståndet motiveras med tvivel på de positiva effekter gällande t ex lägre polisresurser.

Dessutom håller kristdemokratiska politiker i regel fast vid tesen om att det inte finns några ”mjuka” droger. Istället hävdas att de utgör en dörröppnare för svåra beroendeframkallade ”hårda” narkotika.

Visserligen står trafikljuskoalitionens reformavsikt fast. Men den kontroversiella debatten om detaljerna har ännu inte nått den parlamentariska agendan.