Men det ryska anfallskriget krossade inte bara ukrainska städer utan även större delen av koalitionsavtalets optimistiska planer. De tidigare löftena verkar idag närmast som avlägna visioner.

SPD-kansler Olaf Scholz och hans regering står istället inför uppgiften att leda landet genom ett av de mest dramatiska krislägen sedan andra världskrigets slut.

Hotfulla perspektiv

Den politiska agendan i Berlin fokuserar numera på ett febrilt sökande efter energikällor som kan ersätta landets beroende på ryska gasleveranser.

Även prisexplosionen på de olika marknader för el, gas samt bensin och diesel ökar trycket på regeringen. Det gäller att hejda en annalkande ond cirkel med tänkbar produktionsstopp bland många små och mellanstora företag.

I kläm kommer då lågavlönade arbetstagare eller pensionärer genom i värsta fall mångdubblade el- och gasnotor.

Visserligen är diverse åtgärder med stöd- och sparpaket packade. Men räcker de för att ge resultat för att balancera ett allt otryggare läge?

Risken är att Tyskland hotas att glida in i en hotfull period med även högernationalistiskt påskyndade missnöjesdemonstrationer.

Mörkläggning

Jordens bana i solsystemet medför att mörkret på hösten och vintern nalkas tidigare i våra breddgrader. För tyskarna kommer det under de närmaste månaderna att se ännu mörkare ut – i alla fall efter klockan 22.

Skälet är nya omfattande normer för att spara energi. Bland annat infördes ett förbud att belysa varuutbudet i skyltfönster, vidare ska reklampelare släckas och även strålkastare som av estetiska skäl belyser offentliga byggnader eller historiska monument stängas av. Undantag gäller dock för säkerhetsrelevanta områden.

Kommer kylan och frosten kan i möjligen varma tröjor underlätta tillvaron.

Lagen bestämmer en maxtemperatur på nitton grader för arbetsplatser samt på allmänt tillgängliga byggnader som myndigheter, varuhus, konserthallar mm.

Även varmvattentemperaturen inom t ex den kommunala eller statliga servicen kan sänkas. Avvikande regler omfattar hälso-, sjuk- och åldringsvården samt förskolor.

Att dessa och diverse andra nya riktlinjer kan följas upp av en kontroll måste däremot tas med en stor nypa salt. Några värme- eller mörkläggningspoliser kommer inte att patrullera genom tyska städer.

Atomkraft Nja tack?

Redan under sommarens kampanj vädjade den gröne näringslivsministern Robert Habeck till landets ”kära 80 miljoner” invånare att spara energi.

Reklampelare och tidningsannonser användes föra att sprida allehanda tips för den målsättningen. Tyskarna skulle duscha kortare, sänka tvättemperaturen till trettio grader eller tina kylskåpets frysfack oftare.

Hans gröna partikollega ministerpresident Winfried Kretschmann i Baden-Württemberg rekommenderade t o m tvättlappens renaissance för att minska elförbrukningen under den dagliga hygienen.

Mottot var att många bäckar små blir till en stor å, dvs varje insparad kilowattimme räknas i kampen mot de sinande gasleveranser från Putins Ryssland.

Med dessa föresatser som bakgrund pågår aktuellt en energipolitisk debatt om att blåsa nytt liv i den redan dödförklarade kärnkraften.

Enligt gällande planer skulle förbundsrepublikens sista tre aggregat tas ur bruk vid årsskiftet.

Under det rådande krisläget kräver däremot främst det liberala partiet FDP att driftstiden ändå utökas under en övergångstid.

För koalitionpartnerns önskemål var däremot den för energipolitiken ansvarige Robert Habeck snarare lomhörd.

Han lät genomföra en s k stresstest om den tyska elförsörjningens hållbarhet under den kommande vintern. I resultatet ingick att försörjningen är säkerställd även utan atomkraftsverkens produktionsandel.

Habecks kompromissförlag blev att man under en övergångstid ändå ska tillvarata två (av tre) anläggningar som en slags ”nödfallsreserv”.

Hans utspel föll däremot inte på bördig mark utan väckte en kritisk debatt.

Många tyskar är irriterade över att det numera tydligen inte längre gäller att spara varje kilowattimme till och med under morgonduschen.

Beskedet står alltså i en märklig kontrast till sommarens kampanj om ”många bäckar små”.

Även tekniska experter hörde av sig med hänvisningen att reaktorerna inte har någon ”on/off-knapp” för att med kort varsel få igång eller stänga kärnklyvningen för elproduktion.

En förklaring till konflikten är att parollen ”Atomkraft: Nej tack!” redan stod vid vaggan när det gröna partiet grundades i slutet av 1970-talet. Det partiinterna trycket mot Habeck att inte kompromissa bort detta politiska arv är högt.

Inom SPD som tidigare var emot en fortsatt användning av kärnkraft tycks motståndet för närvarande mjukas upp till förmån för att ändå tillvarata den teknologin.

Enligt tevens nyhetsprogram “Tagesschau“ ansåg Olaf Scholz häromdagen att energikrisen gör det meningsfull att preliminärt fortsätta med atomkraftsproducerad ström.

Det finns tveklöst en spricka inom den tyska trafikljuskoalitionen och de motsatta ståndpunkter är i skrivande stund ännu inte utagerade.

”Wutwinter”?

Redan under en längre period spökar varningar om en kommande ”Wutwinter” genom det tyska mediebruset. Den kalla årstiden kan således komma att präglas av vrede och protester med udden riktad mot regeringen i Berlin.

Inflationstakten på främst gas, el och livsmedel medför i vissa fall även stigande hyror och inte minst ökade produktionskostnader för små och mellanstora företag.

I dess kölvatten härjar hjärtskriande omständigheter då lågavlönade, pensionärer och även vanliga förvärvsarbetande barnfamiljer klagar på att deras utgifter står i bjärt kontrast med inkomsterna.

När dessutom jobben på gasberoende företag som bagerier eller andra värmekrävande processer äventyras kan måttet vara rågat för mångas politiska tålamod.

Med syftet att åtminstone dämpa sociala nödlägen packade den tyska koalitionsregeringen häromveckan (ytterligare) ett stödpaket i storleksordningen 65 miljarder euro.

Det finns ännu ingen klarhet för alla detaljer men större summor är redan öronmärkta för t ex en elprisbroms, höjda bostads- och barnbidrag samt ett engångsbelopp för pensionärer på 300 euro.

Regeringen avstår också från en av klimatpolitiska skäl planerad höjning av koldioxidpriset.

Dessutom ska energibolag med över- eller tillfällighetsvinster beskattas högre för att omfördela den inkomsten till ekonomiskt utsatta företag.

Under förbundsdagsdebatten till avlastningspaketet använde sig kansler Olaf Scholz av fotbollkubben Liverpools kända hymn ”Your never walk alone”.

Till tolkningen hör att det aktuella paketet förmodligen inte är det sista för att undsätta medborgare och företag i den redan hårda sociala situationen.

Men ändå hyser många tvivel att detta vackra löfte räcker för att skapa brett förtroende.

Med hjälp av messengertjänsten Telegram och andra sociala medier är mobiliseringen mot den SPD-ledda regeringen redan på gång.

Bland motståndarna utmärker sig delar av den f d antivaxxrörelsen, Rysslandvänliga krafter samt det högernationalistiska partiet AfD. Deras främsta gemensamma intresse är att utnyttja krisläget för att splittra och destabilisera samhället.

Storleksordningen på den tänkbara ”vredesvintern” kan på så sätt även ha en effekt på tyskarnas inställning till sanktionerna mot krigsherren Putin i Ryssland.